Du är här

2017-09-21

Därför kan Riksbanken avvakta räntehöjning

wysiwyg_image

Att inflationsuppgången delvis kan bero på tillfälliga faktorer och den starkare kronan är två faktorer som talar för att vänta med att höja räntan till mitten av nästa år.

Det sade vice riksbankschef Martin Flodén vid det penningpolitiska mötet den 6 september, enligt mötesprotokollet.

Trots att såväl inflationen som BNP utvecklats starkare än väntat förordade han oförändrad ränta. De senaste månadernas inflationsöverraskningar verkar domineras av tillfälliga komponenter, särskilt av metodförändringar för paketresor. Om de tillfälliga inflationseffekterna rensas bort är inflationsuppgången mer blygsam, men det syns då fortfarande en tydligt uppåtgående trend i den underliggande inflationen.

Samtidigt har ränteskillnaderna mot utlandet ökat och kronan stärkts under sommaren. Den starkare kronan håller tillbaka inflationen under nästa år och bidrar även till att dämpa konjunkturutvecklingen.

"Martin Flodéns bedömning är att det i det här läget, efter en blygsam upprevidering av det medelfristiga inflationstrycket, skulle vara riskabelt att strama åt penningpolitiken utöver den åtstramning som redan har prisats in av marknaden genom kronans appreciering", står det i protokollet.

Han noterade att om inflationen faller tillbaka alltför mycket under det kommande halvåret är det risk att inflationsförväntningarna återigen börjar falla på ett problematiskt sätt och att resultatet istället blir att Riksbanken tvingas skjuta räntehöjningar ännu mer på framtiden.

Han konstaterade samtidigt att osäkerheten runt ränteprognosen har ökat. De kommande månadernas inflationsutfall blir viktiga för tolkningen av inflationstrycket, och kan möjligen leda till att den svenska inflationsuppgången trots allt bedöms vara mer persistent än tillfällig. Det skulle i så fall kunna tala för att den första reporäntehöjningen kan ske lite tidigare än i prognosen.

Två andra faktorer som kan komma att motivera en något mindre expansiv penningpolitik rör finanspolitiken och löneökningarna. En mer expansiv finanspolitik kan, beroende på hur den utformas, leda till ett högre inflationstryck, men det är för tidigt att dra slutsatser innan budgeten presenterats.

Det finns samtidigt vissa tecken på att löneglidningen tilltar, och tydligare indikationer på att löneökningarna ökar i linje med det starka resursutnyttjandet och i linje med prognoserna från i vintras och förra hösten skulle också kunna motivera en något mindre expansiv penningpolitik.

I andra vågskålen ligger osäkerheten kring det utländska inflationstrycket och därmed kring omvärldens penningpolitik. En långsammare normalisering av styrräntan i USA och fortsatt mycket expansiv penningpolitik i euroområdet medför att kronan tenderar att stärkas och skulle göra det mindre lämpligt med tidiga svenska räntehöjningar.

"Höstens kommunikation och beslut från de stora centralbankerna kommer att förtydliga de yttre förutsättningar som omger den svenska penningpolitiken och som påverkar den lämpliga tidpunkten för en första höjning av reporäntan", sade han.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.