Du är här

2014-11-22

Tänk som ett proffs

Blankning, robothandel, regler om insiderhandel och marknadsmissbruk. Plus nya regler för avveckling av affärer. Aktiespararen guidar i börsdjungeln.

Långsiktigt aktie­ägande i all ära, men att förstå hur börsen fungerar är viktigt för de flesta placerare. Att inte känna till reglerna kan sluta i rätten. Men först en nyhet för alla som handlar aktier på europeiska börser, inklusive Nasdaq Stockholm. Sedan 6 oktober är det två i stället för tre likviddagar som gäller för den som köper eller säljer aktier. Det innebär att den som säljer får in sina pengar på kontot en dag tidigare än förut. Samma sak gäller vid utdelningarna, pengarna kommer in på kontot två dagar efter det att utdelningen avskiljts. Problem? Nej, inte för de flesta.

I princip bara för dem som handlar amerikanska aktier och gör affärer på andra börser utanför EU där det fortfarande är tre dagars likvid som gäller. I praktiken innebär det bara lite krångel för den som säljer en amerikansk aktie och köper en europeisk samma dag. För den som har kredit innebär det en dags ränta, för övriga att köpet inte går att genomföra förrän påföljande dag.

Blankning

När skuldkrisen härjade som värst sommaren 2011 införde flera EU-länder temporära blankningsförbud för att minska kursfallen i framför allt bankerna. I exempelvis Frankrike gällde förbudet elva stora banker och finansiella företag. Rykten om obestånd fick kurserna att rasa, något som blankarna utnyttjade till att tjäna pengar på de kraftiga kursfallen. I en marknad som redan är nervös blir följden dramatiskt. Något som snabbt fick politikerna att ropa efter förbud. Men är blankning bara av ondo?

Att blanka är fackspråk för att sälja något som man inte äger, som aktier eller obligationer. När sedan kursen faller köps värdepappret tillbaka för en lägre kurs och på så sätt uppstår en vinst. Om allt går i lås är det ett smidigt och enkelt sätt att tjäna pengar på fallande tillgångspriser. Men det finns några hakar. En är att köparen måste få sitt värdepapper, det vill säga att leveransen fullföljs. För att det ska kunna ske måste säljaren först låna aktierna i fråga. Aktielån är en tjänst som finns hos de flesta banker och mäklarfirmor. Ofta är det bara de största och mest omsatta aktierna som finns att låna.

Upplägget för en privatperson som vill blanka aktier blir då följande: 1 000 Bolidenaktier lånas via den egna banken, för detta betalas en fast avgift på ett par hundralappar samt en rörlig avgift på runt 3 procent per år. Denna tillfaller till största ägaren till aktierna i fråga som vill ha en ersättning för att vara utan sina aktier under den överenskomna tiden. Om det dessutom skulle vara i utdelningstider kan det vara bra att veta att den tillfaller ägaren, inte den som lånat aktierna. Aktierna säljs sedan i marknaden för 110 kronor per styck, till vanligt courtage.

Risken är att aktiekursen kan sticka i väg åt fel håll, det vill säga uppåt. För att täcka denna risk vill banken ha säkerhet, ofta 120–150 procent av beloppet i fråga. För varje blankad aktie i Boliden skulle det i dagsläget behövas 132 kronor i belåningsvärde eller likvida medel. Säkerhetskravet justeras sedan löpande beroende på hur aktiekursen utvecklas. Går allt som planerat, kursen faller till 90 kronor, köps 1 000 Boliden på börsen och lämnas tillbaka till sin ägare. Vinsten blir 20 000 kronor exklusive courtage och avgifter för aktielånet.

Vad kan gå snett? Att blanka är att gå emot den långsiktiga trenden, så det är per definition en mer kortsiktig strategi. Den största risken är att det kommer ett bud på bolaget. Som i mitten av oktober när schweiziska Geberit lade bud på badrumstillverkaren Sanitec med en premie på 50 procent. Då var det inte roligt att vara blankare. För att skydda sig mot den typen av förluster rekommenderas att köpa en billig köpoption som försäkring.

Som investerare är det bra att känna till vilka aktier som är mest blankade för tillfället av den enkla anledningen att när trenden vänder upp finns det stora mängder aktier som måste köpas tillbaka, vilket ger extra kraft åt uppgången. Information om vilka aktörer som har de största blankningspositionerna i svenska bolag finns att läsa på Finansinspektionens hemsida.

Det kan dock vara vanskligt att dra för snabba slutsatser. I bland är blankning ett led i en mer omfattande strategi. Ett exempel är Elekta som under lång tid varit den mest blankade aktien. I Elekta finns även en konvertibel där det periodvis går att göra arbitrage genom att köpa konvertibeln och sälja aktien. En annan strategi är att utnyttja variationen i spreaden mellan A- och B-aktier i exempelvis Volvo.

Visst går det att hålla med kritikerna om att blankning späder på kursfallen när marknaden är stökig, men samtidigt så ökar den likviditeten och möjliggör för investerarna att genomföra mer sofistikerade strategier.

Robothandel

Liknande kritik brukar riktas mot det som brukar kallas för robothandel. Det handlar om datorer som programmeras med olika algoritmer och utifrån dessa köper och säljer aktier. Ofta med blixtens hastighet. När det handlar om order som syns i marknaden i en halv sekund säger det sig självt att mänskliga aktörer inte hänger med. Ofta är även dessa algoritmer trendföljande, det vill säga roboten utnyttjar det handelsmönster som redan finns. Även här handlar det vanligtvis om större bolag där likviditeten i aktien är god.

Debatten om att förbjuda den typ av robothandel som även kallas högfrekvenshandel tog fart efter ”The flash crash” när börsen i USA föll 9 procent på en kvart i maj 2010 och på lika kort tid återställdes kurserna till ursprunglig nivå. Men incidenten ställde till med mycket oreda.

För börsen som för alla andra företag är förtroende viktigt. Fungerar inte marknaden flyttar affärerna någon annanstans. Ett steg på vägen var när Nasdaq Stockholm i december förra året skärpte reglerna för hur många order som får läggas. Tidigare var taket 250 orderläggningar per avslut numera är gränsen satt vid 100. I annat fall tas det ut en avgift på 9 öre per överstigande order. Vad är då poängen med att lägga ett orimligt antal order? Svaret är att förvilla marknaden och inte visa vad den som handlar har för avsikter. Eller lura motparten.

Men de flesta börsrobotar är snälla. De finns i stället för de mänskliga institutionsmäklare som manuellt hanterade stora order med varsamhet, för att inte flytta kursen i onödan. En vanlig instruktion när en stor institutionell aktör agerade var att ordern i fråga skulle genomföras till en viss genomsnittskurs utan att överstiga en fastställd andel av den totala handeln. Eller att ett byte skulle genomföras det vill säga köpa aktier i ett bolag och sälja i ett annat för motsvarande belopp.

För de flesta privatpersoner har robothandeln ingen större praktisk betydelse. För den långsiktige är det positivt att robotarna tillför likviditet. För den kortsiktige kan det vara lönsamt att ta rygg på någon av dessa aktörer och utnyttja deras agerande i sin egen strategi.

Marknadsmissbruk

Det finns en särskild lag som ska se till att förtroendet för börser och marknadsplatser upprätthålls – lagen om marknadsmissbruk vid handel av finansiella instrument som trädde i kraft 1 juli 2005. Då det inte går att åtala juridiska personer i Sverige för brottmål är det privatpersoner som antingen i sin yrkesroll eller för sin privata värdepappershandel döms för otillbörlig marknadspåverkan.

Vad gömmer sig då i begreppet otillbörlig marknadspåverkan? En typ av affärer man inte får göra är det som kallas för egenhandel. Det vill säga affärer över börsen mellan egna eller närståendes depåer. Som i exemplet med pensionären som handlat med aktier i större delen av sitt liv, men blev fälld i tingsrätten för sju olika affärer där han totalt handlat för en halv miljon kronor mellan sitt eget och hustruns konto. Att syftet var att kvitta vinster mot förluster och på så sätt minska skatten, brydde sig tingsrätten inte om. Problemet var att då det handlade om illikvida aktier stod mannen för mellan 27 och 100 procent av omsättningen den dagen. I tre av affärerna påverkades också aktiekurserna 4–28 procent.

Det här står att läsa i det finstilta i mäklarnas depåavtal som alla måste skriva under. Dessutom står det ofta vad som gäller på nätmäklarnas hemsidor. Informationen har tydligen gått fram för de senaste åren har fallen av egenhandel som gått till åtal minskat.

I stället är det andra typer av kursmanipulation som ökar. Som att försöka påverka kurserna vid börsens öppning eller stängning, då ett särskilt matchningsförfarande – call – används. Det kan vara att lägga in en stor säljorder för att sedan ta bort den sekunden innan callen stänger. På så sätt verkar det vara ett större säljtryck än vad som faktiskt är fallet och andra frestas att sälja till ett lägre pris för att vara säkra på att få igenom sin order. Någon som den falske säljaren kan utnyttja för att köpa till en fördelaktigare kurs. Det är ett sätt att luras.

Ett annat sätt är att genom att flytta kursen i ett värdepapper påverka priset för andra instrument. Som i fallet där en tidigare Handelsstudent från Göteborg genom att köpa eller sälja små poster i illikvida aktier lurade en mäklarfirmas dator att kvotera om priserna i warranter för samma bolag så att han fick bättre pris. Att den totala vinsten bara var 12 000 kronor påverkade inte rätten. Pengarna fick lämnas tillbaka, mäklarfirman fick 10 000 kronor i skadestånd och den skyldige fick villkorlig dom plus 100 dagsböter à 170 kronor.

Visserligen tar domstolen hänsyn till den anklagades bakgrund, utbildning och erfarenhet, men det går ofta inte att komma undan genom att hänvisa till okunnighet. För att inte riskera att hamna i juridiskt blåsväder är det klokt att kolla med sin mäklare innan man gör en tveksam affär. Om något verkar vara för bra för att vara sant är det ofta det. Att vara översmart kan bli kostsamt.

Insiderhandel

Att agera på insiderinformation är också förbjudet enligt samma lag. Som insider räknas i detta sammanhang alla som känner till finansiell information som inte är officiell eller allmänt känd. Att utnyttja sådan information till att själv eller för annans räkning köpa eller sälja värdepapper är brottsligt och kan straffas med fängelse i högst två år.

Det som kanske är mindre känt är att det även är förbjudet att dela med sig av insiderinformation och ge råd till andra som i sin tur kan utnyttja informationen för att få ett övertag på marknaden. Men i praktiken är det ofta svårt för åklagaren att bevisa att någon faktiskt handlat på insiderinformation.

Ett exempel på fällande dom är från i våras då hovrätten i Västra Götaland gick på tingsrättens linje och dömde den tidigare chefen på Fingerprint Cards till ett års fängelse för grovt insiderbrott och försök till grovt insiderbrott. Ytterligare en person döms till nio månaders fängelse och de bägge åtalade ska solidariskt betala drygt en miljon kronor som avser den vinst de har gjort på sina olagliga insideraffärer.

Sammanlagt har de gjort eller försökt göra insideraffärer vid elva olika tillfällen under två år. Och som hovrätten skriver har flera av affärerna utförts med ”anmärkningsvärd träffsäkerhet”. 

Författare Agnetha Jönsson

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.