Glöm optioner och terminer. CFD är den nya förkortningen att hålla koll på, för dig som är intresserad av hävstång. Men vad är detta underliga ”CFD” egentligen? Här går vi igenom för- och nackdelar samt grundläggande strategier.
Möjligheten att handla i CFD, eller Contract for difference, har funnits under flera år i Sverige, men nu lanseras produkten på bred front av flera bolag. Idén kommer ursprungligen från 1980-talets Storbritannien där varje aktietransaktion beskattades. För att slippa undan skatten började man i stället att handla med kontrakt som bara gällde värdeökningen eller -minskningen i en underliggande vara. Kontraktet ingås av en köpare och en säljare och fastställer att säljaren – den som ställer ut CFD-kontraktet – betalar skillnaden mellan värdet på aktien då kontraktet ingås och värdet på aktien då kontraktet avslutas till köparen.
I Sverige har vi ingen engångsskatt på aktieaffärer och det är inte främst som ett alternativ till handel med svenska aktier som CFD lanseras på den svenska marknaden. United Brokers, en av de fondkommissionärer som tillhandahåller CFD i Sverige, marknadsför produkten som en möjlighet att investera direkt i råvaror eller i utländska aktier. CFD finns alltså inte bara med aktier som underliggande instrument – även index, börssektorer, obligationer och råvaror finns tillgängliga för investeraren och det finns tusentals olika CFD-kontrakt att välja mellan på marknaden.
Så hur går det till?
Du vill köpa 100 Astra Zeneca-aktier till ett pris av 390 kronor styck, vilket innebär att du måste lägga ut 39 000 kronor. För att köpa CFD-kontrakt med lika många aktier som underliggande vara måste du ha mellan 5 och 10 procent av aktiernas totala värde på kontot. Finansieringskravet varierar mellan olika aktieslag och mäklare.
Väljer du alltså att i stället för dina 100 aktier köpa 100 CFD-kontrakt med Astra Zeneca-aktier som underliggande instrument och ett finansieringskrav på 10 procent, krävs att du har 3 900 kronor på din depå. Du köper rätten att ta del av uppgångar, men också skyldigheten att täcka nedgångar.
Vad händer vid en uppgång?
Om Astra Zeneca går upp med drygt 5 procent till 410 kronor, har du tjänat 20 kronor per CFD. Multiplicerat med dina 100 CFD-kontrakt blir det 2 000 kronor i vinst. En uppgång på 5 procent i aktien ger alltså en ökning av det kapital du investerat i CFD-kontrakt med drygt 51 procent.
Från detta måste vi förstås dra avgifter. Vid alla CFD-affärer tas ett kurtage ut. Vid köp av CFD-kontrakt med enskilda aktier som underliggande instrument tas en daglig finansieringskostnad ut under den tid CFD-kontraktet innehas. För vår Astra Zeneca-affär blir avgiften per dag följande:
100 (antalet CFD-kontrakt) x 390 (priset för underliggande aktie) x 4% (kortränta i regionen där CFD-kontraktet handlas, plus en procentsats som tas ut av mäklarfirman, denna siffra varierar alltså både mellan mäklare och land) / 365 (antal dagar på ett år) = 4,30 kr
Om du håller din position i trettio dagar uppgår din finansieringskostnad alltså till 129 kronor. Plus kurtage på 130 kronor (denna avgift varierar förstås mellan olika mäklare) vid köp och försäljning hamnar dina sammanlagda utgifter för affären på 389 kronor. Drar vi detta från vår vinst på 2 000 kronor återstår 1611 kronor och 41 procents uppgång.
För CFD-handel med råvaror eller index som underliggande tas vanligen ingen finansieringsavgift ut.
Vad händer vid en nedgång?
Om Astra Zeneca i stället skulle gå ned med tio kronor till 385 kronor, det vill säga med ungefär 2,5 procent, måste du antingen sälja delar av dina CFD-kontrakt eller sätta in mer pengar på din depå. Nedgången måste du betala till CFD-kontraktets säljare, och finansieringskravet på tio procent kvarstår. Går Astra Zeneca-aktien ned 10 kronor innebär det att din depå tappar 1000 kronor i värde, från 3 900 till 2 900 kronor. De underliggande aktierna är värda 38 500 kronor, vilket innebär att du måste ha 3 850 kronor på din depå för att behålla alla dina CFD-kontrakt. I det här läget tar mäklaren eller banken kontakt med dig, om du själv inte åtgärdar situationen. Vid ett kursfall i aktien på 2,5 procent har värdet på din depå minskat med knappt 26 procent.
Aktiestrategier
CFD används ofta för att sprida risker, till exempel inför ett bokslut. Eftersom man bara behöver lägga upp en viss procentandel av aktiernas värde (ofta från fem procent och uppåt, den siffran varierar mellan olika aktieslag), kan man inför ett bokslut i ett bolag där man har ett aktieinnehav, men är osäker på hur kursen kommer att påverkas av bokslutet, blanka CFD-kontrakt för samma värde som aktieinnehavet. Om man köper CFD-kontrakt i stället för aktier måste man bara binda en viss andel av värdet på sin depå.
När man ser åt vilket håll kursen går efter bokslutet, säljer man fort av den position som går dåligt. På så sätt kan man gå vinnande ur situationen hur kursen än går.
Minskad valutarisk
Ett annat område där CFD kan komma till användning är vid handel med utländska aktier, då köp av CFD-kontrakt i stället för de faktiskt aktierna medför en avsevärt lägre valutarisk. Att handla utländska aktier kan vara riskfyllt, om man inte håller koll på både bolagets och valutans utveckling. Ibland fluktuerar valutor kraftigt och en snabb valutanedgång kan då utradera all kursuppgång i en investering.
Exempel:
I november 2010 köper du 1 000 amerikanska gruvaktier för 10 dollar styck. Affären kostar alltså 10 000 USD. Dollarn står i 8 kronor, vilket gör att din affär kostar 80 000 kronor. I november 2011 har din aktie gått upp med 20 procent till 12 USD per aktie och du vill sälja av. Men nu har dollarn gått ned till 6,90, du får alltså bara 6,90 kronor för varje dollar när du sålt dina aktier och nu växlar tillbaka dollarlikviden, 12 000 USD, till kronor. Din position i gruvbolaget har växt med 20 procent, vilket skulle innebära en vinst på 16 000 kronor om växelkursen legat still. Med den nya, lägre växelkursen har ditt innehav bara växt med 2 800 kronor, eller 3,5 procent.
Om du hade handlat med CFD skulle samma exempel ha sett ut så här:
November 2005: 1 000 CFD-kontrakt x 1 USD (om finansieringskravet är 10 procent) x 8 (växelkurs) = 8 000 kronor
Det krävs alltså att du låser 1 000 dollar, motsvarande 8 000 kronor på din depå.
I november 2006 har kursen på aktien gått upp till 12 USD. Det innebär att även CFD-kontrakten står i 12 USD, eftersom kontraktens kurs är en exakt spegling av aktien. Du beslutar dig för att sälja dina CFD-kontrakt på 12 USD styck. Resultatet blir följande:
1 000 (antalet CFD-kontrakt) x (försäljningspris 12 USD – inköpspris 10 USD) x 6,90 (aktuell växelkurs) = 13 800 kronor.
Vinsten på 13 800 kronor för din CFD-affär kan alltså jämföras med den mer blygsamma vinsten på 2 800 kronor när du handlat direkt i aktien.
Men växelkursen kan förstås även gå åt andra hållet. Om dollarn i stället hade stärkts mot svenska kronan skulle vinsten på din aktieposition i det amerikanska gruvbolaget ökat i stället för att minska, medan resultatet för CFD-affären skulle ha sett likadana ut. Argumentet för CFD-kontrakt handlar alltså främst om enkelhet – att slippa blanda in alltför många faktorer som påverkar din investering, så att du kan koncentrera dig på att hitta intressanta aktier.
I stället för råvarubolag
En annan fördel med CFD som förs fram av dess förespråkare är möjligheten att investera direkt i en råvara om man tror på en uppgång. Då slipper man den specifika risken som investeringar i enskilda bolag kan medföra.
Om man tror på en uppgång i guldpriset och vill ha snabb utdelning bör man alltså satsa direkt i råvaran, enligt Niclas Lundquist. Tror man på potentialen hos ett gruvbolag som bryter guld ska man satsa i bolaget. Att ta omvägen kring ett bolag när man egentligen är intresserad av råvaran är ett onödigt risktagande.
Riskfyllt
CFD-kontrakt innebär precis som andra hävstångsinstrument högre risk ju högre hävstång eller belåning man använder. Man bör handskas varsamt med hävstång och inte spänna gummibandet alltför hårt.
Identiska positioner i CFD-kontrakt och aktier har samma risk, eftersom CDF-kontraktet är en exakt spegling av aktiens upp- och nedgångar. En position på 1000 aktier i ABB som köps på kurs 100 kronor ger en värdeförändring på depån med 1000 kronor om kursen på aktien går upp eller ned en krona. Detsamma gäller om man i stället tar en lika stor position i CFD-kontrakt.
Man ska inte ta en 10 eller 20 gånger större position bara för att insatsen är en tiondel eller en tjugondel av den vanliga. Utgångspunkten när man avgör hur stora positioner man skall ta bör alltid vara hur stora fluktuationer i resultatet man är beredd att acceptera.
I stället kan investeraren sätta resterande pengar i en obligation, eller på banken. På så sätt minskar man risken i investeringen. Dessutom kan CFD-kontraktens krav på att det måste finnas täckning på depån stimulera ett mer aktivt beteende hos investeraren. Om man köpt CFD-kontrakt måste man ta ett aktivt beslut, i stället för att vänta och hoppas att aktien man investerat i ska vända upp igen, eftersom marginalerna blir mindre, ju större hävstång man använder sig av. ¨
Fakta: CFD
Löptid: Oändlig
Produktslag: Derivat. Kan handlas med tusentals olika underliggande varor, allt från socker och olja till aktier och index.
Hur funkar det?: CFD-kontraktet är en överenskommelse mellan säljaren och köparen om marginalen, det vill säga upp- eller nedgången, i den underliggande varan. Köparen får del av uppgång den dag han/hon vill sälja sitt CFD-kontrakt, men måste täcka en nedgång.
Kostnad: Kurtageavgift tas ut vid köp och försäljning. Dessutom tas en finansieringskostnad ut om ett aktieslag är den underliggande varan.
Aktörer på den svenska marknaden: CMC Markets, E*TRADE , IG Markets, Saxo Bank och United Brokers.
>> CFD-kontrakt kontra optioner
