Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2008-04-10

Dags att sälja guldfonder?

De placerare som satsat på guld och guldfonder under åren efter millennieskiftet har haft en fantastisk värdestegring på sina investeringar, tack vare en kraftig prisuppgång för guldet. Finns då något samband mellan priset på guld och utvecklingen för USA-dollarn och den amerikanska inflationen? Svaret ges i denna artikel.

Guldpriset har fördubblats under de två senaste åren till dagens nivå på runt 1 000 dollar per uns (31 gram). Vad är det då som har orsakat denna starka uppgång?

Det är svårt att hitta ett entydigt svar, eftersom flera faktorer påverkar prisbildningen för denna ädelmetall. Men Aktiespararen ska i denna artikel försöka utreda ett par av de faktorer som kan tänkas driva priset på guld eller överhuvud taget påverka guldpriset i någon riktning.

Eftersom guldpriset bevisligen rört sig i motsatt riktning mot andra typer av tillgångsslag kan man, utan att gå in i någon djupare analys av data, konstatera att det finns en negativ korrelation mellan rörelserna på guldpriset och vissa andra tillgångsslag, exempelvis aktier.

Tidigare artiklar i tidningen Aktiespararen har visat att när ett visst tillgångsslag har låg eller -negativ korrelation med andra typer av konkurrerande tillgångsslag kan man använda en sådan tillgång i en väldiversifierad portfölj och därmed förbättra den riskjusterade avkastningen.

Skälet till detta är att införandet av nya tillgångar med lågt eller negativt samband skapar en klart riskreducerande effekt på avkastningen för hela portföljen. Man kan med andra ord utgå ifrån att existensen av guld eller fonder som direkt eller indirekt är exponerade mot guld kan skapa en portfölj med lägre risk i totalavkastningen.

Till följd av guldprisets kraftiga uppgång har även de bolag som utvinner och producerar guld haft en imponerande utveckling. På den svenska fondmarknaden finns dock endast två fonder som placerar i guldproducerande bolag på den globala arenan.

Även om man hade önskat sig att det funnes flera fonder att välja bland får man ändå nöja sig med att det är två internationella giganter som ligger bakom och förvaltar fonderna. Dessa två fonder är Merrill Lynch IIF World Gold och SGAM Gold Mines. Fonderna har ökat med 140 respektive 134 procent i värde de tre senaste åren.

I Aktiespararens undersökning har vi studerat den historiska utvecklingen för guldpriset och två makroekonomiska faktorer som anses ha en tydlig effekt på prisutvecklingen för guld, nämligen dollarkursen och inflationen. Syftet är att kartlägga i vilken grad och på vilket sätt de två faktorerna påverkar utvecklingen för guld.

Låt oss börja med dollarn. Den amerikanska valutan har sedan några år tillbaka hamnat i en neråtgående spiral och tvingats till allt lägre nivåer. Två huvudorsaker ligger bakom denna utveckling, dels en starkt negativ handelsbalans för USA, dels ett astronomiskt budgetunderskott i landets finanser.
Diagrammet nedan visar utvecklingen för dollarns handelsviktade index sedan mars 2002, då valutan toppade senast och började sin neråtgående resa. Det handelsviktade indexet visar dollarns utveckling mot en korg av andra valutor, vars vikter styrs av handelsvolymerna mellan USA och dess handelspartner.

Att dollarn har sjunkit som den gjort anses vara en av huvudorsakerna till att en del råvaror och ädelmetaller, med guld i spetsen, har stigit i pris. En viktig råvara där denna trend också är klart märkbar är råoljan, som nyligen passerade 100-dollargränsen och också har fortsatt uppåt till 110 dollar per fat.

Nu går vi tillbaka till guldet. Låt oss först se hur guldpriset har utvecklats historiskt. Därför går vi tillbaka runt 30 år i tiden och illustrerar prisutvecklingen sedan januari 1979. Följande diagram visar utvecklingen för guldpriset i USA-dollar fram till och med februari 2008.

Som du kan se rörde sig guldpriset sidledes under 1980- och 1990-talen. Bortsett från det snabba rycket uppåt under det gångna året har guldpriset under hela perioden på 28 år pendlat i ett handelsintervall på mellan runt 250 och 650 dollar.

Det senaste årets uppgång är fortsättningen på en prisrörelse som tog sin början 2002 och som tagit guldpriset från omkring 250 dollar per uns till dagens 1 000-dollarnivå. Det är en uppgång på fyra gånger på sex år!

Nu vill vi se hur och om prisrörelserna för guld har något samband med de två tidigare nämnda faktorerna, dollarn och inflationen.
Vi börjar med dollarn. Låt oss se hur samvariationen mellan priset på guld och dollarkursen varit under samma tidsperiod som ovan (januari 1979–februari 2008). För dollarns utveckling har vi använt samma handelsviktade index som tidigare.

För att kunna göra en visuell jämförelse mellan guld och detta index har vi satt startvärdet för dollarindexet på samma nivå som för guldpriset. Vi har med andra ord indexerat dollar med guldpriset som startvärde. På så sätt kan man lättare se hur dollarkursen och guldpriset utvecklas gentemot varandra. Nedanstående diagram illustrerar denna utveckling.

I diagrammet kan man utan något större anspråk på livlig fantasi se hur dessa två diagram rör sig i förhållande till varandra – eller snarare i motsatsförhållande till varandra. När dollarn blir starkare har guldet sjunkit i värde, och tvärtom. Under en period med sjunkande dollar, som den vi upplever i dag, har priset ökat för den glänsande metallen.

Sedan februari 2002 har USA-dollarn varit inne i en lång nedförsbacke, som raderat runt 35 procent av valutans värde. Under samma tid har guldpriset exploderat uppåt.

Nu finns det säkerligen en hel del andra orsaker, av vilka vi snart ska undersöka sambandet med inflationen, till att guldpriset haft denna utveckling. Men samtidigt kan man lätt konstatera att det finns ett klart negativt samband med dollarns utveckling.

Detta innebär att en fortsatt nedgång i dollarn med stor sannolikhet kan stärka guldet ytterligare framöver, om ett sådant scenario nu aktualiseras. Den som, däremot, inte längre tror på en ytterligare försvagning av dollarn kanske ska ta hem vinsten och sälja sina guldfonder.

Som nämndes tidigare har flertalet andra ädelmetaller och råvaror, som olja, haft en uppåtgående prisutveckling den senaste tiden. En rationell förklaring till detta fenomen kan vara den här:

När dollarn försvagas i den takt den gjort, och etablerat en negativ trend, försöker de amerikanska investerarna kompensera sig för den ”värdeförlust” i form av en försämrad köpkraftsförmåga som en sjunkande dollar innebär för dem.

I det läget väljer investerarna att gardera sig mot denna nedgång i köpkraft genom att investera i reala och stabila råvaror och ädelmetaller för att motverka effekten av en sjunkande dollar. En allt större efterfrågan på dessa råvaror och metaller driver därmed priserna successivt till högre nivåer. Förutom guld har andra typer av ädelmetaller, som silver och platina, haft en likadan utveckling.

Nu, när vi sett att det finns ett negativt samband mellan USA-dollarn och guldpriset, kan vi börja undersöka den andra faktorn som vi nämnde i början av artikeln, nämligen inflationen. Denna har sedan en tid tillbaka börjat växla upp på en högre ökningstakt än vad vi varit vana vid de senaste åren. Högre inflation börjar märkas tydligt på den globala arenan och berör nästan samtliga av de större ekonomiska regionerna, såsom USA, Europa och till viss del även Japan. Även vissa större tillväxtländer, som Kina, har börjat visa en mycket högre inflationstakt.

I undersökningen har vi valt att titta på den amerikanska inflationen. Den senaste ökningstakten för inflationen på årlig basis hamnade på 4,1 procent för det amerikanska konsumentprisindexet.

Nedanstående diagram visar utvecklingen för guldpriset mot den amerikanska inflationen sedan januari 1979. I diagrammet är inflationen indexerad i ackumulerad form sedan startpunkten. Även här, liksom i fallet med dollarn, är starttalet för inflationen lika med guldpriset för att det ska bli lättare att åskådliggöra deras rörelser mot varandra.

En titt på diagrammet visar hur guldpriset rört sig i förhållande till inflationen under denna nästan 30-åriga period. Även om guldpriset från tid till annan avvikit kraftigt från den kurva som illustrerar inflationen har det alltid på något sätt hittat tillbaka till inflationskurvan. Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet steg guldpriset snabbt från 250 till 650 dollar per uns för att därefter åter sjunka till 300-dollarsnivån.

Från början av 1990-talet började guldet dock frigöra sig från inflationskurvan och vände inte tillbaka förrän i slutet av 2007. Det är mer än 1,5 decennier.
Från 2001 började guld plötsligt och med en kraftig styrka röra sig uppåt mot inflationskurvan. Från maj 2001 till februari i år har guldpriset ökat med nästan 3,5 gånger och passerade nyligen 1 000-dollarvallen.

En annan sak man kan utläsa av diagrammet är att guldet passerade inflationstakten i oktober 2007 och vidare uppåt, och guldpriset ligger för första gången på många år nu över inflationskurvan.

Om historien ska vara någon vägledare, och om inflationen kan vara något riktmärke för hur priset på guld ska bete sig, kan man utgå ifrån att guldet efter alla dessa år äntligen har blivit högre prissatt än vad som motiveras av inflationen. På dessa nivåer verkar guld vara för dyrt och för kraftigt uppblåst. Det rätta priset enligt diagrammet borde vara någonstans kring 730 USA-dollar.

Detta innebär att guldpriset kan gå ned med omkring 20 procent från dagens nivåer för att det ska hamna på inflationskurvan. Men det behöver inte ske omedelbart. Som du kan se i diagrammet kan avvikelsen hålla i sig under en mycket lång tid innan någon form av en katalysator utlöser rörelsen mot ”normalnivån”. Så kan det bli även den här gången.

Man ska dock vara försiktig med att dra alltför aggressiva slutsatser av denna analys, eftersom det finns andra faktorer som påverkar priset på guld än att det skulle vara enbart ett skydd mot inflationen.

Den viktigaste faktorn som avgör priset på guld och generellt alla råvaror är förhållandet mellan efterfrågan och utbud. Ju större efterfrågan är i förhållande till utbudet, desto snabbare ökar priset med tiden. På motsatt sätt, när utbudet överstiger efterfrågan, kommer så småningom ett tryck nedåt på den underliggande råvaran.

Vad gäller utbudet av guld är det ganska konstant över tiden, eftersom det är svårt att hitta och utvinna guld i stora mängder. Detta gör det svårt att skapa en utbudschock i marknaden.

Även på efterfrågefronten är trycket mer trögrörligt. Man ska inte glömma att huvuddelen av guldkonsumtionen (runt 80 procent) fortfarande sker inom smycketillverkning. Det finns med andra ord inte så stor efterfrågan inom industriell tillverkning med guld som insatsvara.

Ytterligare en faktor som kan påverka guldpriset är allmänhetens tillit till det internationella betalningssystemet. Vid tider av finansoro, när många befarar att värdet av papperspengarna riskerar att urholkas, eller, ännu värre, att världens finanssystem håller på att kollapsa, flyr många placerare till guld. Oron för hur omfattande den amerikanska bankkrisen kan bli är troligen en starkt bidragande orsak till de 2–3 senaste månadernas snabba uppgång i guldpriset.

Vilka slutsatser kan man då dra av detta, och stämmer påståendet att priset på guld kan styras av de två faktorerna dollarkurs och inflation, som vi nämnde i början av denna artikel?

Den undersökning jag gjort, baserad på data från den senaste 30-årsperioden, tyder på att det finns kopplingar mellan priset på guld och utvecklingen för både dollarn och inflationen enligt nedanstående:

1. Guldpriset har en negativ korrelation med dollarns utveckling, det vill säga i tider när dollarn förstärks mot andra valutor har priset på guld haft en sjunkande utveckling – och tvärtom.
2. Man kan konstatera att det finns en positiv korrelation mellan priset på guld och den allmänna prisutvecklingen (inflationen) över en längre period. Under vissa tidsperioder kan guld dock avvika kraftigt från den mer linjeformade utvecklingen för inflationen.

Svaret på frågan är alltså ja.

Författare Reza Rouzbehani

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.