Från en lugn fiskeby till ett sjudande lyxparadis. Den lilla västindiska ön St. Barthélemy i Karibiska havet har genom århundraden genomgått flera förändringar. I dag hotas ön av överexploatering. Vad många inte vet är att ön brukade lyda under svensk lag...
Det finns en liten ö i Västindien som knappt syns på världskartan, den heter St. Barthélemy. Här är stränderna vita, havet turkosblått och solen skiner. En idyll skulle säkerligen många säga, men det är långt ifrån alla som har möjlighet att bosätta sig eller ens besöka denna oas i Karibiska havet. Att det mesta kostar märker man fort, inte minst en tomtbit att bygga sig ett hus på.
St. Barthélemy är i dag en region som lever i överflöd och välstånd. Ön har gått från att vara en fattig fransk koloni till ett lyxigt semesterparadis. St. Barthélemys ekonomi har genom ökat invånarantal, ökade inkomster och fler jobb förändrats drastiskt.
Exploateringen av öns mark har på senare år kommit att bli ett problem. Både befolkningen och öns politiker jobbar för att minska utbredningen av nya bostäder, men till en viss gräns. En del av öns invånare vill exploatera sin mark medan politikerna jobbar för att detta inte, eller i långsammare takt, ska ske. Politikerna har därför inrättat så kallade gröna zoner, miljöskyddade områden där det inte får byggas. Idag är över 90 % av marken privatägd, och de tomter som ännu inte är bebyggda väntar på att bli det. Efterfrågan på mark är stor och endast en tredjedel av alla bygglovsansökningar beviljas.
– Det har hänt att personer inte lytt lagen och väntat på ett bygglov, utan börjat bygga i alla fall. Det har resulterat i att man fått riva påbörjade hus, berättar den före detta borgmästaren på ön, Daniel Blanchard.
Då och nu
St. Barthélemy visar att en plats kan gå från att vara relativt oexploaterad till att ligga i riskzonen för att i framtiden vara överexploaterad. Detta kan liknas vid att många människors önskan att bo nära huvudorter, eller ha en tomt med sjöutsikt, har bidragit till att markpriserna runt till exempel storstäder har trissats upp.
Det som sker på St. Barthélemy är inte unikt. Det finns många länder, regioner och städer världen över som brottas med exploateringsproblematiken, men det är extra tydligt på St. Barthélemy. Exploateringsproblematiken blir så att säga koncentrerad och tydlig när den lyfts fram och presenteras i en mindre skala, både vad avser yta och begränsad befolkning.
Det svenska arvet
St. Barthélemy är i dag en fransk ö belägen i det Karibiska havet. Ön var en svensk koloni i nästan hundra år mellan 1784 och 1878. Sveriges kung Gustav III bytte till sig ön från Frankrike och i gengäld fick fransmännen handelsrättigheter i Göteborg. Kung Oscar II sålde tillbaka ön för 300 000 riksdaler, vilket idag motsvarar 13 miljoner kronor. Kungen såg inte längre någon nytta med den svenska kolonin och han tyckte att de administrativa kostnaderna blev för höga.
Än idag bär St. Barthélemy spår från den svenska tiden. Många orter på ön har svenskklingande namn och i huvudstaden Gustavia, döpt efter Gustav III, heter gatorna bland annat Kungsgatan och Westra Strandgatan. Öns vapen bär de tre kronorna från svenska riksvapnet. Under den svenska tiden försörjde man sig främst på slavhandel och så kallad fria nedlagsrättigheter i Gustavias hamn. Det betyder att hamnen var en typ av frihamn där Karibiens sjöfarare kunde handla och utföra byteshandel utan avgift. Det skedde en sorts legal smuggling.
Att leka med tanken att St. Barthélemy hade stannat i svensk ägo kan vara lockande. Vad hade ön kunnat betyda för Sverige och svensk ekonomi idag?
– Ön är så liten och så fattig på naturresurser att dess ekonomiska betydelse skulle varit marginell, säger Fredrik Sandgren, docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
Han menar att St. Barthélemy rimligen borde ha utvecklats på samma sätt som ön gjort nu. Möjligen skulle exploateringen varit mer begränsad eller mer inriktad på en mer folklig typ av turism om ön präglats av svensk politisk- och ekonomisk kultur. Ur det perspektivet är det också osannolikt att ön fått behålla sin skattefrihet. Enligt svensk tradition skulle istället ön fått jämförelsevis stora utvecklingsbidrag eller andra subventioner.
Fredrik Sandgren säger också att St. Barthélemy sannolikt skulle haft större relativ betydelse för Sverige än vad den i dag har för Frankrike. Detta eftersom Frankrike har haft fler och mer lönsamma kolonier i besittning.
– Det är inte otänkbart att det skulle ha funnits ett antal svenska handelsföretag, möjligen också rederier som skulle använt ön som hamn, tror Fredrik Sandgren. Eftersom den inhemska befolkningen på ön är så liten skulle invandringen från ön till Sverige vara begränsad. Man kan däremot tänka sig att välbeställda svenskar och pensionärer bosatt sig på St. Barthélemy istället för i Spanien, fortsätter han.
De rika flyttar in
Idag lever St. Barthélemy till stor del på lyxturism. Det var efter att den amerikanske miljardären David Rockefeller, i slutet på 1950-talet, lät bygga en lyxvilla på ön, som en rad kändisar så småningom kom att följa hans exempel. Idag hittar man stamgäster som Tom Cruise, Woody Allen, Beyoncé och även svenska mångmiljonärer har köpt sig en marklott och låtit bygga hus på ön. Det är också på St. Barthélemy som den amerikanska underklädesjätten Victoria’s Secret varje år fotograferar sin omtalade badkollektion.
I och med att Rockefeller och andra rika amerikaner och européer fick upp ögonen för St. Barthélemy och ville köpa mark att bygga på, steg markpriserna kraftigt. De invånare som ägde en bit mark på St. Barthélemy hade plötsligt chans att sälja sin mark till högstbjudande och på så sätt bli rika på mycket kort tid. På den lilla ön uppstod nu en intensivare handel mellan människor. En konsekvens av exploateringen blev en skiktning i befolkningen mellan de som sålt mark eller fått bygglov och de som inte sålt mark eller inte fått bygglov.
Framtiden
Det största problemet som St. Barthélemys befolkning står inför är att marken successivt inte kommer att räcka till de ”egna ungdomarna”. Hur går man till väga om fler barn eller barnbarn ska ärva en bit mark på ön, och alla vill behålla tomten medan en eller två vill sälja? Det är en fråga som ingen verkar veta svaret på. På grund av handlingsvillkoren, att den som har mest pengar får köpa, blir det omöjligt – om man inte är miljonär – att köpa ut denna person.
Trots att St. Barthélemys befolkning lever i välstånd, finns det en obalans mellan den del av populationen som har mer pengar än andra invånare, samt de som kommer utifrån med pengar som lokalbefolkningen inte kan matcha. Risk för vidare segregering mellan befolkningen är i dagsläget stor.
Hur St. Barthélemy kommer lösa sina problem återstår att se. Om de restriktioner och lagar som införts följs är risken för skiktning mellan befolkningen mindre, men alltjämt ständigt närvarande.
Så styrs St. Barthélemy
St. Barthélemy förvaltades, från 1946 till februari 2007, av grannön Guadeloupe. Guadeloupe fick pengar av franska staten, som behandlade St. Barthélemy som en kommun bland flera. Guadeloupe fördelade pengarna de fick från franska staten mellan Frankrikes kolonier i Karibien. Sedan juli 2007 har St. Barthélemy ingen borgmästare utan en egen president, som dock är att jämställa med en borgmästare. Idag är St. Barthélemy självständigt.
St. Barthélemysällskapet
St. Barthélemysällskapet är en förening, som bildades 1964, för att värna om det svenska arvet på ön. Föreningen har sitt säte i Sverige, men det finns också en systerorganisation på St. Barthélemy. En av sällskapets första uppgifter var att på 60- och 70-talet återge, med de lokala myndigheternas goda minne, gatorna i Gustavia de gamla svenska namnen.
Skattefrihet
Den skattefrihet som Sverige införde på St. Barthélemy 1785 gäller fortfarande. Enligt St. Barthélemysällskapets hemsida har franska skatteinspektörer besökt ön för att införa skatt, men misslyckats. Förslag om att betala skatt sätter sig St. Barthborna emot.
Den 31 mars 1999 anlände sju skatteinspektörer och trettio kravallpoliser till ön. Dessa var utsända från grannön Guadeloupe (som vid den tidpunkten hade förvaltningsansvaret för Saint Barthélemy) av franska staten. Ungefär 100 St. Barthsbor hade samlats och var beredda att kämpa emot dessa poliser som var beväpnade med tårgas. Trots att tårgas användes hindrade det inte öborna från att fortsätta sina protester. De franska skatteinspektörerna hade ingen chans att göra sig gällande på ön och fick vända tillbaka utan framgång. De har besökt ön flera gånger efter protesterna, men det går en telefonkedja runt ön så fort inspektörerna är på väg och de möts då, varenda gång av en enad befolkning.
Prisbilden
En tomt (utan hus), som kan kategoriseras som billig, kan ligga på 300-400 euro/m2. En tomt med medelpris kan ligga runt 800-1500 euro/m2. De dyra tomtpriserna på cirka 6000 euro/m2. De attraktivaste tomterna ligger nära eller i huvudorten Gustavia, uppe på en höjd med utsikt eller nära en strand där det går att bada.
• St. Barthélemy upptäcktes 1492 av Columbus och döptes efter hans bror Bartolomeo.
• St. Barthélemy har idag cirka 9 000 fasta invånare, varav flertalet äger en liten bit mark. Under turistsäsong ökar antalet till 14 000.
• Ön är en naturresursfattig vulkanö och endast 24 km2 stor, vilket kan jämföras med Lidingö utanför Stockholm.
