Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2009-06-05

Äganderätten firades

Den 3 juni arrangerades Ägarfrämjandets äganderättsdag, en konferens i Stockholms konserthus om äganderätten i Sverige och omvärlden. Anledningen var att Ägarfrämjandet fyller 20 år, och bland andra Aktiespararnas VD, Günther Mårder, deltog i evenemanget.

1989 bildades Ägarfrämjandet med uppdraget att aktivt verka för att stärka den privata äganderätten i Sverige. Föreningen är partipolitiskt obunden och den företräder genom sina åtta medlemsorganisationer drygt 800 000 medlemskap. Aktiespararna är en av medlemsorganisationerna, och nuvarande ordförande är förbundets tidigare VD, Lars-Erik Forsgårdh. Generalsekreterare är Karin Åhman.

Ett 50-tal personer närvarade vid konferensen, bland andra Lars-Erik Forsgårdh och Karin Åhman. Bilder: Anna Jansson, jurist hos Aktiespararna.

Jubileet började med att Forsgårdh presenterade Ägarfrämjandet, som driver opinion och sprider information/kunskap i syfte att respekten för det privata ägandet ska öka. Dessutom arbetas det för att egendomsskyddet genom bland annat förbättring av lagstiftningen och dess tillämpning ska stärkas. Viktiga frågeställningar är:
• Vad spelar lagstiftningen för roll?
• Hur påverkas den enskilde medborgaren och företagen?
• Vem äger företagen?
• Vilka ingrepp i äganderätten är acceptabla och vilket skydd har äganderätten i Sverige i dag?
• Vad är en rättvis ersättning vid expropriation och annan tvångsinlösen?

Den privata äganderätten är en av de viktigaste grundstenarna för den svenska rättsordningen. På den bygger både Sveriges privaträtt och straffrätt. Privat äganderätt är en förutsättning för ekonomisk utveckling och marknadsekonomi.

Efter introduktionen och välkomnandet talade Johan Hirschfeldt, expert/ledamot, om Grundlagsutredningens förslag om egendomsskyddet. Han gick bland annat in på rätten till ersättning vid expropriation (tvångsinlösen).

Moderator under konferensen var frilansjournalisten Ulf Wickbom.

Elisabeth Palm, före detta domare i Europadomstolen i Strasbourg, berättade om egendomsskyddet i europarätten. Skyddet är större i Europakonventionen eftersom inte endast fast egendom utan även lös egendom, immateriella rättigheter och rätten att driva ekonomisk verksamhet inkluderas.

Elisabeth Palm, före detta domare i Europadomstolen.

Urban Bäckström, VD för Svenskt Näringsliv och tidigare chef för Riksbanken, talade om äganderätten i ett näringslivsekonomiskt perspektiv. Han konstaterade bland annat att Sverige beskattar det privata ägandet hårdare än andra länder. Urban Bäckström menade även att uppdelningen A- och B-aktier har hjälpt till att behålla den svenska ägandemodellen (ägarfamiljer).

Bäckström menade dock Sverige kan få problem inom ett decennium då det institutionella ägandet inte medför samma dynamik som det enskilda/privata ägandet. Det krävs därför ett ändrat skattesystem som gynnar ägandet samt en ökad möjlighet till privat ägande, vilket ger påverkans-/rösträtt.

Urban Bäckström, VD för Svenskt Näringsliv.

Därefter hölls ett seminarium om vad som är skälig och rättvis ersättning när egendom tas i anspråk med tvång. Bland andra Aktiespararnas VD, Günther Mårder, talade. Efter en kort presentation av förbundet talade han om hjärtefrågan tvångsinlösen av aktier.

Naturligtvis uppstår en intressekonflikt som vid all expropriation, huvudägaren vill av förklarliga skäl hålla ersättningen nere, medan aktieägarna vill ha full kompensation för förlorade aktier och äganderätt i bolaget. Ersättning ska som bekant bestämmas enlig lag, och Aktiebolagslagen säger att ersättning ska utgå med vad som kan påräknas vid en ”försäljning under normala förhållanden”. Vad innebär då detta med ersättning och framöver full ersättning? Kommer aktieägare tillräknas full ersättning och i sådant fall hur? Günther berättade om innebörden av dessa frågor.

Günther Mårder, VD för Aktiespararna.

Vid värdering av börsnoterade aktier ska, enligt huvudregeln, börspriset normalt vara utslagsgivande. Har det däremot funnits ett föregående offentligt erbjudande ska priset i detta bud vara avgörande, förutsatt att budet har accepterats av en stor andel av de befintliga aktieägarna. Detta utgör en så kallad särregel. Om det föreligger särskilda skäl kan både huvud- och särregeln åsidosättas och istället ska då ett mer rättvisande riktpris väljas.

Dominerande huvudägare kan genom negativ information pressa ned aktiekursen och därmed se till att minoritetsaktierna fås till underpris. Köparens möjlighet att påverka aktiemarknadens uppfattning om bolaget gynnar huvudägaren på bekostnad av den lilla minoriteten.

Lagstiftarna öppnar upp för att frångå både börskursen och det offentliga budet som riktlinjer när ersättningen för de tvångsinlösta aktierna ska beräknas. Exempel på sådana särskilda skäl är om lång tid har förflutit mellan erbjudandet och påkallandet av inlösenförfarandet, att informationsunderlaget varit ofullständigt eller att nya och viktiga omständigheter har tillkommit. En doktorsavhandling, som presenterades 2008, visar att under de fem senaste åren har det inte funnits några avgöranden där åberopandet av särskilda skäl vunnit gehör. Det är således ett väldigt tandlöst skydd som minoriteten i bolagen erbjuds.

De två sista punkterna på konferensen handlade om kvinnors ägande och om äganderättens ställning i Sverige. Allt från olika fackförbund och intresseorganisationer till representanter från de båda politiska blocken var deltog i diskussionerna.

Relaterad länk
Ägarfrämjandets webbplats

 

Författare Tommy Olsson

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.