Har du råd att förverkliga dina drömmar? Om ja – grattis! Om inte – fortsätt läsa, Stock Magazine guidar dig till att komma igång med ett sparande som passar dig och ger dig de rätta verktygen för att bli en framgångsrik investerare.
Hur du ska spara dina pengar beror till stor del på hur lång placeringshorisont du har. Sparar du till nästa semesterresa eller till lägenheten som du ska köpa om ett år? För den som ska använda pengarna relativt snart, är det bäst att undvika alltför stora risker. Detta håller både Gunilla Nyström, privatekonom på SEB, och Lars-Erik Forsgårdh, som har doktorerat inom svensk aktiemarknad och är styrelseordförande i Aktiefrämjandet, med om. Allteftersom placeringshorisonten förlängs, kan kapitalet successivt börja placeras på andra sätt än på ett räntebärande konto.
Tiden är din bästa vän
För en person som sparar på medellång sikt, cirka fem till sju år, rekommenderar Nyström en mix av till exempel aktieobligationer och aktiefonder/aktier, företagsobligationsfonder och fonder som placerar i olika tillgångsslag, som exempelvis råvaror, fastigheter, valutor eller räntor. Enligt Forsgårdh kan en investerare redan vid en placeringshorisont på fem till sju år med fördel vikta sin portfölj allt mer mot aktier istället för att placera pengarna på ett räntebärande konto.
- När du är ung är tiden din bästa vän, säger han.
Aktieindexobligationer - bra eller dåligt?
Aktieindexobligationen, som Nyström rekommenderar, är en ränteplacering i grunden.
- Denna typ av placering har dock inte har samma möjlighet till avkastning som aktier, men å andra sidan riskerar man inte att den faller lika mycket heller, säger Nyström. Forsgårdh är kritisk till aktieindexobligationer och andra instrument eftersom de innebär höga avgifter och en risk när det gäller timing som kan vara svår för kunden att balansera.
Bara aktier på lång sikt - eller?
Nyckeln till ett framgångsrikt sparande är investera regelbundet och att göra det under en lång tid. På så vis får man en bra genomsnittskurs, vilket ger möjlighet till en bättre avkastning, menar Forsgårdh.
- Om man har en placeringshorisont på över sju år kan hela portföljen bestå av aktier eller aktiefonder, säger han.
Riskspridning
För en månadssparare med ett begränsat kapital förespråkar Nyström fonder.
- För ett vanligt hushåll som inte har ett större engångsbelopp att placera kan fonder vara en bättre form av sparande än aktier, säger Nyström. Månadssparande i fonder är ett bra alternativ för att med små medel få en vettig riskspridning eftersom fonder måste investera i minst 16 bolag. Något som kan vara svårt om man istället själv direktinvesterar i aktier, fyller hon i. Forsgårdh menar att man mycket väl kan få en vettig riskspridning på egen hand, även om man inte har ett större kapital att placera. Aktiemarknaden är således öppen även för denna grupp.
- Aktieinvest är egentligen det enda alternativet på marknaden för den som vill spara mindre belopp varje månad, säger Forsgårdh och syftar på fenomenet andelsorder (se ruta på sidan 25). Han nämner även investmentbolag som ett bra alternativ, eftersom investering i sådana bolag per definition ger en riskspridning:
- Eftersom investmentbolagens enda existensberättigande är att de ska slå index bör det vara en bra investering, säger han och nämner Aktieinvests färdiga portföljalternativ som man kan månadsspara i. (Läs artikeln om investmentbolag på sidan 36).
Den genomsnittliga aktieägaren äger drygt tre bolag enligt statistik från Euroclear (före detta Värdepapperscentralen). Det är riskfyllt att ha en exponering mot så få bolag eftersom portföljens utveckling då är helt beroende av några enstaka företags utveckling.
- De har totalt missat det som kallas för riskspridning, säger Gunnar Ek, erfaren bevakare av aktiemarknaden för Aktiespararnas räkning, och fortsätter:
- Hur duktig man än är kan man inte förutse hur ett enskilt bolags utveckling kommer att se ut. Man måste sprida sina risker i olika bolag och olika branscher.
Fondförvaltarens försprång...
Patric Naeslund, förvaltare av Sverigefonder på Swedbank Robour menar att fondförvaltare har en större möjlighet att placera på ett framgångsrikt sätt.
- Vi åker ut och möter bolagen, både företagsledare och arbetare på golvet. Vi träffar även företagens kunder. Därmed har vi möjlighet att göra en välgrundad bedömning av framtida vinsttillväxt och förstå stora branschtrender för att sedan bilda oss en egen uppfattning och grunda köpbeslut på dem, berättar Naeslund. Han menar att det skulle vara alldeles för kostsamt att försöka ta efter Sverigefondens innehav.
- I Sverigefonden har vi 80 olika bolag. Skulle man försöka sig på att sätta ihop den portföljen skulle man ha spreaden, det vill säga skillnaden mellan det lägsta pris en säljare är villig att sälja för och det högsta priset som en köpare kan tänka sig betala, emot sig hela tiden. Även timingrisken blir mycket hög för en småsparare, säger han.
...är snarare småspararens?
Gunnar Ek håller inte med Naeslund. Han anser att småspararen snarare kan dra fördel av både spread och timingrisk.
- Är det någon som har spreaden med sig så är det småspararen. Dessutom måste fondförvaltarna, oberoende av hur börsen går, placera fondens kapital i aktier. Det är ofta upp till så mycket som 90-92 % av fondens värde, säger han och menar att småspararen istället kan välja att stå utanför börsen. Fondernas kapital placeras ofta i större bolag och det rör sig om relativt stora innehav. Det kan vara mycket svårare att köpa stora poster i ett bolag, än att som småsparare köpa en mindre post, eftersom priset styrs av utbud och efterfrågan. Är det inte tillräckligt många som kan tänka sig att sälja till en viss kurs kan det vara svårt för fonden att köpa.
- Där är småspararen överlägsen, säger Ek. Forsgårdh ser inte syftet med att försöka replikera en portfölj av den storleken:
- Det är helt meningslöst att replikera en så stor portfölj. Man kan få en vettig riskspridning med långt färre bolag än så, och ha mycket god möjlighet att slå index. Har man en portfölj med 12-15 vanliga aktier har man uppnått en fullt tillräcklig riskspridning. Han menar också att man inte vinner någonting på att ha en så stor portfölj som 80 aktier.
- Det medför bara massa informationskostnader, säger han.
Ditt beslut
Forsgårdh är bestämd i sin åsikt att det inte är bättre att låta någon annan förvalta ens pengar, även om man är nybörjare.
- Hur vet jag att jag har valt rätt rådgivare? frågar han sig. Man har en skyldighet mot sig själv att ta ansvar för sin ekonomi så att man kan fatta välgrundade beslut. Man kan lyssna på rådgivare, men det är fortfarande ditt beslut, framhåller Forsgårdh. Han hänvisar till Aktiespararnas och Unga Aktiesparares gyllene regler (se sidan 4) som är lätta att ta till sig och tillägger:
- Det krävs ingen Einstein för att bli rik på aktier.
Receptet på framgång
För att direktinvestera i aktier behövs det tid och ett hyggligt kunnande. Anledningen till att det är en uppförsbacke för småsparare beror på bristande kunskap, att folk inte utbildas inom detta område. För många blir då fonder det enklaste alternativet att ta del av aktiemarknaden, menar Ek. I likhet med Forsgårdh tycker Ek att investmentbolag är ett mycket bra alternativ för att komma igång med sitt sparande.
– I dessa får man normalt en rabatt på 20-25% på välkända svenska aktier, beroende på hur marknaden värderar investmentbolaget. Man undviker därigenom förvaltningskostnaderna, säger Ek.
Förvaltningsavgifter - dyrt eller billigt?
Fonder förvaltas av fondförvaltare som väljer ut vilka tillgångar som ska ingå i fonden. Arbetskostnader och andra kostnader förenade med förvaltningen betalas av de som investerar i fonden. Hur mycket förvaltarna tar betalt för sitt arbete varierar från fond till fond. Betalningen tas ut genom en procentsats av ditt investerade kapital, en så kallad förvaltningsavgift. Man bör vara uppmärksam på hur hög avgiften är när man väljer att investera i fonder. En del fonder tar även ut en insättnings- respektive uttagsavgift, även om detta har minskat på senare tid.
I fondfaktabladet presenteras även TKA (totalkostnadsandel), som är den totala avgift som fonden tar ut, inklusive courtage och andra kostnader. TKA är högre eller lika stor som förvaltaravgiften. Det gör att fondägarna betalar mer i avgift än vad som framgår av förvaltningsavgiften, eftersom kostnaderna betalas från kapitalet som är placerat i fonden. Naeslund menar dock att förvaltningsavgiften ändå är en liten kostnad i förhållande till vad man får:
– Det är egentligen oerhört billigt att spara i fonder i Sverige, säger han, och gör en jämförelse mellan fondavgifter i Sverige och övriga världen.
Strunta i avgiften - bara den slår index
Gunnar Ek tycker inte att storleken på avgiften är avgörande.
– Köper man fonder utifrån vilken avgift den har, då har man halkat alldeles snett, säger Gunnar Ek. Han menar att det viktigaste är hur mycket avkastning fonden genererar till investeraren och inte vad förvaltarna tar betalt. Gunnar Ek är mest intresserad av vad som är bäst för spararen:
– Jag struntar i hur hög avgiften är så länge produkten lyckas med att slå index. Det gör mig ingenting att fondförvaltarna också tjänar pengar, säger han.
Enligt en undersökning, som Morningstar gjorde på uppdrag av SVT:s Uppdrag Granskning 2008, gick nästan 80% av alla sverigefonder sämre än index.
- Det är då jag reagerar, när de inte kan leverera, säger Ek. Det finns inte några riktigt bra metoder för att hitta den fond som faktiskt slår index. Det enda man har att gå på är förvaltaren, och även stjärnförvaltarna har en tendens att trilla ned tids nog, säger Forsgårdh. Det finns flera saker att tänka på när det gäller fonder och jämförelsen med index.
– Om fonden har 10 % i likvida medel som inte är investerade, följer denna del givetvis inte börsutvecklingen. Det gör att fonden halkar efter i index en börsuppgång, vilket gör det svårt att slå index, säger Ek. I en nedgång ser det däremot ut som att fonden har gått bättre än index, på grund av kassan.
Jämförelseindex - inte alls så jämförbart
För att kunna avgöra hur stor avkastning fonden genererar jämförs det totala innehavet med index, vilket inte alltid ger en rättvisande bild.
– Fonderna mäter sig mot ett index som inte väger in direktavkastning, trots att fonden återinvesterar utdelningen. Då fonden återinvesterar mottagen utdelning, bör man jämföra fondens utveckling med ett avkastningsindex för att erhålla en rättvisande bild, säger Ek. Det finns alltså skäl att titta extra noga på vilket index fonden jämförs med, och även fonderna emellan då olika fonder kan mätas mot helt olika index.
Courtaget - småspararens fiende
För att få en rättvisande bild vid en jämförelse mellan fonder och direktinvestering i aktier bör man jämföra fondavgiften med courtaget. Courtage är den avgift som banken eller nätmäklaren tar för att köpa och sälja av aktier. Banken tar alltid ut en avgift, och på små affärer blir det procentuellt hög avgift på grund av minimicourtaget. Hur höga kostnaderna blir beror på vilken nätmäklare du har. Minimicourtaget kan ligga mellan 9 kr och 99 kr. För att jämföra kostnaderna måste du utgå från de avgifter som du betalar till banken eller nätmäklaren. Utifrån detta kan du sedan räkna ut hur mycket du kommer betala för dina aktieaffärer och jämföra det med andra alternativa investeringar.
Att tänka på:
– Courtage betalas som en engångsavgift vid köp- och säljorder
– Förvaltningsavgifter betalas som en fraktion av investeringen varje dag
– För fonder är oftast kostnaden högre än förvaltningsavgiften, TKA ger den mest rättvisande bilden av kostnaderna för fonden.
– Köp inte för små aktieposter, eftersom avgiften procentuellt sett blir högre ju lägre belopp du investerar.
Vill du lära dig mer om aktieindexobligationer, optioner och andelsordrar, se nummer 4, 2010 Stock Magazine
