Att ett företag går i konkurs är vi ganska vana vid, framförallt i sämre tider då konsumenters köpbeteende och behov förändras. Nu varnar inte längre tidningsrubrikerna för affärer vi ska undvika utan hela länder vi ska akta oss för. Stock Magazine utreder om ett land verkligen kan gå i konkurs.
Dagligen matas vi med reklam om sms-lån och blankokrediter. Tillsammans med ett lågt ränteläge leder det till fler och större lån eftersom det är enkelt och billigt att låna. Vid konkurs finns övermäktiga skulder som inte kan betalas och gör att företag och juridiska personer är oroliga över att inte få sina fakturor, räntor och lån betalda.
Ett land i konkurs
Som beskrivits kan konkurs omfatta både privatpersoner och företag. Klas Fregert, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet, utvecklar.
– När ett land ställer in sina betalningar, vägrar betala räntor och amorteringar, anses landet gå i konkurs. Skillnaden mot ett företags konkurs är att det senare upplöses och tillgångarna säljs. Ett land eller en stat kan ju inte upplösas. Eller ja, teoretiskt kan det ju det och historiskt har länder försvunnit. Dock är det bortom det normala, påpekar Fregert.
Om ett land är i ett konkursskede måste det äga rum någon typ av omstrukturering. En återbetalningsplan måste diskuteras fram med långivarna, skulder kan skrivas ned (del av lånet stryks), amorteringar kan betalas långsammare och räntorna sänkas. Långivarna ställer stora krav på stater att deras ekonomi ska förbättras innan en återbetalningsplan skapas. Statens inkomster, exempelvis skatter, måste öka medan utgifter som sociala transfereringar måste minska för att en liknande situation inte skall uppstå igen.
Argentina – ett exempel
Att länder ställer in sina betalningar är vanligare än man kan tro. Under mitten av 1980-talet drabbades Argentina av hyperinflation vilket ledde till att den dåvarande regeringen blev tvingad att avgå. Den nya presidenten, Carlos Menem, knöt landets valuta, peson, till den amerikanska dollarn och peson följde därmed dollarns växelkurs. Det skedde omfattande privatiseringar av den offentliga verksamheten för att sanera landets ekonomi och det spekuleras om försäljningens inkomster förskingrades av presidenten och hans närmaste krets. Att knyta landets valuta till dollarn visade sig stabilisera inflationen vilket i längden var ohållbart. Centralbanken tvingades nämligen ta stora lån för att vidmakthålla valutakursen. Argentina hade nu en övervärderad inhemsk valuta, växande utlandsskuld och låg tillväxt. Konsekvensen blev att landet i slutet av år 2001 ställde in sina betalningar och släppte peson fri mot dollarn. Men peson föll dramatiskt, social oro spred sig, ett flertal banker gick i konkurs och många argentinare förlorade sina besparingar. Perioden mellan år 2003 och 2007 präglades av tillväxt och ekonomin återhämtade sig.
Situationen i Grekland
Under lång tid har det spekulerats om Grekland är nära konkurs. Varför gör de då inte som Argentina, det vill säga devalverar valutan (ger valutan ett lägre värde i förhållande till andra valutor) och släpper den fri? Landets kris är till stor del baserad på enorma statsskulder, precis som i fallet med Argentina men skillnaden är att Greklands skuld delvis har uppkommit på grund av landets införande av euron.
– Om Grekland inte haft euron hade landet inte kunnat låna billigt kapital. Sannolikt hade en stor del av den statsskuldsuppbyggnad som skett under 2000-talet inte varit möjlig utan euron. Helt klart har det bidragit till att konkurrenskraften för grekerna har försämrats. Istället för att höja produktiviteten har man utnyttjat billig finansiering och på så vis skapat tillväxt. Det gick så långt att Grekland visade tillväxt men i samband med finanskrisen 2008 tog tillväxten slut, säger Marie Giertz, chefekonom på Länsförsäkringar.
Alternativ till en betalningsinställelse
Grekland har fått flera nödlån från bland annat ECB och IMF för att bemästra sin ekonomi. Det har varit en utdragen process med långa diskussioner kring mål som Grekland måste uppnå för att få tillgång till räddningspaket och därmed ytterligare lån.
– För att lösa situationen finns det två radikala alternativ till räddningspaketen. Det första är att landet ställer in sina betalningar till sina långivare och skriver ner skulden. Att skriva ner skulden innebär en förlust för långivaren då delar av lånet stryks, men kanske är ett bra alternativ eftersom Grekland får möjlighet att betala ränta och amortering på lån. Det andra alternativet är att gå ur EMU, ställa in sina betalningar samt devalvera valutan som Argentina gjorde, menar Fregert.
Båda lösningar är förknippade med extrema övergångskostnader som ingen kan överblicka. Trots det finns ekonomer som propagerar för att de ska gå tillbaka till drachme.
– En övergång skulle dock innebära ett ekonomiskt kaos i Grekland och en bankpanik är möjlig, det vill säga att alla skulle vilja ta ut sina pengar från banken, säger Fregert.
Greklands konsekvens
År 2010 låg Greklands statsskuld på strax under 145 % av BNP vilket kan jämföras med att Sverige samma år hade en statsskuld på cirka 35 % av BNP. En hög statsskuld medför att ett lands ekonomiska struktur försämras.
– Skulderna i sig är en övermäktig, tung börda som lägger en död hand över hela ekonomin. Exempelvis kan många unga greker välja att flytta utomlands då de är oroliga över sin framtid eftersom de ser landets skulder som en livslång process. Konsekvensen blir att landet förlorar kompetens för att utveckla landet vidare, menar Fregert.
Skulderna är bara en av Greklands bördor, en annan är landets brist på konkurrenskraft i eurozonen vilket har lett till alldeles för höga löner med höjda priser för att kunna exportera och generera intäkter samt möjliggöra avbetalning av lånen. Om Grekland går ur EMU skulle landet kunna sänka priserna och man skulle därmed komma ifrån en felvärderad prissättning.
Om landet blir skuldfritt kan det på grund av sin dåliga konkurrenssituation, få svårt att sälja sina produkter. Det märks redan idag då det exempelvis är betydligt dyrare att semestra i Grekland än i Turkiet. Charterturismen har förskjutits från Grekland till Turkiet och de har på så sätt gått miste om stora intäkter.
– Vid en sänkning av priserna, som är kostsamt och omständigt, kommer även sänkningar av lönerna att ske vilket ökar sannolikheten för strejk och kaos. Det skulle vara enklare att återinföra drachme, landets förra valuta, och devalvera, säger Fregert.
Sveriges påverkan
Marie Giertz anser att en grekisk betalningsinställelse sannolikt får en liten inverkan på svensk ekonomi.
– Grekland är ett litet land och har marginell betydelse för svensk exportindustri. Svenska banker är inte heller särskilt exponerade mot Grekland. Däremot kan det få indirekta konsekvenser om det uppstår en stressartad situation på de finansiella marknaderna. Det kan få effekter på svensk ekonomi genom att konjunkturen försämras när alla blir avvaktande och inväntar effekterna av en sådan. Finansiell stress utlöses primärt inte av betalningsinställelsen i sig, däremot av osäkerheten kring effekterna av till exempel utomstående kontrakt på CDS-marknaden (försäkringskontrakt mot att Grekland ställer in sina betalningar) samt en eventuell spridningsrisk till andra länder.
Är sanningen ljus?
Många länders betalningsinställelser beror på höga statsskulder eller på att ländernas intäkter är lägre än utgifterna. Finns det risk att konkurser blir vanligare i framtiden? Giertz säger att det är en svår fråga att svara på.
– Jag skulle säga att företagen i samband med krisen har sanerat sina balansräkningar, varför konkursrisken snarare har minskat. Däremot lever vi i en värld med för höga skulder i västvärlden som måste bantas, vilket skulle kunna tala för motsatsen. När ekonomierna stramas åt ökar alltid risken att tillväxten avtar, vilket också per definition betyder ökad konkurssannolikhet.
Överbelåning hos privatpersoner kan få många konsekvenser, framförallt för nära släkt och vänner. På samma sätt har stora lån för Grekland bidragit till konsekvenser som har drabbat EU och stora delar av världsekonomin. Fregert berättar att man förhoppningsvis lär sig av misstagen och undviker att hamna i liknande konkurshotande situationer i framtiden.
– Statsskuldskriser är återkommande och har funnits så länge det har funnits pengar. Förhoppningen är att Greklands situation ska bli en lärdom och att euroområdet lär sig att inte vansköta en ekonomi på det vis som Grekland gjort. Men självklart finns det inga garantier.
Inga garantier finns, men har Grekland, som varit försatt i ”konkurs” under halva sin självständighet sedan år 1832, lärt sig av sina misstag denna gång? Vi håller tummarna.
