Högkonjunktur kontra lågkonjunktur, börsfest kontra börspest. Hur hänger börsen och konjunkturen ihop egentligen och hur kan du utnyttja det i dina aktieaffärer?
Investeringsklockan publicerades för första gången i tidningen Evening standard 1937 för att, åren efter kraschen på Wall Street, påminna allmänheten om att ekonomin inte bara går ned, utan i regelbundna cykler. Enligt Jim Rothsman, investeringsspecialist på Skandiabanken, befinner sig Sverige mellan klockan åtta och nio.
EN ITALIENSK FÖRFATTARE skrev en gång att det enda riktigt beständiga i livet är upprepandet av mönster. Samma antagande används och bevisas flitigt inom både fysiken och matematiken. Finansvärlden är inte mycket annorlunda. Efter högkonjunktur följer lågkonjunktur, och tvärtom. En full ekonomisk konjunkturcykel är mellan 4 och 8 år och även om orsakerna till konjunkturskiftena kan se olika ut, brukar själva konjunkturcykeln anta liknande former varje gång den uppkommer.
En tydlig spiral
VARJE KONJUNKTURCYKEL består av en avmattning i ekonomin, lågkonjunktur, en återhämtning och slutligen högkonjunktur (se Investeringsklockan). En klassisk konjunkturuppgång brukar alltid börja med att efterfrågan och företagens produktion ökar, vilket i sin tur även leder till att aktiemarknaden stiger. Med ytterligare ökande efterfrågan måste företagen dock till slut börja göra investeringar för att öka kapaciteten, något som ofta görs genom att låna på kreditmarknaden. Med ökande kapitalefterfrågan från företagen stiger räntorna, vilket även drivs på av att hushåll tenderar att låna mer på kredit i goda tider.
MED ÖKAD PRODUKTION ökar också behovet av fler anställda, vilket i sin tur leder till att företagen så småningom tvingas höja sina priser för att kunna ha råd med alla nya investeringar och rekryteringar. Detta är ett av de första stegen mot inflation. Det är vid denna tidpunkt som Riksbanken ger sig in i leken. För att förhindra överhettning i ekonomin med skenande inflation, höjer Riksbanken sin styrräntan, reporäntan, vilket gör att priset på kapital, räntan, ökar och utlåningen minskar. Denna typ av handlingar brukar kallas för kontracykliska åtgärder, och leder till en långsam och kontrollerad tillväxt vilket brukar leda till en längre högkonjunktur. På samma sätt brukar Riksbanken sänka styrräntan för att få fart på ekonomin, något som skedde så sent som i höstas efter finanskrisens utbrott då reporäntan på bara några månader sänktes från 4,75 till 0,25 procent.
Motstridiga signaler?
”DEN VÄRSTA STORMEN är över” säger statsminister Fredrik Reinfeldt i regeringsförklaringen i början av november och menar på att den värsta delen av finanskrisen tycks vara förbi. Samma dag varnar flera börsanalytiker för att den 40-procentiga börsökningen sedan årsskiftet kan komma att stanna av och att många tecken tyder på att den glada börsfesten går mot sitt slut. Hur kan det komma sig att förväntningarna på konjunkturen och på aktiemarknaden är så olika? Håkan Johansson, chef för Swedbank Investment Center, säger i ett uttalande i Magazin 24 att mycket kan förklaras med att Sverige idag är en öppen ekonomi.
– Hög- och lågkonjunktur har att göra med sysselsättning och köpkraft. Om vi hade levt i en helt sluten ekonomi hade konjunkturen och landets aktiemarknad utvecklats lika. Men de svenska bolagen är idag väldigt globala och styrs till stor del av global efterfrågan, säger Håkan Johansson.
IDAG BRUKAR MAN säga att börsutvecklingen ligger ungefär mellan ett halvår och ett och ett halvt år före konjunkturutvecklingen. Detta kan förklaras genom att börsens utveckling i stor utsträckning styrs av förväntningar. Positiva signaler från marknaden kan därför leda till snabba och kraftiga reaktioner på börsen, även om det kan dröja flera månader eller till och med år innan det syns hos företagen och i samhället.
– Börsen kan vara en tidig konjunkturindikator, och då kommer konjunkturen att komma ikapp den starkare börsen så småningom. Börsen kan också vara driven av alltför optimistiska förväntningar om starkare vinster som inte realiseras på lite sikt. Många företag har varit duktiga på att skära kostnader som gör att vinstläget förbättrats, men fortfarande är efterfrågeläget svagt om än något stigande. Det svåra är också att förstå den "verkliga" utvecklingen av efterfrågan och priser när marknader manipulerats av stimulanser och därmed är det svårt att avgöra det verkliga värdet på obligationer, aktier, råvaror, hus och bilar i många länder, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.
Avmattad konjunktur, stigande börs
BÖRSUPPGÅNGAR KAN LIKSOM konjunkturen delas in i fyra olika faser, som då infaller med en viss förskjutning i förhållande till konjunktursfaserna. Under den första fasen råder det lågkonjunktur då börsen brukar stiga på grund av räntefallet trots att bolagens vinster i realiteten minskar. I denna fas brukar råvarubolagen vara de bolag som först vänder upp. Konjunkturkänsliga cykliska bolag som skogsbolag, stålbolag och massa- och papperstillverkare brukar vara först att uppvisa bättre resultat och därför bra investeringsalternativ på kort sikt. Även konsult- och bemanningsföretag brukar ligga tidigt i konjunkturen då de ofta får snabb ökad omsättning när produktionen i industrierna tar fart. Cecilia Hermansson menar att det finns många intressanta investeringsmöjligheter under lågkonjunkturen, förutsatt att man vet vad man ska leta efter.
- I ett läge där arbetskraftskostnader sjunker eller dämpas och det finns ledig kapacitet kan det vara bra att göra investeringar i infrastruktur. Just nu finns det resurser till att öka de offentliga investeringarna och mycket av det läggs på vägar, järnvägar, och så vidare. För många företag som är likvida och inte är högt skuldsatta kan det vara bra att göra investeringar som annars skulle vara dyrare. För andra företag med betydande skuldsättning handlar det om att korrigera balansräkningar, och då är det svårt att få resurser till investeringar. Många industriföretag har extremt låg kapacitetsutnyttjande och behöver inte investera för att bygga upp kapacitet. Vi ser dock att många företag väljer att investera i ny teknik, IT med mera, för man vill inte komma efter i den snabba teknologiska utveckling som sker, menar Cecilia Hermansson.
ANDRA FASEN SAMMANFALLER med en återhämtning i konjunkturen, då räntefallet planar ut och vinstprognoserna och aktiekurserna stiger. Denna tid brukar karaktäriseras av många nyemissioner och börsintroduktioner. Underleverantörer till industrin och tillverkare av konsumentprodukter brukar under denna period få en bra utveckling.
Högkonjunktur och inflationsspöken
UNDER DEN TREDJE fasen förstärks konjunkturen, med infriade vinstprognoser och fortsatt stigande aktiekurser. Här börjar dock ekonomin bli överhettad och inflationen och räntorna stiger. Denna tid är finansbolagens och fastighetsbolagens glädjetid. Med alltfler bolag minskar kontorsvakanserna, vilket leder till att kontorshyrorna höjs. Bankerna brukar generellt också ha bättre likviditet och ökar sin utlåning till såväl företag som privatpersoner.
I BÖRSCYKELNS SISTA FAS, när högkonjunkturen når sitt esse, börjar oron för inflationsspöket och de stigande räntorna ge sig till känna, vilket gör att börsutvecklingen stannar av och går nedåt. I oroliga tider kan det därför vara intressant att börja titta på defensiva bolag och branscher, som läkemedel, energi, teleoperatörer och tobak. Många investerare tenderar även att balansera upp sin risk genom att investera i tillgångar som inte är korrelerade till börsen, som exempelvis guld och andra råvaror.
Risk för bakslag
DET KAN SÅLEDES finnas många anledningar till att följa konjunkturens utveckling lika nära som aktiemarknadens. Jim Rothsman, investeringsspecialist på Skandiabanken, menar att konjunktursfaserna är ovanligt tydliga just nu.
- Mycket tyder på att vi idag närmar oss återhämtningsfasen, menar Jim Rothsman. Sedan årsskiftet har både aktiekurserna och råvarupriserna rusat.
CECILIA HERMANSSON MENAR dessutom att konjunkturen på kort sikt ser ganska hygglig ut, men att det ändå finns ett par potentiella fallgropar framöver.
– Vi har stimulanserna som hjälper upp konjunkturen, inte minst i USA, Kina och Japan men även i stora delar av Europa. Kreditmarknaden har förbättrats, riskaptiten ökat och inköpschefsindex visar på en starkare efterfrågan i tillverkningsindustrin. Många så kallade ledande indikatorer pekar återigen norrut. Men tillväxten sker från en låg nivå, och det behövs en längre period av starkare efterfrågan innan företag börjar nyanställa igen. När stimulanserna ska dras tillbaka, det vill säga räntor och skatter höjas, blir det återigen risk för bakslag i konjunkturen, säger Cecilia Hermansson.
”DEN GÅR HIT, DEN GÅR DIT, den går runt en liten bit. Den startar på ett kick, det är en makalös manick.” Det finns många citat som beskriver konjunkturernas utveckling, men få så målande som det ur Michael Tretows ”Den makalösa manicken”. Även om konjunkturcykelns faser är väl utstuderade är det fortfarande än idag nästintill omöjligt att förutse när de kommer att inträffa. Läget underlättas heller inte av att den svenska marknaden är så pass styrd av vad som sker på den globala marknaden och framför allt i den amerikanska ekonomin. Genom att vara lite uppmärksam på indikatorer som bland annat BNP-utveckling, sysselsättningsgrad och inflation, kan du dock med enkla metoder lära dig att dra nytta av och investera i fas med konjunkturen.
Konjunkturindikatorer
Det finns flera intressanta indikatorer och ledtrådar som kan hjälpa dig hålla koll på vart konjunkturen befinner sig eller är på väg.
Bruttonationalprodukt, BNP
BNP ÄR DET SAMLADE värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss tidsperiod. Generellt brukar man säga att en årlig ökning på mer än 2,5 procent är tecken på en stark tillväxt i den svenska ekonomin. 2-2,5 procent uppvisar en medelgod tillväxt och 1,5-2 procent en svag tillväxt. Allt som är lägre än det ses som lågkonjunktur. En negativ tillväxt och negativt BNP två kvartal i rad ses som recession. En alltför hög BNP hotar å andra sidan att öka inflationen.
Sysselsättningen
ANTALET ARBETSLÖSA i landet är en god indikator om man vill avgöra var i konjunkturen man befinner sig, då stigande siffror brukar leda till att hushållen får bättre ekonomi och privatkonsumtionen ökar, vilket i sin tur gynnar bolagen.
Inköpschefsindex
INKÖPSCHEFSINDEX mäter förväntningarna hos ett visst antal inköpschefer inom tillverkningsindustrin om sin syn på den närmsta framtiden. Anledningen till att dessa förväntningar är så viktiga ur analyshänseende beror på att inköpscheferna har god insikt om sin rådande marknad och om hur orderingången ser ut. Indexet mäts i procent där siffror över 50 tyder på tillväxt och en stark framtidstro, medan siffror under 50 visar på att industrin krymper och en svag framtidstro.
Konsumentprisindex, KPI
KPI ÄR ETT MÅTT för prisutvecklingen och visar hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för den privata inhemska konsumtionen. Därför är KPI ett utmärkt verktyg för att mäta inflationen. Inflationsförväntningar brukar i sin tur påverka de långa marknadsräntorna. Utlåningsinstitut brukar nämligen kräva högre ränta om inflationen förväntas stiga, då de vill säkerställa att inflationen inte kommer ”äta upp” deras utlånade pengar. Aktiemarknaden är i sin tur väldigt räntekänslig eftersom priset på kapital påverkar aktivitetsgraden i ekonomin.
Producentprisindex, PPI
PPI PÅMINNER I STOR utsträckning om KPI men mäter istället prisförändringar i producent- och importleden. PPI är således ett inflationsmått som bland annat påverkas av stigarde råvarupriser. Generellt brukar ett stigande PPI, med viss förskjutning, även leda till stigande KPI.
Detaljhandelsförsäljningen
DETALJHANDELNS försäljning hänger tätt ihop med sysselsättningsgraden, där sjunkande siffror brukar antyda sämre ekonomi i hushållen eller orolighet inför den ekonomiska situationen.
Reporäntan
REPORÄNTAN är Riksbankens styrränta som används för att styra inflationen. Då Riksbanken är den institution som lånar ut pengar till alla andra banker, påverkas finansmarknaden kraftigt av reporäntan. Ju lägre reporänta, desto billigare blir det för bankerna att låna pengar. Ju billigare det är för banker att låna pengar, desto lägre räntor kan de erbjuda sina kunder. Och ju längre ränta på marknaden, desto billigare kapital och desto mer ekonomisk aktivitet. Riksbankens inflationsmål ligger för närvarande på 2 procents årlig ökning, vilket ska säkerställa en långsiktig tillväxt i landet. Genom att justera reporäntan kan de således påverka inflationsökningen och den ekonomiska tillväxten.
