Du är här

2018-11-13

SEB: Nordic Outlook: Fortsatt global högkonjunktur men utbudsrestriktioner ger nedåtrisker

Sverige: Riksbanken påbörjar höjningscykel trots svalare ekonomi

Svaghetstecken i Västeuropa och Asien i kombination med ett alltmer ansträngt
resursutnyttjande och stigande USA-räntor har ökat nedåtriskerna för
världsekonomin. SEB justerar ned BNP-utsikterna något men global ekonomi
fortsätter att växa något över trend 2019 och 2020. Detta ger stöd till
företagsvinster och börser även om vi får vänja oss vid förhöjd volatilitet.
Arbetsmarknaderna fortsätter att stärkas och stigande löner utmanar tesen om
inflationens död. Men även om inflationsriskerna har ökat har centralbankerna
utrymme att gå försiktigt fram med höjningar. Svensk ekonomi vill, trots
stimulanser från krona, räntor och finanspolitik, inte riktigt ta fart. Stark
arbetsmarknad kontrasterar dock mot avmattad tillväxt i spåren av fallande
bostadsbyggande, försiktiga hushåll och en exportindustri som redan går för
fullt. BNP-tillväxten väntas hamna strax över 2 procent under hela perioden
2018-2020. Trots risk för nya inflationsbesvikelser inleder Riksbanken
räntehöjningar, troligen redan i december, följt av två steg per år under
2019 och 2020. Kronan stärks gradvis, från 10,15 mot euron i slutet av året
till 9,70 i slutet av 2020.

Ökade nedåtrisker i mogen global högkonjunktur

Den globala tillväxtbilden har blivit mer splittrad den senaste tiden med
fortsatta styrkebesked för USA:s ekonomi, men svaghetstecken i EM-länder och
Västeuropa. I USA saktar BNP in från drygt 3 procent 2018 till 2,5 respektive
knappt 2 procent 2019-2020. I eurozonen ser tillväxten ut att ha toppat redan
i fjol men ligger kvar kring 2 procent under 2018-2020. SEB skriver ned
utsikterna för global ekonomi med ca en kvarts procentenhet per år.
Världs-BNP spås nu växa med 3,8 procent 2018 följt av dämpning till 3,6
procent 2019-2020. Trots nedrevideringar innebär prognosen att den globala
högkonjunkturen fortsätter med en tillväxt över trend också 2019 och 2020.
Arbetslösheten i OECD-området som helhet, som redan nu är den lägsta på nära
fyra decennier, kan därmed sjunka ytterligare någon halv procentenhet.
Resursbegränsningar hamnar då alltmer i fokus och flera länder börjar nu
närma sig en punkt då rekryteringssvårigheter på allvar börjar bromsa den
ekonomiska expansionen.

Tecken på att lönerna växlar upp visar att det är förhastat att dödförklara
det s k Phillipssambandet mellan arbetslöshet och inflation. I de fyra
största OECD-ekonomierna (USA, eurozonen, Japan och Storbritannien) har
löneökningstakten på ett drygt år stigit från 1,7 till alltjämt måttliga 2,6
procent. Utsikterna för inflationen är mer osäkra nu. Kärninflationen är kvar
kring 1,5 procent i de flesta länder och talar för att KPI-inflationen
sjunker när effekter av högre energipriser mattas. Men stigande kostnadstryck
från låg produktivitet, möjlighet till prisövervältring på konsumenter i het
konjunktur och minskad globalisering talar mot att inflationen faller
tillbaka. Huvudscenariot är ändå att inflationen inte stiger på ett sätt som
tvingar centralbankerna att öka takten i åtstramningen. SEB behåller
prognosen om ytterligare fyra höjningar av styrräntan i USA till 3,25 procent
i slutet av prognosperioden. I Västeuropa håller centralbankerna fast vid
planerna på mycket gradvis normalisering av penningpolitiken. ECB:s ränta når
0,75 procent i slutet av 2020 och differensen mellan USA och Tyskland för
långa räntor bedöms ligga kvar på en historiskt hög nivå. Åtminstone på
medellång sikt ser europeisk räntecykel, på japanskt vis, ut att ha kopplat
loss från den amerikanska. Utrymmet att möta nästa lågkonjunktur med lägre
räntor är därmed litet i Västeuropa. Förhållandena i finanspolitiken är dock
de omvända; budgeten i eurozonen som helhet ligger generellt nära balans
medan Trumps skattesänkningar ökar på de offentliga underskotten i USA trots
pågående högkonjunktur.

Hanterbara utmaningar från EM, handel och börser

Vid sidan om resursrestriktioner utmanas den globala högkonjunkturen av
nedåtrisker från Brexitprocess, Italiens budgetpolitik, eskalerande
handelskrig, oro för kinesisk hårdlandning och kriser i enskilda EM-länder.
Oro för vikande vinster och stigande USA-räntor i en mogen konjunktur är en
källa till turbulenta börser. SEB går i ett antal temaartiklar igenom
riskerna från EM, handelspolitiken och aktiemarknaden med i huvudsak lugnande
slutsatser. Sannolikheten är relativt låg för att EM-länderna ska skapa en
global ekonomisk kris i närtid. Handelskriget är fortfarande tillväxtmässigt
hanterbart och kantas även av vissa framgångar. Börsen får stöd av god
underliggande tillväxt och rimliga värderingar. Sent i cykeln ökar dock
risken för negativa spiraler mellan ekonomi och finansmarknad, samtidigt som
det är svårt att hitta pålitliga ledande finansiella indikatorer.

Motståndskraftiga nordiska ekonomier, Baltikum kvar i tillväxttoppen

De nordiska ekonomierna påverkas av svackan i eurozonen men växer i god takt
trots vissa nedrevideringar för främst i år. Norskindustri går mot strömmen
med positiva impulser från uppsvinget i oljesektorn. Fastlandsekonomin växer
med cirka 2,5 procent i år och nästa år följt av dryga 2 procent under 2020.
Bostadsbyggandet ser ut att vara på väg upp igen, efter tidigare kraftig
nedgång, medan starka fundamenta ger stöd för privat konsumtion. Norges Bank
höjer försiktigt med hänsyn till räntekänsliga hushåll. Tillfälliga effekter
bidrar till att bromsa danskekonomi i år. I genomsnitt ligger tillväxten
kring 2 procent under perioden, med stöd av stabilt växande jobb och löner
samt måttligt stigande huspriser. Humöret i näringslivet har fallit i linje
med övriga eurozonen men har de senaste månaderna åter vänt upp. Trots
internationell oro växer den finskaekonomin över trend. Utvecklingen blir mer
balanserad med ökat stöd från konsumtion vid sidan av tidigare drivkrafterna
export och investeringar. BNP ökar med 2,7 procent i år och dryga 2 under
2019-2020. De baltiskaekonomierna ligger kvar i tillväxttoppen i eurozonen.
Det stora exportberoendet dämpar expansionen när omvärldsefterfrågan mattas.
Inhemsk efterfrågan håller dock uppe BNP-tillväxten på runt 3-3,5 procent i
samtliga tre länder.

Sverige: Långsamma Riksbankshöjningar inleds i svalare konjunktur

Trots svag krona, rekordlåga räntor och expansiv finanspolitik vill svensk
ekonomi inte riktigt ta fart. Fallande bostadsbyggande bromsar. Försiktiga
hushåll, som oroar sig för risker på bostadsmarknaden och framtida brister i
välfärdssystemet, dämpar också kraften i expansionen. Att exportindustrin
inte har kapacitet nog att utnyttja det fördelaktiga konkurrensläget kan vara
ännu en förklaring. Men speciella mätmetoder för produktivitet i offentlig
sektor kan också göra att tillväxten underskattas. BNP-prognosen har
justerats ned, framförallt för 2018 efter en nedrevidering av utfallet för
andra kvartalet. Ekonomin väntas nu växa med drygt 2 procent per år under
hela perioden 2018-2020, något över trend. Bilden är dock inte entydig;
avmattningen i BNP motsägs av den starka arbetsmarknaden, liksom god
vinstutveckling i företagen. Svackan i industrin väntas i likhet med övriga
Europa vara tillfällig, vilket i kombination med historiskt högt
kapacitetsutnyttjande, ger stöd för snabbare uppgång i investeringarna.
Förbättrad tjänstehandel väntas bidra till en snabbare tillväxt i exporten.

Också för svensk del har frågan om resursrestriktioner och förändrade
drivkrafter för inflationen blivit alltmer aktuell. Arbetslösheten har
överraskat på uppsidan, men främst drivet av ett ökat utbud av arbetskraft,
och prognosen är att arbetslösheten återtar den tidigare nedåttrenden. Trots
höga bristtal i t ex Konjunkturinstitutets barometrar har lönerna förblivit
låga. Även om löneökningarna kan växla upp något i linje med omvärlden dröjer
en acceleration troligen tills efter nästa avtalsrunda våren 2020. Uppgången
i inflationen har i stället drivits av tillfälliga drivkrafter, främst energi
och på senare tid även svag krona och, i viss mån stigande matpriser. När
dessa effekter avtar väntas KPIF-inflationen under senare delen av 2019 åter
falla tillbaka under målet 2 procent, innan högre löner och internationella
priser på nytt får den att stiga. Riksbanken levererar sin aviserade
räntehöjning i december; risk för nya inflationsbesvikelser gör att en
senareläggning till februari inte helt kan uteslutas. Under 2019 och 2020
höjs reporäntan med två gånger per år till 0,75 procent i slutet av perioden.
Obligationsräntespreaden mot Tyskland ökar när Riksbanken går före ECB.
Räntepolitiken förblir viktigaste drivkraften för kronan. EUR/SEK väntas nå
10,15 till årsskiftet följt av gradvis förstärkning till 9,70 i slutet av
2020.

Svårigheterna att bilda en ny regering gör att finanspolitiken för främst
nästa år kan bli mindre expansiv än tidigare väntat. Situationen utgör dock
inget hot mot finansiella marknader, givet bl a de starka statsfinanserna. I
en särskild temaartikel diskuteras frågan om hur lågt arbetslösheten i
jämvikt kan falla. SEB:s slutsats är att den bedömning som nu görs av t ex
Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet är alltför försiktig, vilket i
förlängningen kan resultera i en onödigt stram finanspolitik.

Nyckeltal: Internationell&svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO
september 2018)

-----------------------------------------------------------------------------------------------------
| Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2017 2018 2019 2020 |
| USA 2,2 3,1 (3,0) 2,6 (2,5) 1,9 (1,9) |
| Eurozonen 2,4 2,1 (2,1) 1,9 (2,1) 1,8 (1,9) |
| Japan 1,7 1,1 (1,1) 1,0 (1,0) 0,8 (0,8) |
| OECD 2,5 2,5 (2,5) 2,1 (2,3) 2,0 (2,1) |
| Kina 6,9 6,6 (6,6) 6,3 (6,3) 6,1 (6,0) |
| Norden 2,2 1,9 (2,2) 2,3 (2,4) 2,2 (2,2) |
| Baltikum 4,4 3,7 (3,6) 3,3 (3,3) 2,8 (2,8) |
| Världen (PPP) 3,7 3,8 (4,0) 3,6 (3,9) 3,6 (3,8) |
| Norden och Baltikum. BNP Årlig förändring i % |
| Norge 2,0 1,4 (1,4) 2,4 (2,4) 2,4 (2,4) |
| Danmark 2,3 1,5 (1,5) 2,5 (2,5) 2,0 (2,0) |
| Finland 2,8 2,7 (3,1) 2,2 (2,3) 2,2 (2,3) |
| Estland 4,9 3,4 (3,4) 3,0 (3,5) 2,8 (2,8) |
| Lettland 4,5 4,3 (4,2) 3,5 (3,5) 3,2 (3,2) |
| Litauen 4,1 3,4 (3,4) 3,0 (3,0) 2,6 (2,6) |
| Svensk ekonomi....

Författare Hugin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.