Kapitalskyddat: väg risken mot avgifter och avkastning
Reklamen för ”kapitalskyddade produkter”, som exempelvis aktieindexobligationer, utlovar ”både hängslen och livrem”. Det man ofta missar att informera om är produkternas baksida: avgifterna. När ska man investera i en kapitalskyddad produkt och när ska man välja en annan sparform?
”Både livrem och hängslen” pratar man ofta om i samma andetag som så kallade kapitalskyddade produkter. Grundidén är att du som kund kan du ta del av tillväxten i en marknad utan att riskera att förlora ditt insatta kapital.

Erbjudandet låter minst sagt lockande, och att det går hem hos spararna visar statistiken från Värdepapperscentralen, VPC. Marknaden för så kallade aktieindexobligationer, den vanligaste formen av kapitalskyddad produkt för småsparare, har växt med 400 procent sedan 2003. Då var cirka 30 miljarder kronor investerade i svenska aktieindexobligationer registrerade hos VPC. Mot slutet av 2007 var motsvarande siffra cirka 150 miljarder.
Samtidigt som aktier och fonder blöder ut kapital växer alltså kapitalskyddat kraftigt. Med den skakiga inledningen på börsåret 2008 lär migrationen från direktägande i aktier till sparande i kapitalskyddat fortsätta. Men som investerare bör man vara uppmärksam och noga välja sina kapitalskyddade produkter.
Vad är kapitalskyddat?
Kapitalskyddade produkter kan bygga på många olika sorters underliggande instrument. Det kan handla om enskilda aktier, råvaror, räntor eller hela marknader. Det sätt som emittenten har byggt ihop produkten är ofta snarlikt, det som varierar är de underliggande instrumenten.
Beroende på instrument varierar namnet. En råvaruobligation är förstås kopplad till utvecklingen på råvarumarknaden, en aktieindexobligation är knuten till ett aktieindex.
Den produkt som småspararen oftast stöter på är just aktieindexobligationen.
Konstruktionen bakom en kapitalskyddad produkt är oftast mycket enkel. Den består av en obligation och en option. Obligationen är en så kallad nollkupongare, som bara betalar ut ränta vid löptidens slut. Det innebär att man köper den för det värde den kommer att ha på slutdagen, det nominella beloppet, minus den ränta som obligationen kommer att dela ut.
En nollkupongsobligation med ett nominellt belopp på 10 000 kronor, fem procents ränta och två års löptid, ger cirka 500 kronors ränta på slutdagen och köps alltså för cirka 9 500 kronor. Obligationens roll i den kapitalskyddade produkten är att garantera en säker, men låg, avkastning och att skydda mot kursfall.
I exemplet här ovan har du investerat 10 000 i en kapitalskyddad produkt. 9 500 kronor har gått rakt in i nollkupongaren, som växer till 10 000 under löptidens gång och garanterar dig att få tillbaka minst det investerade beloppet.
De resterande 500 kronorna sätts i en option. Optionen ger möjlighet till högre avkastning om marknaden du investerat i går bra under de kommande två åren.
Kapitalskyddade produkter kan tecknas under en viss period och gäller sedan till löptidens slut. I de flesta fall kan de säljas när som helst på andrahandsmarknaden, men då är innehavaren inte garanterad att få den utlovade avkastningen.
Produkterna kan ofta köpas till 100 procent eller tecknas till så kallad överkurs. Tecknar man till överkurs innebär det att mer kapital investeras i optionsdelen, vilket ger chans till högre avkastning. Men överkursen betalas inte tillbaka efter löptidens slut om marknaden har gått dåligt.
Hur ska man tänka?
När man förstått hur kapitalskyddade produkter är konstruerade, är nästa fråga om det är värt att investera i dem. Joel Grönberg jobbar på Söderberg & partners, ett företag som tagit fram en analysmodell för kapitalskyddade produkter. Han ser både fördelar och problem med dessa produkter, för småspararen.
– Den största fördelen är förstås att kunna ta del av en marknad och samtidigt vara garanterad att få de investerade pengarna tillbaka. Dessutom är produkterna ett enkelt sätt att få exponering mot sådant som man inte kan köpa på börsen. Oljepriset är en sådan sak, som är svår att investera i direkt. Nu kommer det fler och fler råvarulänkade produkter. Ett annat exempel är tradingstrategier. Det kan vara strategier som bygger på väldigt intensiv handel, som är svåra för en mindre investerare att genomföra.
Och nackdelarna?
– Det handlar om transparens. Alla derivat som byggs in i produkterna är inte börshandlade, vilket gör att det är väldigt svårt att prissätta dem. För kunden går det inte att utläsa hur mycket de borde kosta, säger Joel Grönberg.
Att prissättningen inte är transparent innebär att det inte heller går att utläsa hur mycket av de pengar man investerat som faktiskt går till den produkt man köpt och hur mycket som går ner i bankens ficka.
– Det vi ser är att om folk har investerat rätt, det vill säga om den marknad de gått in i har gått bra, så får de en mindre del av avkastningen än vad de kanske borde ha fått. Det kan vara att den kinesiska marknaden har gått upp och kunden har fått 20 procent. Egentligen kanske kunden borde ha fått 50 procent, om prissättningen varit bättre. Men kunderna är nöjda ändå eftersom avkastningen blivit så hög.
Söderberg & partners värderar produkterna genom att använda sig av prissättningsteorier för optioner, för att fastställa ungefär vad optionen i produkten är värd. Sedan sätter man ett kostnadsbetyg på hela den kapitalskyddade produkten.

Det är en ganska invecklad process och mycket av den information som krävs är inte tillgänglig för allmänheten, vilket gör att privatpersoner inte kan ägna sig åt denna typ av analys.
Däremot finns det ett antal tumregler att ha med sig när man tittar på kapitalskyddade produkter, menar Joel Grönberg.
– Regel nummer ett är att man inte ska börja med att ta ställning till en produkt som man har fått ett erbjudande om att köpa. Jag skulle tro att 80 till 90 procent av alla köp av sådana här produkter börjar med att man får hem ett erbjudande i brevlådan. Jag tycker att man ska vända på processen och börja med att fundera på vad man vill investera i. Vilken marknad? Vilken sorts instrument?
Vilken risk?
När man fått klart för sig om det är i svenska eller kinesiska aktier eller kanske rent utav i guldpriset man vill investera, ska man börja titta på vilka olika produkter som finns till hands och vilken risk man vill ta, menar Joel Grönberg.
– Det är inte alls säkert att det måste vara en kapitalskyddad produkt man ska köpa.
Väljer man kapitalskyddat är Joel Grönbergs regel nummer två att förstå vad man köper.
– Vissa produkter är oerhört komplexa. Det kan handla om att man får summan av månadsavkastningen på Stockholmsbörsen, minus de tre bästa månaderna. En sådan lösning innebär ofta högre avgifter.
Exempel på en enkel produkt kan vara att man får ta del av 100 procent av Stockholmsbörsens uppgång efter löptidens slut. Det är oftast de enkla produkterna som är bäst prissatta.
Den tredje saken att fundera kring är på vilken sikt man behöver pengarna. I de flesta fall är det mest fördelaktigt att investera i en kapitalskyddad produkt under hela löptiden. Därför bör man ha som mål att inte sälja under löptidens gång.
Ingen insättningsgaranti
Sist men inte minst bör man tänka på att kapitalskyddade produkter inte omfattas av insättningsgarantin, vilket innebär att det kan vara klokt att sätta pengarna hos en emittent som man har full tillit till. Har man stora summor bör man sprida dem mellan olika emittenter.
Så när ska man investera i en kapitalskyddad produkt? Undersökningar visar att det lönar sig att investera direkt i aktiemarknaden på lång sikt. Inte så konstigt, eftersom man genom att köpa kapitalskyddade produkter avsäger sig en del av avkastningen mot att få insatsen skyddad. För den som vill investera på kortare sikt eller som vill komma åt de intressanta marknader som man kan nå via kapitalskyddade produkter, kan dessa vara ett intressant alternativ.
Man bör dock hålla i åtanke att riskbegreppet är relativt. Investerar man i en aktieindexobligation riskerar man att inte få någon avkastning alls. Väljer man att investera i enbart en obligation är avkastningen däremot garanterad, men låg. Vet man att man inom ett par år kommer att vara i starkt behov av de pengar man investerar i dag bör man överväga räntepapper som enda placering.
Rådgivarens tips:
1. Börja inte med att ta ställning till en viss produkt som du blivit erbjuden att köpa. Inled i stället med att fundera på vad du vill investera i; i vilken marknad och i vilken sorts instrument.
2. Förstå vad du köper. Enkla produkter har ofta bäst prissättning. Produkter med en komplex konstruktion, exempelvis att du får tre gånger avkastningen de fem sämsta månaderna under året, är ofta dyrare och gör det dessutom svårt att förutse hur avkastningen kommer att se ut.
3. På vilken sikt kan du avvara pengarna? Det är mest fördelaktigt att behålla produkten löptiden ut.
4. Tänk på att sprida dina risker mellan olika emittenter om du investerar stora summor.