Valutareserv eller rustning för krig?
Den internationella handeln med statspapper är oerhört omfattande. Centralbankerna bunkrar med valutareserver för att landet ska bygga upp en så stabil ekonomi som möjligt. Men omfattande innehav får också andra konsekvenser, inte minst som ett politiskt påtryckningsmedel på den globala arenan. Stock Magazine utreder konsekvenserna och blickar in i framtiden.
Statspapper utfärdas av centralbankerna för att finansiera statens verksamhet. Köpare är i viss mån privatpersoner, men mest institutioner, större företag och andra länder.
- Att stater äger obligationer i utländsk valuta är inte alls ovanligt, menar Peter Gummesson, analytiker på Skandia. Skälen till att centralbankerna gör sådana köp kan vara att landet har en fixerad växelkurs, eller att landets ekonomi är beroende av en råvarutillgång som kan vara på väg att sina.
I toppen bland världens valutor ligger än så länge den amerikanska dollarn. Det gör den populär som valutareserv bland centralbankerna, bland annat på grund av dess stabilitet. Japan har länge legat i topp bland de länder som äger mest statspapper utställda i amerikanska dollar. På senare tid har dock Kina gått om Japan. I februari 2010 ägde Kina amerikanska statspapper till ett värde av 878 miljarder dollar, enligt siffror från den amerikanska centralbanken.
Kampen om dollarn
Redan innan Kina gick om Japan höjdes oroliga röster för vilka konsekvenser Kinas innehav av dollar kunde få. I augusti 2007 publicerades en artikel i brittiska The Telegraph. Två kinesiska tjänstemän tillkännagav möjligheterna för Kina att sälja av hela sitt dollarinnehav, som ett svar på USA:s då eventuella införande av handelsrestriktioner mot Kina. En försäljning av den storleksordningen skulle potentiellt innebära att dollarn kraschade. USA krävde ett officiellt uttalande från Kinas regering att någon sådan aktion inte planerades. Kina gav ett officiellt svar att landet är en ansvarsfull och långsiktig investerare som för tillfället inte hade några planer på att sälja av stora dollarinnehav. Det spända läget resulterade i viss oro på marknaden. Som följd valde flertalet andra länder att sälja av delar av sina dollarinnehav för att undvika en förlust.
I finanskrisens efterdyningar sitter USA fortfarande i ett besvärligt ekonomiskt läge. Från politisk synvinkel förbättras inte detta av att makten ligger i andras länders händer, framförallt Kinas. Kina har en fast växelkurs mot dollarn sedan juli 2008. I syfte att säkerställa att yuanen inte tappar värde mot dollarn köper Kina dollar. Frågan om huruvida Kina försöker manipulera växelkurserna eller inte är högst aktuell. Om det skulle vara fallet anser sig USA ha rätt att belägga Kina med handelssanktioner. Tonen från Kina har skärpts och den 22 mars i år tillkännagav Kinas handelsminister, Chen Deming, att ett sådant agerande från USA:s sida inte skulle gå obemärkt förbi. För USA:s del är det viktigt att försöka få ner kostnaderna på amerikanska varor. Enligt den brittiska ekonomitidningen The Economist den 3 april 2010, är det "exporten som ska leda landet ut ur krisen". Debatten är definitivt värd att hålla ögonen på. Den 26-27 juni möts Kina och USA på ett G20-möte och med största sannolikhet kommer frågan att diskuteras.
Trappas det upp till krig?
Stormakterna är beroende av varandra. Den redan skarpa tonen mellan länderna kan komma att förstärkas ytterligare. Då är det inte omöjligt att det vi kommer att få se är början på ett finansiellt krig. Utfallet av ett sådant kommer med säkerhet att påverka den globala finansiella marknaden.
Gummesson är dock mer försiktig i vilka effekter Kinas omfattande dollarinnehav har.
-Det är viktigt att komma ihåg att det finns ett ömsesidigt beroende mellan USA och Kina, säger han. Gummesson påpekar att man inte ska vara för snabb med att döma Kinas agerande som manipulering av valutan.
-För den amerikanska räntemarknaden är det rent av positivt då räntorna hålls nere på låga nivåer. USA:s export gynnas dock inte. I Sverige påverkas vi inte direkt av detta, däremot indirekt genom att räntan hålls på låga nivåer och importvaror från Kina är billiga.
Av: Malin Holm
