Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-04-12

BUDGET: MINSKAT ÖVERSKOTT I FINANSIELLA SPARANDET (NY)

(tillägg: från stycke nio)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Regeringen reviderar i sin vårbudget ned
prognoserna för både det finansiella och det strukturella sparandet för åren
2019-2021.

Finansminister Magdalena Andersson offentliggjorde siffrorna redan den 1
april, då hon presenterade regeringens syn på det ekonomiska läget.

Hon sade då att det försvagade sparandet främst hade sin grund i M/KD-budgeten
som riksdagen röstade igenom i december.

Prognosen för det finansiella sparandet halveras till 0,6 procent, från 1,2
procent, för 2019 och sänks till 0,7 från 2,0 procent för 2020. För 2021
sänks prognosen till 1,1 från 2,6 procent.

Det strukturella sparandet revideras ned till 0,2 procent för i år, från 0,8
procent i den förra prognosen, och till 0,5 från 1,8 procent för 2020. För
2021 sänks prognosen till 1,0 från 2,6 procent.

"Vår bedömning är att detta ligger inom ramen för överskottsmålet, i det här
läget tycker vi inte det är lämpligt att gå fram med besparingar", sade
finansministern den 1 april och tillade att besparingar på 7 miljarder kronor
skulle leda till "en ryckighet" i den ekonomiska politiken.

I vårbudgeten skriver regeringen att riksdagens beslut om statens budget
medför en försvagning av den offentliga sektorns finansiella sparande ned
cirka 17 miljarder kronor 2019, med cirka 35 miljarder 2020 och med 47
miljarder kronor för 2021, jämfört med budgetpropositionen för 2019.

"Försvagningen 2019 beror i huvudsak på sänkta skatter medan den ytterligare
försvagningen de efterföljande åren i huvudsak beror på utgiftsökningar",
skriver regeringen.

Från 2020 väntas överskottet i staten öka något och därefter stärkas
successivt till och med 2022, då utgifterna minskar som andel av BNP. Bland
annat väntas kostnaderna för aktivitets- och sjukersättning minska.

I övergångsregeringens höstbudget beräknades sparandet successivt öka från
2019 då utgifterna för bland annat sjuk- och aktivitetsersättningar samt
migrationen väntas minska.

Beträffande det strukturella sparande skriver regeringen att det beräknas vara
i det närmaste oförändrat mellan 2018 och 2019 och därefter successivt
förstärkas till och med 2021.

Den offentliga sektorns inkomster som andel av BNP väntas minska 2019 jämfört
med 2018, vilket främst beror på svagare skattetillväxt och att hushållens
kapitalskatt inte ökar lika mycket som 2018.

Utgiftskvoten, det vill säga utgifternas storlek i förhållande till BNP,
väntas successivt minska under prognosperioden. Enligt regeringen är det en
följd av dels ett antagande om oförändrade regler "i enlighet med den aktiva
finanspolitik som hittills aviserats", dels antagandet att kommunsektorn
håller sig till balanskravet.

Den offentliga sektorns skuld bedöms enligt vårbudgetens prognoser sjunka till
34,5 procent av BNP 2019, till 32,8 procent 2020 och till 30,9 procent 2021.
År 2022 beräknas den ha sjunkit till 28,2 procent.

Regeringen noterar att om skulden avviker från skuldankaret, 35 procent av
BNP, med mer än 5 procent av BNP, enligt utfallet för det föregående året
eller enligt prognoserna för innevarande eller följande budgetår i den
ekonomiska vårpropositionen, ska regeringen lämna en skrivelse till
riksdagen. I skrivelsen ska regeringen redogöra för vad som orsakat
avvikelsen och hur regeringen avser att hantera denna.

Eftersom skuldankaret börjar gälla från och med 2019 ska bedömningen i denna
proposition inte avse utfallsåret 2018 utan endast 2019 och 2020.

"Bruttoskuldens andel av BNP bedöms ligga inom skuldankarets toleransintervall
dessa år. I nuvarande prognos, som endast bygger på dagens aviserade
finanspolitik, väntas bruttoskulden minska längre fram under prognosperioden
och uppgå till strax under 30 procent av BNP 2022", skriver regeringen.

Vidare skriver regeringen att ålderspensionssystemets finansiella sparande,
trots ett väntat avgiftsunderskott under hela prognosperioden, väntas visa
ett överskott 2019-2022 eftersom direktavkastningen på AP-fondernas
tillgångar bedöms vara högre än avgiftsunderskottet.

I kommunsektorn bedöms det finansiella sparandet sammantaget minska något
under prognosperioden.

"Eftersom behoven av migrationsrelaterad kommunal verksamhet minskar de
kommande åren bedöms kommuner och landsting kunna styra resurser till övrig
verksamhet under prognosperioden", skriver regeringen, som tillägger att
utgifterna för investeringar spås dämpas efter flera år av snabb tillväxt.

Beträffande budgetsaldot skriver regeringen att cirka 60 miljarder kronor av
skattekontot vid utgången av 2018 bedömdes utgöras av kapitalplaceringar.

"När räntenivån i ekonomin åter blir positiv, vilket antas ske i slutet av
2020, väntas företag börja ta ut dessa kapitalplaceringar. Detta beräknas
försvaga budgetsaldot med 60 miljarder kronor 2020", skriver regeringen.

Prognoser i vårbudgeten:

2019 2020 2021
Budgetsaldo (mdr kr) 131 -1 93
Budgetmarginal (mdr kr) 39 43 67
Finansiellt sparande* 0,6 0,7 1,1
Strukturellt sparande* 0,2 0,5 1,0
Kons. Bruttoskuld* 34,5 32,8 30,9

* (procent av BNP)

---------------------------------------
Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.