Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-03-15

Danske Invest Sverige Ränta: CB överger inte marknaden

Uppdragsartikel

STOCKHOLM (Fonder Direkt) Marknaden blev något tagen på sängen av beskeden
från den europeiska centralbanken ECB i förra veckan, om att räntehöjningar
skjuts på framtiden samt att europeiska banker kommer erbjudas nya långa lån
i september.

Det menar Danske Invests ränteförvaltare Anders Ohlsson, som pekar på att de
nya så kallade TLTRO-lånen är mindre fördelaktigt utformade jämfört med
tidigare motsvarande lån. Det tolkar han som en passning till bankerna att de
inte bör vara lika beroende av finansiering från centralbanken som tidigare.
Fondförvaltaren konstaterar dock samtidigt att ECB inte på något sätt har
övergett de banker som är i behov av stöd.

Anders Ohlsson är förvaltare för räntefonden Danske Invest Sverige Ränta, som
huvudsakligen investerar i svenska stats- och bostadsobligationer.
(Bildkälla: Danske Invest)

Gällande räntebeskedet anser Anders Ohlsson det vara något överraskande att
ECB redan nu meddelade att det inte blir någon räntehöjning i år, då
centralbanken samtidigt talar om att den europeiska inbromsningen är
tillfällig och att vissa tecken på återhämtning syns.

"Varför i det läget då inte vänta något kvartal och se hur ekonomin utvecklas,
innan man agerar? Det blir intressant att se hur makrodata kommer in nu
framöver, då den har varit väldigt svag både i Europa och i Sverige, men där
tendenser till stabilisering setts den senaste tiden", säger Anders Ohlsson
till Fonder Direkt.

Centralbankerna finns fortsatt där för marknaden

Något Anders Ohlsson menar är tydligt, med tanke på både ECB:s och Federal
Reserves agerande och kommunikation den senaste tiden, är att centralbankerna
fortsatt kommer finnas där med ytterligare åtgärder, när oron på marknaderna
ökar. Förvaltaren konstaterar att det funnits vissa diskussioner om huruvida
ECB och amerikanska Federal Reserve skulle ha tagit sin hand ifrån marknaden
för att låta den sköta sig själv, till skillnad från situationen med det stöd
som mer eller mindre har tagits för givet de senaste åren.

"Exempelvis är de här långa lånen egentligen mest aktuella för krisande banker
i Sydeuropa. ECB håller fortfarande dessa under armarna och vill inte att de
ska utgöra en risk för den bräckliga ekonomiska återhämtningen", säger Anders
Ohlsson.

ECB-ordföranden Mario Draghis mandat går ut i oktober 2019, då han kommer ha
suttit på posten i nästan åtta år. Spekulationerna kring vem som ska ta över
efter honom är nu i full gång.

Hur stor betydelse för centralbankens politiska inriktning har det kommande
bytet av ECB-chef?

"Visst har det betydelse, men jag tror faktiskt inte det är särskilt
avgörande. Det är direktionen som fattar beslut, och dessutom när man i detta
läge har så pass långsiktiga planer för hur politiken ska bedrivas, tror jag
det får än mindre betydelse."

Anders Ohlsson tycker inte att någon av de aktuella kandidater som det
diskuteras kring sticker ut nämnvärt, och förväntar sig inga större
marknadsreaktioner efter utnämnandet av ny ordförande. Även om det skulle bli
tyske Jens Weidmann, som av många bedömare beskrivs som något av en "hök",
bedömer förvaltaren att politiken skulle bli snarlik dagens.

Riksbanken och den svenska kronan

Ett hett debatterat ämne på den svenska ekonomiska arenan har de senaste
månaderna varit en svag krona, och frän kritik har i olika former riktats mot
Riksbankens penningpolitik. Anders Ohlsson tror att till och med Riksbanken
nu börjar tycka att kronkursen är ett bekymmer, trots att de har velat hålla
kronan svag för att få fart på inflationen, säger han.

"Att kronan är så här pass svag tycker jag och nog många med mig är märkligt,
då den på de här nivåerna i hög grad har frikopplats från rent fundamentala
aspekter såsom kortränteskillnader. Men jag tror mycket ligger i
positionering. Att positionera sig för en starkare krona har varit en populär
strategi de senaste åren, och många har gett upp i takt med att kronan
försvagats. Min bild är att konan idag snarare används som en
finansieringsvaluta", säger Anders Ohlsson.

Ett års historik över utvecklingen för de likvida G10-valutorna (här inklusive
danska kronan) relativt euron. Den svenska kronan placerar sig klart i botten
med en nedgång på 4,3 procent. (Källa: Bloomberg)

Förvaltaren menar emellertid att den svaga valutan skulle kunna öppna ett
fönster för att få till den räntehöjning som han tycker sig märka att
Riksbanken vill genomföra, även om inflationen inte talar till dess fördel
för tillfället.

"Den stora skillnaden från tidigare år är att Riksbanken då hade data med sig,
men inte ville höja. Nu tycker jag det snarare är tvärtom, det vill säga att
de inte längre har någon medvind från makrostatistik, men verkligen vill få
till den där höjningen", säger Anders Ohlsson.

Hur mycket kan man skylla den otillräckliga inflationen (ur ett
räntehöjningsperspektiv) på digitalisering?

"Jag tror att det har påverkat när det kommer till exempelvis
konsumtionsbeteenden, men det är svårt att kvantifiera. Generellt sett tror
jag däremot att vi framöver kommer att ha ett lägre normalläge för både
inflation och räntor än vad som har varit fallet historiskt", förutspår
Anders Ohlsson.

En central del i Danske Invest Sverige Räntas portfölj är bostadsobligationer,
som ofta har ordet hypotek med i instrumentens namn. Ordet hypotek kommer
från grekiskan och betyder pant där den pantsatta tillgången inte har
överlämnats till panthavaren. Bostadsobligationerna fungerar på så sätt att
bolåneinstituten ställer ut bostadsobligationer som finansiering för att
kunna emittera bolån åt privatpersoner. Bolåneinstitutens portföljer av olika
bolån kan uppnå en hög kreditvärdighet (AAA) genom att de köpta bostäderna
agerar säkerhet. Den typ av fond Anders Ohlsson förvaltar ska investera i
AAA-ratade instrument, och på den svenska marknaden utgörs dessa i huvudsak
av stats- och bostadsobligationer.

Hur pass säkra är bostadsobligationerna då det skakar till på
bostadsmarknaden?

"Vanligtvis klarar den här typen av investeringar viss turbulens bra i och med
den säkerställda strukturen. Likt andra typer av kreditinstrument utvecklas
de däremot sämre än statsobligationer när det är oroligt på finansiella
marknader. Men i ett läge med mer riskvilja, som vi till exempel ser nu,
utvecklas bostadsobligationer i regel bättre än statsobligationer", säger
Anders Ohlsson.

Kan du ge några exempel på vad som är centralt att vara uppdaterad kring, för
att kunna navigera på räntemarknaden?

"Den här portföljen är väldigt makrostyrd och det handlar mycket om den
ekonomiska och politiska utvecklingen. Viktigt är givetvis att följa
centralbankerna och den penningpolitik som bedrivs. Det är även
betydelsefullt att ha koll på finanspolitiken och de aktuella händelser som
kan få riskviljan i marknaden att skifta, både på kort och lång sikt."

Hur ser en dag på jobbet ut? Var är det första du tittar på när du kommer in
på morgonen?

"Det första jag gör är att försöka läsa på om vad som har hänt sedan Sverige
stängde dagen innan. Det handlar mycket om att titta på avslutningen i USA,
vilket jag oftast gör redan kvällen innan, samt att läsa in sig på
utvecklingen under öppningen i Asien. Jag tittar på vad som väntar under
dagen i form av makrostatistik och skapar mig en bild av hur positioneringen
i marknaden ser ut. Sedan blir det att läsa väldigt många analyser", säger
Anders Ohlsson och fortsätter:

"Vårt jobb är i grova drag en kombination av analys, portföljkonstruktion och
handel. De instrument fonden handlar i rör sig relativt sett lite, så bara
några få punkter kan innebära att det öppnas upp lägen som det går att handla
på, säger han.

Har fonden en viss andel av portföljen som är öronmärkt för kortsiktig
handel,
eller hur fungerar den delen?

"Grunden i portföljen är den strategiska positioneringen, som utgår från vart
vi bedömer att räntorna ska ta vägen på sikt och hur exempelvis skillnaden
mellan stats- och bostadsobligationer ska utvecklas. Den mer taktiska
allokeringen sker genom att skala upp och ned i de mer långsiktiga
positionerna, genom att till exempel agera på mindre rörelser i samband med
att ekonomisk data presenteras."

Är denna mer händelsebaserade handel något en förvaltare av den här typen av
fond måste behärska, för att kunna skapa en hyfsad avkastning i dagens
lågräntemiljö?

"Ja, det skulle jag säga. När vi har så här pass låga räntor och låg
volatilitet får man försöka hitta små möjligheter att tjäna punkter lite
överallt. I lägen då vi har högre räntor och lite mer trendmässig utveckling,
kan man i högre grad tjäna på den mer långsiktiga underliggande utvecklingen.
I detta läge gäller det att hela tiden väga sina positioner utifrån
övertygelse i termer av risk/reward, och vara beredd på att göra snabba
justeringar."

Är det bara fundamentala eller även tekniska aspekter ni väger in vid den mer
tradingbaserade handeln?

"Huvudsakligen agerar vi utifrån fundamentala faktorer, men använder oss av
teknisk analys för att anpassa in- och utgångar. Här handlar det om att hitta
nivåer som vi vet att marknadsaktörer tittar på, exempelvis nivåer där det är
sannolikt att andra investerare kommer vilja stänga eller öppna positioner
på", förklarar Anders Ohlsson avslutningsvis.

Tjänsten Fonder Direkt produceras av Nyhetsbyrån Direkts fondredaktion, som
är
frikopplad från Direkts övriga redaktion. Materialet kan vara finansierat och
framtaget efter överenskommelse med extern part, vilket i förekommande fall
markeras med "uppdragsartikel" under rubriken.

---------------------------------------
Joakim Hellquist +46 8 5191 79 05 https://twitter.com/Fonder_Direkt

Fonder Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.