Du är här

2016-12-31

10 händelser som påverkade 2016

wysiwyg_image

1. Trumps stora skrällseger

Marknaden hade tagit det för givet. Och så även den övriga omvärlden. Demokraternas representant Hillary Clinton skulle komma att vinna det amerikanska presidentvalet 2016. De inledande vallokalsundersökningarna tydde på att tesen stämde. Men sedan kom en överraskande vändning. Tidigt på morgonen den 9 november, svensk tid, stod det klart att Republikanernas kontroversielle kandidat Donald Trump vunnit efter att ha nått 270 elektorsröster.

I takt med att Trumps övertag blev offentligt, började världens aktiemarknader att skaka. Turbulensen och oron steg i världen. I Tokyo stängde Nikkei 225 5,4 procent ned. Även i Shanghai och Hong Kong var siffrorna blodröda. Sedan höll Trump sitt segertal. Talet uppskattades av marknaden och en av de mest spektakulära vändningarna på flera år inträffade på börsen.

Stockholmsbörsen tappade inledningsvis, men kom sedan att hämta tillbaka nästan hela fallet omedelbart. S&P 500 steg med omkring 1 procent, och även Dow Jones-indexet studsade uppåt.

Börsen tycks, efter en kortare betänketid, gilla Trumps planer. Nya börsrekord har slagits på löpande band. Dow Jones har närmat sig en historisk nivå på 20 000 punkter. Trots att Trump kommit med ett antal hot som potentiellt kan försvåra handeln och utbyten mellan länder. Fredagen den 20 januari väntas Donald Trump bli officiellt insvuren som USA:s 45:e president genom tiderna. Mycket lär hända under hans tid i Vita Huset.

2. Brexitchocken – och enorma börsfallen
Donald Trump var långtifrån ensam om att ställa till oordning på marknaden under 2016. I stället blev en brittisk folkomröstning den största boven i dramat. Tidigt på midsommarmorgonen i Sverige den 24 juni stod det klart att ”Brexit”-sidan besegrat ”Bremain”-motsvarigheten gällande ett fortsatt medlemskap i EU för Storbritannien. För första gången någonsin hade ett land, eller en union som Storbritannien är, röstat för att lämna den europeiska unionen.

Chocken lät inte vänta på sig. I Sverige var börsen stängd på grund av röd dag, men i övriga världen fick den överraskande och oförutsägbara stjärnsmällen rejäla konsekvenser.

Börsindex FTSE 100 rasade omkring 8 procent. Fallen runt om i Europa och även i USA, var snarlika. Pundet handlades kraftigt ned och nära att nå sin bottennivå mot en rad valutor. Pundet handlades bland annat till 31-årslägsta i kurs mot dollarn.

En ny regering tillsattes. Theresa May har tillträtt som ny premiärminister efter David Cameron. Men börserna har, som ingen kan ha missat, kommit tillbaka starkt och presterat bättre än vad de gjorde före Brexitbeskedet. I Storbritannien slogs ett nytt ”all time high”-rekord i oktober då FTSE 100 var nära att nå 7130 punkter. Stockholmsbörsen är inget undantag, heller.

I mars 2017 är det tänkt att ”artikel 50” ska triggas. Den ska få Storbritannien att lämna EU. Återstår att se om ny turbulens utbryter då. Och processen att bryta sig ur unionen är lång.

3. Terrorattackerna
En bra bit över 100 personer. Där har ni antalet som omkommit i tre större terrorattacker, i Bryssel, Nice och Berlin i år. Därutöver skadades flera hundratals individer av illdåden.

De ovan nämnda, uppmärksammade dåden i Europa är inte de enda av sitt slag som inträffat 2016. USA (i Florida), Turkiet och övriga delar av världen har fått ta del av fasansfulla händelser. Terrorattacker är inget som gynnar aktiemarknader. Inget av dåden har emellertid haft en alltför stor påverkan på börsutvecklingen under 2016. Men det ansträngda säkerhetsläget, där terrordåd i högsta grad är en av de värsta riskerna, lär påverka handeln mer på sikt. Vad som händer 2017 står skrivet i stjärnorna.

4. Den italienska röran
Oredan i Italien har kanske kommit en aning i skymundan. Men det går inte att undgå att det har stormat kraftigt i Italien. De stora, stolta storbankerna har varit hårt utsatta. Bland annat har den italienska staten tvingats gå in med mångmiljardbelopp för att hålla Monte dei Paschi, världens äldsta bank, flytande. Aktien har varit handelsstoppad flera dagar i sträck eftersom banken i princip blivit nationaliserad. Kursen är ned uppemot 88 procent sett över 2016.

Även Unicredit, landets största bank, har haft stora problem. Banksystemet får hård kritik av övriga Europa, inte minst av Tyskland. Premiärminister Matteo Renzi valde att lämna sin post som premiärminister efter att hans folkomröstning om att reformera parlamentet slutade med ett rungande nej. En politisk turbulens utlöstes, och ersättaren Pablo Gentolini har ett och annat att fundera på inför 2017. Klart är i alla fall att bankkrisen inte kommer försvinna av sig själv. Miljarder euro av dåliga italienska lån ligger och puttrar på bankernas balansräkning.

5. Krisen i Deutsche Bank
Tyskland har haft ett motigt år till stora delar. En av anledningarna till den ekonomiska jättens bekymmer hittar vi i Deutsche Banks motgångar. I sitt andra kvartal för 2016 redovisade storbanken ett vinsttapp på hela 98 procent. Banken hotades av böter på 14 miljarder dollar – som till slut kom att hamna på 7 miljarder dollar – av amerikanska finansdepartementet för sitt agerande i samband med bolåneaffärer 2008.

Deutsche Bank sades vara så pass illa ute att det tyska finansdepartementet uppgavs förbereda en räddningsplan, likt en sådan som tagits fram i Italien för att trygga Monte dei Paschi. Aktiekursen har nu återhämtat sig en aning. Bitvis tack vare ett bättre än förväntat tredje kvartal. Deutsche Bank-aktien är ”endast” ned omkring 22 procent sett över det senaste året. Positivare nyheter har meddelats. Den värsta stormen verkar ha blåst förbi. I alla fall tillfälligt.

6. Oljeprisets anmärkningsvärda utveckling
I början av 2016 såg utsikterna på oljemarknaden inte speciellt goda ut. De politiska och ekonomiska riskerna var höga i många av länderna med störst produktion, och ett osäkert läge på marknaden i övrigt spelade också sin roll. Ett fat brentolja gick att få för under 30 dollar styck. Men i takt med att tillväxtförhoppningarna kom tillbaka och Opec närmade sig en överenskommelse om produktionsneddragningar, steg priserna med nästan 50 procent. En OPEC-uppgörelse blev nyligen klar där produktionsbegränsningar presenterades.

Ett fat brentolja kostar nu runt 56 dollar. En märkbar uppgång, men oljepriset är ändå en bra bit ifrån sina forna glansdagar. I slutet av 2011 kostade ett fat brentolja över 120 dollar.

7. Det misslyckade stadskuppsförsöket
Demonstrationer, upplopp, terrordåd och andra former av mindre trevliga event har varit vardag i Turkiet det senaste året. Men skeendet fredagen den 15 juli kom ändå att lamslå både huvudstaden Ankara och hela landet. Ett militärt försök att ta makten från Recep Tayyip Erdogans regering iscensattes. Stridsflygplan- och fordon samt vapen togs till, men det dröjde inte länge förrän regimen återtagit kontrollen. Omkring 300 personer fick sätta livet till i den misslyckade statskuppen. Tiotusentals personer har gripits inom olika sektorer i landet. Kuppförsöket ska ha kostat Turkiet runt 100 miljarder dollar, enligt handelsminister Bulent Tufenkci, och skadat den viktiga turistnäringen ordentligt.

8. De svaga valutorna
Den starka amerikanska dollarn mot en rad världsvalutor har fortsatt att sätta ton för året. Brexitbeskedet utlöste också turbulens på valutamarknaden. Pundet, som är den fjärde mest handlade valutan i världen, sjönk som en sten i kurs mot dollarn. Gynnsamt för investerare med aktier på den brittiska marknaden, men knappast lika roligt för de inhemska invånare som har pengar på sparkonton. Pundet handlas just nu omkring 1,22 i kurs mot dollarn. Den lägsta noteringen sedan 1985. Kursen GBP/USD är ned ungefär 17 procent.

Även euron, valutan som är näst störst handelsmässigt, har tappat omkring 4 procent i kurs mot dollar. Kursen handlas omkring 1,04 just nu. Yenen, världens tredje mest handlade valuta, har tappat cirka 2 procent i kurs mot dollarn. Den svenska kronan har också fortsatt att försvagas i kurs mot dollarn. Den handlas för omkring 9 kronor mot dollarn.

Den bäst presterande valutan är dock kryptovalutan bitcoin som har ett marknadsvärde runt 15 miljarder dollar. Bitcoinkursen har mer än fördubblats mot amerikanska dollarn. Räknat mot den svenska kronan är utvecklingen ännu starkare.

9. Året med minusränta
Snart har Sverige haft minusränta i två år. Ett unikt tillstånd, som spelat fastighetsbolag i händerna. Bostadsmarknaden i landet, inte minst i Stockholm, har varit stekhet samtidigt som aktier blivit attraktiva att äga överlag. Minusräntan väntas ligga kvar till tidigast i slutet av 2019, och att spara pengar på ett bankkonto har tappat mycket av sin glans. Att låna har blivit enklare. En verklighet som tidigare tyckts vara otänkbar, har nu varit vardag i Sverige i snart två år. Vilka konsekvenser får vi se på sikt av det aktuella ränteläget?

10. Rysslands starka vändning
Starten på året blev, likt på många andra finansmarknader, tung sett ur ett börsperspektiv i Ryssland. Men sedan har riskaptiten återvänt. Med besked. Den ryska börsen, Russia Trading System (RTS), har nämligen tokrusat uppåt. Indexet har presterat överlägset bäst bland samtliga europeiska motsvarigheter. En uppgång på mer än 50 procent är imponerande siffror. Högre oljepris och utnämningen av Donald Trump som president i USA är stora förklaringar bakom utvecklingen. Trump har uttalat sig positivt gentemot Vladimir Putins Ryssland, och marknaden är övertygad om att presidenten ska kunna minska, eller kanske rent ut sagt häva, de ekonomiska sanktioner som drabbat landet hårt. Frågan är om tongångarna blir lika goda i öst 2017?

David Flatbacke-Karlsson

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.