Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-03-03

BREMAN: TRYGG MED RB KAN AGERA OM KRIS HOTAR EKONOMIN (NY)

(Tillägg: från stycke åtta)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Riksbanken står ständigt inför nya utmaningar
som påverkar prisstabilitet och finansiell stabilitet. Klimatomställningen är
en av många förändringar som påverkar svensk och global ekonomi idag.
Digitalisering, åldrande befolkningar, handelskonflikter och nu senast
coronaviruset är andra viktiga frågor som också skapar nya utmaningar för oss
och för andra centralbanker.

Det sade vice riksbankschefen Anna Breman på tisdagen, enligt ett förskrivet
anförande.

"Jag känner mig trygg med att Riksbanken kan agera med styrka och säkerhet om
en kris, klimatrelaterad eller annan, skulle hota den svenska ekonomin" sade
Anna Breman.

Hon påpekade dock att de behöver vara ödmjuka inför de svåra avvägningar som
då kan krävas inom penningpolitiken.

Hon sade att hon som ny vice Riksbankschef känner ansvar för att bevara
Riksbankens roll som just en garant för styrka och säkerhet när världen
omkring oss präglas av oro - oro för handelskrig, oro för coronaviruset och
oro för klimatförändringar för att ge några exempel.

För en ny vice Riksbankschef blir det också påtagligt att de i direktionen
fattar beslut som påverkar den ekonomiska utvecklingen för hushåll och
företag under flera år framöver.

"Men den statistik vi behöver för att fullt ut förstå utvecklingen kan ibland
vara ofullständig och prognoser är alltid mycket osäkra", sade hon.

Anna Breman fastslog att Riksbanken behöver förhålla sig till
klimatförändringar, dels för att det påverkar svensk och global ekonomi - och
därmed prisstabilitet och finansiell stabilitet, dels för att det är viktigt
att diskutera vad Riksbanken har för verktyg att motverka sådana hot.

"Det är extra viktigt just nu eftersom osäkerheten om framtiden uppfattas som
extra stor och Riksbankens verktygslåda uppfattas som begränsad eller till
och med uttömd", sade hon.

Ett tredje skäl är att det är viktigt att analysera och diskutera om, och i
sådana fall vad, centralbanker kan och bör göra för att motverka
klimatförändringar.

Anna Breman tog upp tre exempel på hur klimatrelaterade risker skulle kunna
innebära att penningpolitiken behöver bli mer eller mindre restriktiv, och
som samtidigt innebär svåra penningpolitiska avväganden.

Ett av exemplen avser en "tillfällig utbudsstörning", något som hon
exemplifierade med ett scenario då en period av extremväder, exempelvis en
ovanligt varm vinter efter en sällsynt regnig och blåsig höst, ger fallande
energipriser.

Hon konstaterade att den är den situationen som Sverige nu befinner sig i, och
även en situation som väntas bli allt vanligare i Sverige framöver till följd
av klimatförändringar.

"Det är ett exempel på en tillfällig utbudsstörning som kan pressa ned
inflationen tydligt under 2 procent även om tillväxten är god och
inflationstrycket i övrig ekonomi är i linje med förväntan. Denna typ av
tillfälliga störningar hanterar penningpolitiken regelbundet och de är
normalt sett inte en anledning till att göra penningpolitiken mer expansiv",
sade Anna Breman.

Hon påpekade dock att det kan vara problematiskt om inflationsförväntningarna
påverkas, förväntningarna har ibland en tendens att vara bakåtblickande och
reagera starkt på tillfälliga svängningar i till exempel energipriser.

"Jag tycker det är extra viktigt att ha is i magen i en sådan situation och
noggrant följa hur underliggande inflation (som bortser från energipriser)
utvecklas. Även utsikterna för konjunkturen på medellång sikt är viktiga då
de säger mer om förutsättningarna för inflationen på ett par års sikt", sade
Anna Breman.

Hon konstaterade vidare att en effektiv klimatpolitik, skatter, handel med
utsläppsrätter, tullar och subventioner, faller inom ramen för det som är
finanspolitik. Centralbanker kan inte ersätta denna typ av åtgärder, men det
betyder inte att centralbanker inte har en roll att spela.

Anna Breman sade att om centralbanker ignorerar klimatfrågan så riskerar deras
egna verksamheter att motverka annan klimatpolitik. Dessutom behöver
centralbanker verka för att en internationell reglering av de finansiella
marknaderna dämpar riskerna för klimatrelaterad finansiell instabilitet på
samma sätt som de har arbetat för att motverka andra systemviktiga risker i
det finansiella systemet.

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.