Världsläget enligt Cecilia Hermansson
Swedbanks chefekonom ger sin syn på potentiella bubblor, hanteringen av budgetunderskottet och andra omvärldsfaktorer som påverkar börsen just nu.
I återhämtningsfasen som vi nu befinner oss i fasar vi för risken att möta en ny bubbla. Risken är eventuellt större ju längre tid räntan ligger på låga nivåer. Ligger Sveriges bostadsmarknad i riskzonen, är tillväxtmarknaderna övervärderade eller ser du risker inom andra områden?
- Återhämtningsfasen karaktäriseras av ett stort statligt stöd till olika marknader, till exempel finansmarknader, bil- och husmarknader. Samtidigt har inte myndigheterna världen över reglerat marknaderna hårdare ännu, vilket innebär att de stora stimulanserna under en period pressar upp priserna och efterfrågan.
Det finns en risk för bubblor framför allt på marknader där utlåningen samtidigt stiger i rask takt, till exempel på tillväxtmarknader där kreditmarknaden inte drabbats av finanskrisen på samma sätt som i industriländerna. Även i Sverige ökar utlåningen till hushållen snabbt, och hushållens skuldkvot stiger mer än vad som är sunt i detta konjunkturläge av svag tillväxt och sämre arbetsmarknad. Huspriserna riskerar att falla tillbaka när skuldbördan blir tyngre för många att bära, det vill säga när ränteläget har normaliserats. Det finns också risker som hör samman med råvarumarknader eftersom de låga räntorna bidrar till att investerare letar efter högre avkastning. Även på lite sikt utgör statsobligationer en risk. De känns trygga nu, men det är svårt att avgöra prisutvecklingen på obligationer på några års sikt.
Flera regeringar måste idag hantera sina länders statsfinansiella underskott. Vilka åtgärder tror du kommer att ligga närmast till i Sverige och USA, och vad ser du för konsekvenser av detta?
- USA har inte goda erfarenheter av skattehöjningar eller utgiftssänkningar, utan snarare har man till exempel som under Bushadministrationen sänkt skatter och höjt budgetutgifter. Om något år eller så måste man börja strama åt. USA:s budgetunderskott är högt i nuläget och bidrar till att statsskulden ökar. Även på medellång och lång sikt kommer statsskulden att öka till följd av ohållbart höga utgifter för hälsa och försvar.
Om USA inte tar ansvar för sina svaga statsfinanser finns risk för kraftig dollarförsvagning och turbulens på världens finansmarknader. Samtidigt har många länder i Europa också stora utmaningar när det gäller att hantera statsfinanserna. I Sverige är konsolideringsbehovet betydligt mindre. Till skillnad från många andra industriländer finns i stället möjligheter att ytterligare stimulera ekonomin om världskonjunkturen återigen skulle komma in i en recession.
Sverige påverkas de närmaste åren av att industriländer som är viktiga handelspartners till oss måste strama åt budgeterna. Även turbulensen på finansmarknaderna påverkar oss. Våra tillväxtutsikter kan dämpas.
Vilka omvärldsfaktorer anser du har störst påverkan just nu för den som vill investera i enskilda aktier?
- De viktigaste omvärldsfaktorerna att följa är de så kallade exitstrategierna, det vill säga hur beslutsfattare i regeringar och centralbanker ska kunna dra tillbaka stimulanserna utan att hota konjunkturen. Den privata sektorn måste kunna ta över för att inte priserna ska falla när stödet dras undan. Vidare kommer regleringar av finansmarknader påverka tillväxtförutsättningar genom exempelvis ett förändrat risktagande.
För enskilda aktier har utvecklingen på företagens viktigaste avsättningsmarknader stor betydelse, till exempel svenska multinationella företag med affärer i tillväxtländer som utvecklas starkare än många västländer.
Av: Amanda Broomé
