Traditionell aktiehandel är för många ett minne blott. Ny teknik och superdatorer har skapat nya, snabbare sätt att handla på. Men vilka är riskerna och vad blir konsekvenserna?
Idag kan aktieägare göra storvinster med hjälp av förprogrammerade datorer som får signaler att handla värdepapper vid en viss tidpunkt. Dessa datorer arbetar ständigt med att upptäcka prisskillnader och kan på några millisekunder köpa eller sälja tusentals aktier. Den prisfördel som snabbheten i datorerna faktiskt innebär har blivit alltmer omdiskuterad på senare tid då den skulle kunna påverka köp- och säljkurserna. Aktiehandeln kan jämföras med en fruktmarknad där äpplen kostar 3 kronor i ett hörn av marknaden, men endast 2 kronor i ett annat hörn. I detta läge finns det pengar att tjäna på att köpa 2-kronors-äpplet och sälja den för 3 kronor i det dyrare hörnet. Men det gäller att agera och springa snabbt mellan de två marknadshörnen för att hinna sälja innan priserna jämnar ut sig. Då det handlar om aktier så bedrivs handeln istället med hjälp av datorer och specialutvecklad mjukvara. Men att aktieägare med förprogrammerade datorer kan lägga köp- och säljorder på förutbestämda marknadssignaler kan medföra att övriga investerare påverkas negativt eftersom de inte har samma förutsättningar. Vad innebär det egentligen för den enskilde investeraren att superdatorer med matematiska algoritmer kan lägga stora order på ett par millisekunder, och att investeringsbeslut fattas av datorer istället för människor?
Felprissättningar och riskfria vinster
Idag handlas många svenska aktier inte endast på Stockholmsbörsen utan även på utländska börser. Oftast kostar en aktie lika mycket oavsett var den handlas, men tillfälliga prisskillnader kan ibland uppstå. Den som hinner upptäcka dessa felprissättningar kan göra riskfria vinster genom att köpa aktien på ett ställe och sälja på ett annat. Även små kursskillnader kan ge stora vinster till datorernas ägare om aktierna handlas i stor skala. Men för att kunna dra nytta av prisskillnaderna som kan uppstå så måste det gå fort. Det gäller att hinna före marknadens inneboende dynamik som utjämnar eventuella prisskillnader då de upptäcks på marknaden. Därför görs många affärer med aktier och andra värdepapper idag allt oftare av datorer.
Genom att ge datorn instruktioner om ett önskvärkt prisspann, kan datorn sedan själv utföra aktiehandeln. Utifrån givna placeringsstrategier fattar datorn både köp- och säljbeslut och genomför den faktiska transaktionen. Datorer och avancerade analysprogram har länge använts på börsen, men algoritmisk handel och högfrekvenshandel är nya former av automatisk handel. Med hjälp av förprogrammerade datorer identifieras och utnyttjas affärsmöjligheter på börsen. Omfattningen av högfrekvenshandeln har ökat allteftersom kraften i tekniken har förbättrats.
Hög risk
I Sverige står högfrekvenshandeln för ungefär 10-20 % av börsens omsättning, enligt Anna Rasin, informationschef på Nasdaq OMX. På de amerikanska börserna ligger den siffran på 60 %, enligt det amerikanska granskningsföretaget Tabb Group. Högfrekvenshandeln växer sig allt starkare på börser runtom i världen, vilket också ökar riskerna. För Finansinspektionens enhetschef, Jan Sjödin, innebär dessa aktörer inom högfrekvenshandeln en utmaning för Finansinspektionen som tillsynsmyndighet, eftersom det finns en hel del operativa risker som måste belysas.
Att en dator fattar ett beslut istället för en människa utgör också en stor risk. Eventuella driftstörningar i datorerna är ytterligare en risk som är värd att beakta, likväl felprogrammerade datorer som i sin tur kan leda till fel prissättning på aktier.
Mer likvid börshandel
Enligt förespråkarna bidrar högfrekvenshandeln till att börshandeln blir mer likvid och att personalkostnaderna sänks eftersom datorprogrammen inte kräver lika mycket personal. Dessutom ökar konkurrensen mellan olika börsoperatörer (som exempelvis New York Stock Exchange, världens största börs, eller Nasdaq OMX, Sveriges största börs) vilket pressar priserna. Men när marknaden har vuxit sig så stor att högfrekvenshandeln driver marknaden istället för att följa den, kan det uppstå problem.
Att börshandeln blir mer likvid, innebär att mer pengar sätts i omlopp och att det blir lättare att hitta någon som är villig att sälja och köpa aktier.
-En del av våra kunder anser att högfrekvenshandeln tillför likviditet medan andra anser att deras snabbhet gjort det svårare att agera på marknaden, menar Rasin.
I juni förra året fattades ett gemensamt beslut av europeiska börser om att samordna tick sizen, det vill säga den minst möjliga prisskillnaden mellan två ordrar i en orderbok, på de europeiska marknaderna just för att öka likviditeten i handeln och minska transaktionskostnaderna. Nasdaq OMX sänkte tick sizen på Stockholmsbörsen i oktober 2009 och på Köpenhamns- och Helsingforsbörsen i januari 2010. Detta har medfört att skillnaderna mellan köp- och säljkurserna, spreaden, har krympt. Detta har gjort det tryggare för högfrekvenshandlarna då de nu på ett säkrare sätt kan gå in och ur positioner regelbundet. I juni meddelade Nasdaq OMX att den europeiska harmoniseringen kommer att omfatta alla de aktier som finns på storbolagslistan Large Cap. Genom detta beslut kommer troligen högfrekvenshandlarna få ytterligare fördelar gentemot de traditionella handlarna.
Handelssystem som löper amok
Kritikerna menar att högfrekvenshandeln har drivit upp börsomsättningen till rekordhöga nivåer, samtidigt som den har bidragit till en svängig marknad och att det missgynnar övriga aktörer. Högfrekvenshandeln kan göra marknaden instabil genom att felprogrammerade datorer triggar andra datorer att sälja eller köpa aktier, vilket ökar riskerna för stora och oförutsedda börsras. Datorhandeln har vid ett flertal tillfällen runt om i världen varit orsaken till stora börsras. Som tidigare nämnts så anses högfrekvenshandeln bidragit till det massiva kursraset, den så kallade flashkraschen i New York den 6 maj 2010 då Dow Jones-indexet föll 9 procent på 10 minuter. Vad som orsakade börsfallet har nyligen fått sin förklaring. Ett datorprogram i en större handlares handelssystem löpte amok genom en överreaktion på en marknadssignal och orsakade därmed börsfallet, enligt uppgifter från USA:s motsvarighet till Finansinspektionen, SEC (Securities and Exchange Commission), och kontrollorganet CFTC (Commodity Futures Trading Commission) som övervakar terminshandel. Börsraset skedde när marknaderna var extremt nervösa på grund av oron i Grekland och panik uppstod, men börserna återhämtade sig relativt snabbt. Amerikanska finansinspektionen SEC har på grund av detta plötsliga börsfall börjat utreda eventuella regleringar.
Stockholmsbörsens disciplinnämnd har uppmärksammat en liknande situation. Datorerna till den schweiziska högfrekvensfirman Timber Hill, börsmedlem på Stockholmsbörsen, placerade automatiskt en stor säljorder och uppdaterade prisgränsen upprepade gånger för att matcha köporder i orderboken. "Den slutliga handeln ägde rum till priser som tydligt avvek från de priser till vilka aktien handlades före och efter dessa avslut", konstaterade disciplinnämnden i sitt beslut och dömde Timber Hill till 400 000 kronor i vite. Till sitt försvar menade Timber Hill att det inträffade berodde på att deras dator drabbats av en bugg.
Mifid startade trenden
EU har, genom att införa nya regler för konkurrens på finansmarknaderna, startat den växande trenden som högfrekvenshandeln har blivit inom Europa. Mifid kallas det EU-direktiv som började gälla den 1 november 2007. EU ville öka konkurrensen på värdepappersmarknaden, bland annat genom att öppna upp dörrarna för alternativa marknadsplatser där värdepapper kan handlas från flera olika börser. Den supersnabba datorprogrammerade handeln har ökat sedan Mifid infördes och därmed har det skett en minskning av handeln på de öppna marknadsplatserna. Intåget av högfrekvenshandlare har för så kallade "market makers" inneburit att vinsterna blir lägre. Market makers är mäklarhus som ställer ut köp- och säljkurser i aktier för att skapa likviditet och göra vinst på mellanskillnaden.
Pengar ur egna fickor…
Idag ser vi allt fler bolag som handlar med egna pengar och inte på uppdrag av någon annan investerare. Inom Europa handlar det ofta om företag som gått ifrån stora institutionella investerarbolag för att bilda något eget. Daytraders, det vill säga aktiehandlare som handlar mycket intensivt på börsen, startar till exempel allt oftare egna bolag. Men investeringar som dessa kräver ofta miljonbelopp, vilket gör att endast en liten andel daytraders tar sig in på området. Därför väljer många mäklare att handla aktier på vanligt sätt.
"Dark pools"
En effekt som som högfrekvenshandeln fört med sig är att allt fler affärer genomförs på dolda marknadsplatser, så kallade "dark pools". Dark pools är finansiella handelsplatser eller nätverk i likhet med börser men som tillför likviditet som inte synliggörs i orderboken. Det är till exempel användbart för aktiehandlare som önskar flytta ett stort antal aktier utan att avslöja sig själva mot den öppna marknaden. Att köp- och säljorder inte syns i orderboken har blivit allt vanligare.
-Dark pools kan vara ett bra alternativ för att hjälpa till att hantera vissa typer av affärer, exempelvis så kallade block trades, som kan ha en onödigt negativ påverkan på marknaden om de görs på börsen. Dessa affärer handlar om en enstaka affär med en stor mängd aktier. Men att alla affärer som kan göras på en öppen genomlyst marknadsplats också görs på en sådan, ja det gagnar alla, säger Rasin.
OTC-marknaden är absolut störst av alla dolda handelsplatser. "Over the counter" som OTC står för innebär att mäklare säljer aktier till varandra över telefon och därmed kringgår själva börsen. Ofta är denna typ av handel nödvändig för stora institutioner, så att de kan sälja eller köpa stora mängder aktier utan att påverka marknaden. Nackdelen är att siffror från vanliga börssystem blir missvisande, exempelvis då det gäller omsättning och orderdjup. Huruvida fördelarna med bland annat lägre börshandelspriser överväger nackdelarna är en fråga i sig.
Öka din vinst med hjälp av "co-location"
Ett annat begrepp som blivit allt vanligare i sammanhanget är "co-location". Det handlar om att högfrekvenshandlare placerar sina datorer i börsens egen serverhall. Eftersom konkurrensfördelarna räknas i mikrosekunder är avståndet till handelsplatserna helt avgörande.
Ju närmare aktievärldens marknadsplatser de hypersnabba datorerna befinner sig desto större chans att tjäna stora pengar. På grund av att det har blivit allt vanligare att använda sig av förprogrammerade datorer i sina aktieaffärer, har efterfrågan ökat på kontorsplatser nära Stockholmsbörsen. Den ökade efterfrågan har gjort att Stockholmsbörsen själva valt att hyra ut platser åt ett tjugotal högfrekvensfirmor i börsens serverhall. Högfrekvensfirmorna kan därmed ställa in sina datorer i Stockholmsbörsens datorhall i Frihamnen i Stockholm för att komma så nära börsen som möjligt. Men detta gynnar endast de stora firmorna, vilket har blivit omdiskuterat. I USA är debatten fullt igång med att eventuellt förbjuda denna uthyrning helt. I Sverige däremot, har Finansinspektionen ännu inte tagit ställning till uthyrningen.
-Högfrekvensfirmor har inget företräde till att hyra dessa platser och har i serverhallen inte någon gräddfil till börsens dator, utan allas sladdar är lika långa, påpekar Rasin.
Eventuella regleringar?
Rasin har än så länge inte sett några studier eller rapporter som visar på att högfrekvenshandeln är skadlig, vilket gör att Nasdaq OMX inte kan stänga någon aktör ute från marknaden.
-På Stockholmsbörsen ligger vårt fokus på att ha en neutral, öppen och konkurrenskraftig marknadsplats som inte diskriminerar eller favoriserar någon typ av aktör. Men självfallet följer vi diskussionen och för oss är förtroendet för marknadsplatsen vår viktigaste tillgång, berättar Rasin.
-Regleringar kan komma att bli aktuella i Sverige, men inte inom kort då beslutsprocessen är omfattande, menar Sjödin.
Han förklarar vidare att beslut om eventuella regleringar fattas på EU-nivå och inte här i Sverige. EU har dock påbörjat arbetet med att granska högfrekvenshandeln närmare och inom kort kommer även en särskild arbetsgrupp att tillsättas för att se över eventuella regleringar. Men enligt Sjödin kommer det troligtvis att ta tid innan eventuella regleringarna träder i kraft.
Huruvida högfrekvenshandeln påverkar den enskilde investeraren är dock väldigt individuellt, konstaterar Rasin.
-Det beror på vilken typ av investerare man är. För de allra flesta, de som gör medel- till långsiktiga investeringar, märks högfrekvenshandeln inte nämnvärt. För mer aktiva investerare, daytraders, som i sina handelsstrategier oftast ligger närmare högfrekvens- och så kallade algofirmor med algoritmer som bas för handelsstrategier än vanliga investerare, så har vardagen säkert påverkats.
Avslutningsvis kan tilläggas att distansen spelar en avgörande roll, eftersom ordern som läggs inte kan färdas snabbare än ljusets hastighet. En kilometer i rätt eller fel rikting kan idag utgöra skillnaden mellan en riskfri vinst eller en rejäl förlust.
