Risk är inte något som alla vill utsätta sig för när man ska tjäna pengar på sina pengar. För att veta hur man ska placera är det bra att vara uppmärksam på vilka typer av företag som finns tillgängliga. Det talas om tillväxtbolag och värdebolag. Stock Magazine reder ut begreppen.

Börsbolagens aktier är olika riskfyllda beroende på om de redan genererar hög avkastning eller förväntas öka sina intäkter kommande perioder. Ett sätt att skilja på bolagens aktier är att dela in dem i olika kategorier.
Den växande aktien
Ett bolag med en förväntad hög tillväxt kallas tillväxtbolag. Bolaget har en högre förväntad tillväxt än marknaden i genomsnitt och värderas följaktligen högre än snittet. Det mest använda värderingsmåttet på aktier är P/E-talet som indikerar hur mycket bolaget värderas per intjänad krona. Ett bolag med högt P/E-tal förväntas göra stora vinster. För ett högt värderat bolag får investeraren betala ett högt aktiepris på grund av vinsterna företaget förväntas generera. En lägre värderad aktie blir således billigare för investeraren sett till den vinst företaget får in.
Inte sällan definieras en tillväxtaktie av ett högt P/E-tal. Finansanalytiker Peter Malmqvist anser dock att man bör titta på värderingen av aktien över en längre tid.
– Om ett företag har ett högt P/E-tal, i alla fall i ett par tre år, skulle det kunna tjäna som en definition av en tillväxtaktie. En tillväxtaktie som tappar luften, i form av att bolaget inte lever upp till marknadens förväntningar på resultat, kan dock vara bland det sorgligaste man kan äga. Sjunkande vinster i ett företag med en högt värderad aktie slutar nämligen ofta i en brant kursnedgång, varnar Malmqvist.
Den stabila aktien
Värdeaktien, ett begrepp som Benjamin Graham anses ha myntat och som Warren Buffett länge investerat framgångsrikt i, har oftast följande egenskaper: vinsten ska vara stabil över tid genom konjunkturcykler, den ska ha lägre värdering än aktiegenomsnittet och gärna en god och stadigvarande utdelning. Malmqvist lägger gärna till ytterligare en dimension till begreppet värdeaktie för att kunna inkludera alla aktier som inte är tillväxtaktier.
– Jag skulle vilja säga att det finns två typer av värdeaktier; cykliska, som till exempel Boliden och Volvo, och ocykliska, som till exempel TeliaSonera och Swedish Match. De flesta aktierna på Stockholmsbörsen är värdeaktier. Tillväxtaktier är en bristvara men det finns några enstaka sådana på respektive börs, säger Peter Malmqvist.
Cykliska och ocykliska värdebolag
I högkonjunkturer, när bolagen tjänar bra, går börsen upp. I lågkonjunkturer, när det går sämre för bolagen, går börsen ner.
Vissa bolag erbjuder produkter eller tjänster som är mer konjunkturkänsliga än andra. De kallas cykliska bolag och det ekonomiska klimatet får större genomslag på bolagens intäkter. I lågkonjunktur sparas det mer och konsumeras mindre, vilket försämrar bolagens resultat, framförallt de cykliska bolagens.
Ocykliska bolag, å andra sidan, säljer produkter som efterfrågas oavsett konjunkturläge, som exempelvis läkemedel och livsmedel. Därför är de bolagen mer stabila än cykliska. Oavsett upp- eller nedgång blir svängningarna, som korrelerar med konjunkturen, störst i en cyklisk aktie jämfört med en ocyklisk.
De klassiska värdebolagen ingår alltså i de stabila, ocykliska bolagen i den här uppdelningen.
Riskmått
Eftersom stabila, eller ocykliska bolag, är tryggare än cykliska bolag är bolagsrisken generellt lägre. Därför kan de klassiska värdebolagen benämnas defensiva medan cykliska värdebolag och tillväxtbolag ses som aggressiva.
Riskmåttet vi använder indikerar hur mycket bolagets aktiekurs svänger, vilket kallas för aktiens volatilitet. Stora svängningar, som innebär hög volatilitet, ökar risken för stor negativ avkastning men ökar samtidigt chansen till stor positiv avkastning. Investerarens preferenser avgör om man slutligen investerar i mer eller mindre riskfyllda bolag.
– Stabil vinstutveckling hos storbolagen ger en stabil kursutveckling. De allra flesta som pratar om värdeaktier och värdebegreppet syftar på väldigt stabila bolag. Definitionen av en värdeaktie framhålls ofta som en aktie med ett lågt P/E-tal, men det är enligt mig inte en tillräcklig värderingsgrund. Om den här definitionen skulle gälla, hade gruvbolaget Boliden år 2007 liknat en stabil värdeaktie med ett P/E-tal på mellan tre och fem med dåvarande vinstprognoser (bolaget värderas 3-5 gånger sina vinster). Men ingen skulle ju egentligen ha betraktat Boliden som en stabil värdeaktie eftersom den i högsta grad är en cyklisk aktie, förklarar Malmqvist.
Värderingsmått
Eftersom P/E-talet indikerar hur mycket ett företags aktie kostar per intjänad krona, blir nyckeltalet ett mått på hur dyrt eller billigt bolaget är jämfört med andra bolag (så länge bolaget går med vinst, annars blir P/E-talet negativt). Vi kan använda oss av talet för att jämföra bolag inom samma bransch. Ju högre P/E-tal, desto högre ställda förväntningar har marknaden på bolaget eftersom de satt ett högre pris på bolagets aktie. Om vi tycker att talet är för högt anser vi att bolaget är övervärderat, medan om det tvärtom är för lågt så är bolaget undervärderat. Naturligtvis vill vi köpa de billiga bolagen och sälja de dyra. Men det kan finnas andra anledningar till varför en aktie är billig, exempelvis att företagets utsikter är riktigt dåliga.
Vinsterna används ofta olika i värde- respektive tillväxtbolag. Tillväxtbolagen vill investera pengar för att kunna växa, medan värdebolagen snarare delar ut pengarna till aktieägarna. Utdelningen kan mätas relativt aktiekursen och då får vi ut bolagets direktavkastning. En utdelning på fem kronor per aktie med en aktiekurs på 100 kronor ger en direktavkastning på fem procent. Två saker kan få direktavkastningen att stiga, antingen en ökning av utdelningen eller så sjunker aktiekursen. Om ett bolag har en hög direktavkastning är aktiekursen alltså relativt låg. På så sätt kan vi också använda ett bolags utdelning som ett nyckeltal i sökandet efter värde i billiga aktier.
Våra kategorier
Den klassiska värdeaktien tillhör alltså ett bolag med stabil intjäning över konjunkturer, lägre värdering än genomsnittet, en god utdelning och en relativt låg risknivå. Cykliska värdebolag drar upp risken med sin volatila karaktär. Tillväxtaktier är de mest riskfyllda med höga värderingar.
– De flesta bolag ligger dock mellan börsens ytterligheter, avslutar Peter Malmqvist.
Så här får vi fram ett P/E-tal:
(engelska: price-to-earnings)
P = price, bolagets börsvärde = aktiekursen * antalet aktier/E = earnings, får vi fram från bolagets resultaträkning som dess vinst
Exempel: Ett företag som har ett börsvärde på 700 miljoner kronor tjänar 70 miljoner kronor. P/E-talet = 700/70 = 10
Så här kan vi jämföra utdelningar:
Ett bolags utdelning ses som en akties direktavkastning: utdelning per aktie/aktiepriset
Exempel: Ett företag som delar ut 2,50 kr per aktie med ett aktiepris på 50 kr. 2,50/50 = 5 %.
Då direktavkastningen anges i procent kan vi jämföra den bolag emellan. I Sverige sker utdelning oftast en gång per år men i exempelvis Kanada och USA sker det kvartalsvis.