Nyemissioner är ett fenomen som vanligtvis brukar hänga ihop med småbolag i kris. I finanskristider har dock även allt fler storbolag fått börja se om sitt eget hus och be aktieägarna om nytt kapitaltillskott. Men vad innebär egentligen en nyemission? Och hur tar du ställning till den?
I FINANSKRISTIDER är den rike kung. Bolag som har pengar kvar i kassan kan nu göra fantastiska förvärv när det råder rea på aktiemarknaden. Du som har lite pengar undanstoppade kan även göra ett bra klipp. Ett sätt är genom nyemissioner, som allt fler företag det senaste halvåret har tvingats genomföra på grund av likviditetsproblem. Dagens Industri uppskattar att det fram till april i år har varit en handfull större börsföretag som tillsammans har tagit in eller planerar att ta in mer än 50 miljarder kronor i olika nyemissioner för att få in nytt aktieägarkapital till sin verksamhet.
- Det har skett en kraftig ökning i antalet nyemissioner i år, menar Erik Nielsen, chefsstrateg på Handelsbanken Capital Markets. 2008 var det totala värdet 19 miljarder, på bara tre månader hittills i år är värdet uppe i 56,8 miljarder och av detta står bankerna för drygt 40 miljarder.
TIDIGARE VAR NYEMISSIONER mest vanligt bland företag på de mindre listorna, som ganska ofta gör återkommande nyemissioner. Där används det nya kapitalet för det mesta till att täcka löpande förluster i verksamheten eller till nya investeringar och projekt. På grund av finanskrisen måste nu även väletablerade och kända bolag som till exempel SAS, Swedbank och Metro fråga aktieägarna om nytt kapital. Dessutom spekuleras det i affärspress vitt och brett om vem som kan komma näst på listan över nyemittenter. Affärsvärlden spår att både Billerud, Eniro, New Wave och Hexagon kan vara troliga nyemissionkandidater. I Sverige har det främst varit bolag med hög skuldsättning eller företag inom fordon-, finans-, eller byggbranschen som fått stiga fram. Även bolag som redan före finanskrisen hade bolagsspecifika problem som nu förvärrats, kan komma att behöva genomföra nyemissioner.
- Det finns även bolag som Autoliv till exempel, som i grunden kanske inte behöver göra nyemission men som gör det ändå som en försiktighetsåtgärd, menar Erik Nielsen.
Allt handlar om pengar
DET FINNS DOCK börsbolag som gör nyemissioner av helt andra anledningar. Här gäller andra förutsättningar än för nyemissioner som görs för att skapa förtroende eller täcka förluster. Getinge och Meda är exempel på företag som har genomfört nyemissioner, inte för att de behöver kapital till en verksamhet som förlorar pengar, utan för att de köpt upp konkurrenter eller expanderat till nya produktområden. Då får man som aktieägare göra en annan typ av bedömning.
EN NYEMISSION kan i grunden förklaras som en förändring i ett företags aktiekapital eller antalet aktier. Genom att ge ut nya aktier på marknaden som investerare kan köpa och handla med, kan företaget få in det kapital som behövs. Beslutet om en nyemission tas av styrelsen och måste godkännas av bolagsstämman. Dessutom anlitas ofta också en garant för nyemissionen i form av en bank eller en eller flera av storägarna, som mot en ersättning tar på sig att köpa de aktier som andra inte tecknar. Detta för att säkerställa för aktieköparna att emissionen faktiskt kommer att gå igenom.
Helt ny investering
INFÖR EN NYEMISSION tas sedan ett prospekt fram som skickas ut till aktieägarna, där emissionens villkor presenteras. Detta prospekt brukar vara av säljande karaktär vilket innebär att det i slutändan är investerarens uppgift att kritiskt granska informationen för att avgöra vilken potentiell risk och avkastning ett köp kan innebära.
- Man skall fråga sig, vad är det som kommer att förändras i bolaget? Kommer pengarna lösa bolagets problem? Är det för bolagets överlevnad? Ska jag inte då sälja mina aktier? säger Erik Nielsen.
DE FLESTA NYEMISSIONER går först ut till redan befintliga aktieägare, som erbjuds att köpa nya aktier genom en företrädesemission. De erbjuds så kallade teckningsrätter som kan bytas ut mot nya aktier. Hur många teckningsrätter man får hänger ihop med hur många aktier man redan äger i företaget. För att locka spararna säljs de nya aktierna till en så kallad emissionskurs, som oftast är rabatterad i förhållande mot den rådande aktiekursen. Hur stor rabatten är skiljer från fall till fall, och för den insatta kan det finnas många lägen att göra bra klipp.
- Emissionskurserna brukar trissas ner av två anledningar, menar Åsa Wesshagen, tillförordnad chef för intressebevakningen på Aktiespararna. Dels för att locka till köp, men också för att säkerställa att emissionsaktierna är mer attraktiva än de övriga aktierna. Om den ordinarie kursen för en aktie till exempel skulle sjunka under emissionskursen skulle det inte finnas någon anledning för spararna att gå med i emissionen, då köper man de ordinarie aktierna.
Se den stora bilden
HUR GÅR DU då konkret tillväga när du ska ta ställning till en nyemission? Magnus Nyman, kapitalförvaltare på SEB Private Banking, menar att man bör fundera på vad som kan hända ifall företaget behöver göra en nyemission, redan innan man köper deras aktie.
- Klarar storägarna att skjuta till pengar om bolaget skulle hamna på obestånd? Om inte kanske man bör undvika aktien, menar Magnus Nyman. Om det väl blir nyemission skall man först och främst läsa prospektet noga och ta reda på exakt vad pengarna ska användas till samt vilka villkor som gäller och om pengarna verkligen kommer att räcka. Kanske finns det risk att företaget inte gör en tillräckligt stor emission från början och sedan blir tvungna att återigen gå till aktieägarna.
EN ANNAN MYCKET VIKTIG aspekt att ta ställning till, särskilt i oroliga tider, är huvudägarnas förmåga att skjuta till nytt kapital i nyemissionen. Vissa börsbolag har huvudägare som består av stiftelser vars primära mål är välgörenhet och dessa har ofta mycket begränsade möjligheter att delta i nyemissioner. Detta blev extra tydligt vid Swedbanks nyemission där Sparbanksstiftelserna lånade pengar av Folksam med aktier som säkerhet för att vara med i nyemissionen, aktier som sedan sjönk i värde och som togs över av Folksam. Resultatet blev en totalt förändrad ägarsituation i Swedbank med Folksam som ny huvudägare.
Viktigt att agera
FRÅN DET ATT SPARARNA har fått ett emissionserbjudande har de en viss betänketid på sig för att agera, en så kallad teckningstid. Även denna brukar variera i längd, men ofta går det snabbt. En vanlig teckningstid brukar vara mellan två tre veckor. Här är det viktigt att du som aktiesparare agerar. Du kan antingen välja att gå med i emissionen och teckna nya aktier, avstå från emissionen och sälja dina teckningsrätter vidare, eller sälja av ett par av teckningsrätterna för att finansiera ditt köp av aktier inom emissionen.
- Det är oerhört viktigt att man som aktieägare är med och agerar, säger Åsa Wesshagen. Om man inte gör någonting förfaller ens teckningsrätter vid teckningstiden slut och ens kvarvarande aktier späds ut.
EN UTSPÄDNING INNEBÄR i princip att de aktier man innehar kommer vara en betydligt mindre del av det totala antalet aktier, eftersom nya emissionsaktier har lagts till. Värdet på dina ursprungliga aktier förändras inte, men vid till exempel utdelningar kommer du få en betydligt mindre del av potten eftersom det finns fler antal aktier som vinsterna ska delas på.
Den enes bröd är den andres död
OM DU ÄR SNABB kan du dra nytta av att vissa ägare är overksamma och teckna ”överblivna” teckningsrätter. Detta kallas för subsidiär teckning och kan vara ett bra sätt att få tag på rabatterade andelar om du tror på en fortsatt investering i det specifika bolaget.
- Det många inte vet är att även allmänheten i många fall kan ta del av subsidiär teckning, säger Åsa Wesshagen. Man vänder sig då till emittenten och registrerar sig som villig köpare ifall det blir några teckningsrätter över. I storbolag brukar detta vara ganska svårt, men i de mindre bolagen där omsättningen inte är lika stor kan det finnas större chanser att lyckas med detta.
SAMMANFATTNINGSVIS behöver du komma ihåg tre saker för att du ska bli en vinnare på nyemissioner; se emissionen som en helt ny investering, kartlägg vad företaget skall göra med pengarna och för guds skull; agera!
