Gör din pengaplanering
Varför tar pengarna alltid slut ett par dagar efter att man fått dem? För kassabok och gör en budget, så får du reda på vart pengarna tar vägen.
Din privatekonomi är som en gungbräda.
Att få balans i ekonomin, att ha lite pengar kvar vid månadens slut, handlar om att ha större inkomster än utgifter, något som ofta är lättare sagt än gjort.
Dina inkomster är alla pengar du får in varje månad. Det kan vara månadspeng från föräldrar, studiebidrag, lön, sjukpenning, a-kassa eller föräldrapenning, allt på pluskontot, helt enkelt.
Utgifterna är allt det du väljer att spendera dina pengar på. Att få balans i ekonomin handlar ofta om att se över båda sidorna, både om att försöka öka inkomsterna och att dra ner på utgifterna.
Full koll med en kassabok
Din privatekonomi kan liknas vid en gungbräda där inkomsterna sitter på ena änden av plankan och utgifter på den andra. Ofta är det utgiftssidan som väger allra tyngst. För att ta reda på vad som gör utgiftssidan så tung kan du börja med att skapa en överblick över den egna ekonomin. Det gör du genom att räkna ihop alla inkomster och alla utgifter och sedan jämföra dem med varandra.
Inkomsterna är enkla att komma ihåg, men utgifterna är svårare. Skriv ner alla utgifter under en månad, för att ta reda på vart pengarna tar vägen. Detta brukar kallas att föra kassabok och kan göras mer eller mindre komplicerat.
Den enkla kassaboken innebär att du helt enkelt skriver upp alla inkomster för sig och alla utgifter för sig. Vid månadens slut summerar du de båda kolumnerna och jämför dem.
Vill du dessutom ha reda på vilka sorters utgifter du har, delar du in utgifterna i olika kategorier, som ”fika”, ”bio”, ”kläder” och så vidare. Då vet du vid månadens slut vilken kategori du spenderar mycket pengar på. Därmed blir det lättare att veta var du ska skära ner, om det visar sig att det behövs.
För kassabok över flera månader eftersom vissa utgifter bara återkommer var tredje månad.
En kassabokssammanställning medför ofta obehagliga överraskningar. Vid månadens slut kan du upptäcka att den där burken mineralvatten du köper varje dag för 10 kronor har kostat dig sammanlagt 300 kronor. På ett år blir det 3 650 kronor.
Dröm och prioritera
Nu vet du hur mycket pengar du får in och hur mycket du gör av med varje månad. Då är det dags att sätta ihop en budget. Budgeten är samma sak som en pengaplanering. I budgeten spaltar du upp dina olika utgifts- och inkomstkategorier. Det kan återigen handla om ”fika”, ”bio”, ”kläder”. Sedan gör du en uppskattning av hur mycket pengar du kommer att göra av med eller få in i varje kategori.
Håll ögonen på målet!
Vissa inkomster och utgifter är helt fasta och ser likadana ut varje månad. Det kan handla om exempelvis studiebidrag på inkomstsidan och hyra på utgiftssidan. Andra inkomster och utgifter är mer rörliga. Dessa kan du påverka själv i högre grad.
När du har en tydlig bild av hur du spenderar dina pengar är det lättare att planera och prioritera. Hur mycket glädje och nytta får du ut av olika utgiftsposter? Finns det ett bättre sätt att fördela pengarna på?
Kanske kan du sänka konsumtionen av mineralvatten till en burk varannan dag och därmed ha möjlighet att lägga undan 150 kronor i månaden till ett sparande?
Alla besparingar och förbättringar som du planerar tar du med i din budget.
Håll ögonen på målet
Att få en bra ekonomi och kunna nå upp till de mål du ställt upp handlar om planering. Efter att du satt ihop din drömbudget tar den stora utmaningen vid. För att följa din budget och nå dina mål måste du i vardagen säga nej till konsumtion och utgifter. Du kanske måste dra ner både på din konsumtion av småsaker och dessutom låta bli att köpa den där nya mobiltelefonen.
Det gäller att du är disciplinerad och medveten om dina val. Och det gäller att minnas att när du säger nej till någonting idag, innebär det att du kommer att kunna förverkliga en dröm imorgon eller i övermorgon.
