Du är här

2017-10-06

ARBETSMARKNAD: RISK LÖFTEN OM FLER UTBILDNINGSPLATSER GRUSAS

STOCKHOLM (Direkt) Regeringen hoppas att utbildningsinsatser ska lösa de stora
matchningsproblemen på svensk arbetsmarknad, men risken är överhängande att
det blir betydligt färre platser i "kunskapslyftet" än regeringen räknar med.

När finansminister Magdalena Andersson presenterade budgeten för 2018
konstaterade hon att det råder en stor arbetskraftsbrist i Sverige. Det finns
100.000 lediga jobb och utbildningsinsatser kommer att vara en viktig del för
att lösa matchningsproblemen på arbetsmarknaden, sade hon.

Den dåliga matchningen gör det svårt för regeringen att uppnå sitt mål om
lägst arbetslöshet i EU 2020.

Men de ökade utbildningsplatserna riskerar att gå samma öde till mötes som
löftena inför valet 2014.

I den förra valrörelsen lovade Socialdemokraterna 32.000 så kallade
traineejobb för unga arbetslösa under mandatperioden och att
Alliansregeringens Fas 3-jobb skulle ersättas med extratjänster inom
välfärden.

Statsminister Stefan Löfven sade då att regeringen räknade med 24.000
extratjänster 2016.

Så blev det inte. Antalet extratjänster uppgick under 2016 i genomsnitt till
närmare 1.000 platser per månad, enligt höstbudgeten. Efter förändringar i
regelverket ökade antalet och i juni 2017 var antalet extratjänster drygt
4.600 stycken.

Förra året var antalet unika deltagare med traineejobb cirka 380 stycken och i
2018 års budget avskaffas traineejobben - enligt finansminister Magdalena
Andersson eftersom de ungdomar som skulle få dessa jobb nu får jobb på den
reguljära arbetsmarknaden.

I budgeten skriver regeringen att "det förbättrade arbetsmarknadsläget för
unga har troligen också påverkat antalet inskrivna med traineejobb som inte
har utvecklats som förväntat under 2016".

För 2018 tillför regeringen enligt budgetpropositionen drygt 18.000 nya
utbildningsplatser i kunskapslyftet med studiestöd inom yrkesvux,
folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och högskola.

Det totala antalet platser i kunskapslyftet blir nästa år knappt 79.000.

"När vi är klara med kunskapslyftet 2021 ska vi ha 93.000 nya
utbildningsplatser", sade finansministern.

Enligt regeringens beräkningar ska det totala antalet statliga
utbildningsplatser stiga från cirka 360.000 i år till 410.000 nästa år och
420.000 platser 2020.

I samband med budgetpresentationen betonade Magdalena Andersson att det är
viktigt att kommunerna jobbar aktivt med att yrkesvuxplatserna skapas. Av de
drygt 18.000 nya platserna i kunskapslyftet nästa år är över hälften vikta
för yrkesvux.

"Vår bedömning är att det är möjligt. Men det kräver att regeringskansliet
arbetar aktivt med kommunerna. Lärarbristen är ett problem, och vi satsar på
att underlätta rekryteringen av yrkeslärare. Det är också viktigt att de som
är ansvariga på skolorna verkligen använder de utbildade lärarna till att
vara just lärare och anställer annan personal för att avlasta", sade hon.

Men Mats Söderberg, utredare som arbetar med vuxenutbildningsfrågor på
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är tveksam.

"Ofta är det så att regeringen ordnar finansiering och sen har en
föreställning om att det ska komma igång med en gång. Det är snabba kast, ska
det bli bra handlar det inte bara om att fatta ett beslut i riksdagen och
sedan tro att det omedelbart kan genomföras", säger han till Nyhetsbyrån
Direkt.

Han säger att erfarenheten visar att det brukar ta tid att bygga upp
organisationen och få upp volymerna för utbildningsinsatser.

För 2017 är regeringens plan totalt 21.500 platser i yrkesvux, men Mats
Söderberg säger att "kommer vi upp i 12.000-15.000 platser i år är det bra".

En faktor som "försvårat saker och ting" är, enligt Mats Söderberg, att
målgruppen inte ser ut som tidigare i och med ett stort inflöde av personer
med låg utbildningsbakgrund.

Dessutom finns det, enligt honom, finns färre incitament för att lärare i den
skriande lärarbrist som råder, skulle välja vuxenutbildning i stället för
grundskola eller gymnasium, eftersom statens särskilda lärarlönesatsning
omfattade gymnasielärare men däremot inte dem som verkar inom
vuxenutbildningen.

"Detaljstyrningen blir kontraproduktiv, det blir svårare att säga att lärarna
ska satsa på vuxenutbildningen på grund av det", säger Mats Söderberg.

Samtidigt är han positiv till att regeringen satsar på yrkesvux eftersom det
är en väldigt snabbrörlig åtgärd där man kan dra nytta av vad man redan kan,
och en utbildning kan klaras av på cirka 40 veckor.

"Det kommer att ta några år. Det finns en väldigt stor optimism om att
kommunerna ska kunna köra igång, men det tar viss tid att bygga ut en
verksamhet och få igång rekryteringen till utbildningarna", säger Mats
Söderberg.

Frågan är hur mycket tid regeringen har.

"Tillgången på arbetskraft med rätt kompetens är avgörande för tillväxt, jobb
och välfärd", konstaterar regeringen i sin budgetproposition.
---------------------------------------
Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.