Det är många som sparar till din pension - staten, din arbetsgivare och du själv.
Din pension består av tre delar: den allmänna pensionen, som består av inkomstpension och premiepension, tjänstepensionen samt privat pensionssparande.
Här går vi igenom de tre delarna var för sig och börjar med på den allmänna pensionen. Det är den alla får och den du ska tänka på först, eftersom pengar läggs undan åt dig så fort du får en inkomst.
Statligt pensionssparande så fort du betalar skatt
När du tjänar över 18 100 kronor på ett år läggs det automatiskt undan pengar till din pension. Siffran gäller för 2011 och beräknas utifrån det så kallade prisbasbeloppet. Det är en siffra som används som grund för uträkning av pensioner och andra statliga utbetalningar. Siffran räknas upp varje år i takt med att priserna i samhället stiger. Under 2011 är ett prisbasbelopp 42 800 kronor och du måste tjäna mer än 42,3 procent av ett prisbasbelopp för att få så kallade pensionsrätter.
Det statliga pensionssparandet är nämligen som en poängjakt där du varje år plockar olika mycket poäng – pensionsrätter – beroende på hur stor inkomst du har.
En del av pensionsrätterna kommer från den skatt du betalar på lönen och en del kommer från de arbetsgivaravgifter som din arbetsgivare betalar in för dig som anställd. Arbetar du svart, utan att betala skatt, får du inga pensionsrätter.
Varje år får du pensionsrätter till ett värde av 18,5 procent av din lön. Tjänar du 100 000 före skatt under ett år sparas alltså 18 500 kronor automatiskt till din pension. Den lön som pensionssparandet bygger på kallas för den pensionsgrundande lönen.
Det är bara din lön upp till 420 447 kronor per år som är pensionsgrundande. Siffran gäller för 2011 och beräknas på 7,5 så kallade inkomstbasbelopp minus den allmänna pensionsavgiften. Inkomstbasbeloppet fyller samma funktion som prisbasbeloppet.
Tjänar du mer än så bidrar inte den del som överstiger inkomsttaket till att öka din pension. Din arbetsgivare fortsätter dock att betala in pensionspremier på lönen därutöver.
Det är inte bara ”riktig” lön som är pensionsgrundande. Även olika sorters bidrag och stöd som staten betalar ut kan vara pensionsgrundande. Om du är hemma med barn, går i förtidspension, får sjukersättning eller genomgår grundläggande militärutbildning samlar du också pensionspoäng.
Studier på universitet och högskola som ger dig rätt till studiebidrag är också pensionsgrundande. Din pensionsgrundande inkomst räknas som 138 procent av det studiebidrag du fått under året.
Inkomstpension och premiepension
De 18,5 procent av din lön som varje år sparas till din pension delas upp i två delar: inkomstpension och premiepension.
Den största delen av dina pensionspengar, 16 procent av din lön, går till inkomstpensionen. Värdet på din inkomstpension följer den allmänna inkomstutvecklingen i samhället. Pengarna förvaltas av statens allmänna pensionsfonder och används även för att betala ut pension till dagens pensionärer. För att det ska finnas nog med pengar när du går i pension måste dina barn och barnbarn arbeta för att fylla på med nya pengar.
De resterande 2,5 procenten är premiepensionen, ofta förkortat PP. Denna del av dina pensionspengar läggs undan till dig och du bestämmer själv hur de ska förvaltas.
Trots att 2,5 procent känns som en droppe i havet kan ditt val idag göra stor skillnad. Därför är just premiepensonen den del av din pension som du kan tjäna mycket på att bry dig om så fort du börjar tjäna pengar.
