Så investerar du i index
Tror du, liksom en del forskare, att det på lång sikt är näst intill omöjligt att slå index? Då ska du förstås investera i index.
INDEXINVESTERINGAR garanterar dig den genomsnittliga utvecklingen på marknaden. Att investera i index betyder att du slipper obehagliga överraskningar när du själv eller din förvaltare gjort dåliga investeringsval, men att du måste gå miste om glädjen över att ha lyckats pricka in börsens eller fondbolagens vinnare.
Hur investerar man i index?
ATT INVESTERA i index är inte lika lätt som det låter. Som investerare möts du av mängder av val innan du nått fram till ditt investeringsmål. Ett aktieindex är ju bara en grupp aktier som viktats samman för att visa den samlade utvecklingen hos bolagen. Urvalet baseras på fast satta kriterier i stället för att urvalet görs av en analytiker, vilket är fallet i en fond eller i en privat portfölj. Ett enkelt kriterium för ett index är till exempel "alla bolag på Stockholmsbörsen". Men urvalet kan vara mycket mer specifikt än så, till exempel "alla stora bolag i världen där minst 50 procent av intäkterna kommer från lyxindustrin". Så hur hittar man det rätta indexet att investera i?
1. Vilken indexmodell?
DET FINNS BÅDE marknadsviktade och fundamentalviktade index. Marknadsviktade index bygger på att varje aktie påverkar indexet i förhållande till dess storlek på börsen. Om Ericssons börsvärde är 20 procent av börsen kommer 20 procent av indexets utveckling styras av Ericssons kursrörelser. Fundamentalviktade index väger i stället in företagens "makt" över index efter fundamentala parametrar såsom eget kapital, omsättning och utdelningar. Fundamentalviktade index har visat sig ge bra avkastning på lång sikt, men de hänger inte med lika bra i stora börsuppgångar.
2. Vilket index?
VILL DU HA ETT brett index över utvecklingen på den svenska börsen finns flertalet olika varianter att välja mellan. Avkastningen skiljer sig kraftigt åt och det beror i sin tur på hur indexet är uppbyggt, vilka bolag som är med och hur de är viktade. Ett Sverigeindex kan exempelvis vara ett index över de största bolagens utveckling, ofta en tryggare investering då småbolagen tenderar att drabbas hårdare i börsnedgångar. Ett bredare index som tar med även mindre bolag kan av samma anledning vara mer riskfyllt.
3. Vilka avgifter?
INDEXFONDER har generellt lägre avgifter än aktivt förvaltade fonder. Men inom kategorin varierar nivåerna, så släng ett öga på avgifterna och väg mot avkastningen innan du väljer indexfond.
4. Alternativ till aktiefonder?
AXTIEINDEXOBLIGATIONER är ett vanligt sätt att investera i index. Dessa ställs ut med jämna mellanrum av banker och förvaltare och har en fast löptid. Aktieindexobligationen byggs ihop av en option, som möjliggör hävstång om marknaden går bra, och en obligation som försäkrar att det insatta minimibeloppet inte förloras. Aktieindexobligationerna har varit uppmärksammade för att ha svårupptäckta avgifter. Granska obligationen innan du sätter in dina pengar.
ETT ANNNAT ALTERNATIV är certifikat. De fungerar i stort sett som börshandlade fonder, det vill säga fonder som handlas som en aktie via börsen och inte direkt av fondbolaget, vilket är fallet för vanliga fonder. Certifikaten följer ofta utvecklingen i ett speciellt framtaget index. Om certifikatets kod börjar på OEC betyder det att certifikatet är av typen "Open End", vilket innebär att det inte har någon löptid utan ligger kvar i din portfölj tills du väljer att sälja det. Certifikat ligger på samma lista som warranter och kan inte handlas via alla nätmäklare. Ett tips på vägen är även här att granska avgifterna i sömmarna.
Av: Elisabeth Blennow
