Du är här

2012-08-21

EMU: Att inte rädda Grekland hade varit farligt - Hermansson

STOCKHOLM (SIX) De som förespråkar att euroländerna borde
följa den del av Maastricht-avtalet som handlar om att inte ge
krisländer stödlån underskattar de finansmarknadsrisker som
finns kopplade till denna hållning, anser Swedbanks chefekonom
Cecilia Hermansson.

Ekonomiprofessorerna Mats Persson och Lars Calmfors, som har
förespråkat denna linje, undervärderar de problem som skulle
uppstå på finans- och bankmarknaden, anser Hermansson. Hon pekar
även på risker för smittoeffekter ifall enskilda euroländer
skulle lämna valutasamarbetet och om synen på att euron är
oåterkallerlig skulle brytas, vilket skulle kunna ha blivit
fallet om Grekland inte hade fått hjälp.

Persson och Calmfors anser att räddningslån till länder och
stödköp av statspapper framförallt räddar aktörer i privat
sektor från förluster på lån som aktörerna själva har beviljat
till nu överskuldsatta länder, snarare än att det skulle hjälpa
de krisdrabbade länderna. Stödpengarna kan också minska
omvandlingstrycket samt skapa ilska mellan länder när de
medföljande finanspolitiska åtstramningskraven tolkas som diktat
från Tyskland, argumenterar Mats Persson.

Det vore mindre kostsamt att bara fokusera på att rädda de
banker som eventuellt får problem när länder tvingas ställa in
sina betalningar och behöver skriva ned sina statsskulder, menar
de båda professorerna. Räddningsfonderna bedöms inte vara stora
nog för att vid behov kunna täcka alla krisländers statsskulder.

Stockholmsbörsens vd Jens Henriksson, som 2002-2006 var
statssekreterare under den socialdemokratiska regeringen,
bedömde i somras att beslutet att ge räddningslån till Grekland
2010 berodde på en rädsla för en upprepning av vad som hände när
investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurs hösten
2008. Man vågade helt enkelt inte låta Grekland ställa in
betalningarna. Alla beslut är inte optimala, sade Henriksson som
samtidigt framhöll att det är svårt att hantera kriser.
Det sistnämnda är något som Cecilia Hermansson också betonar.

Centralbanksstödköp av statspapper anser Hermansson innebär
att försöka fylla svarta hål. Ett eventuellt försök från ECB:s
sida att införa och upprätthålla räntetak för euroländers
statspapper, som det enligt tyska medieuppgifter nu övervägs
inom ECB, vore också att försöka fylla svarta hål, enligt
Hermansson. Hon pekar bland annat på svårigheterna med att
fastställa sådana tak.

I vintras valde ECB att upphöra med stödköpen inom
SMP-programmet efter bland annat tysk kritik. I början av
augusti, efter intensifierad marknadsoro kring inte minst
Spaniens statspappersräntor, presenterade ECB dock konturerna
till ett nytt obligationsköpsprogram som ska fokusera på
statspapper med kort löptid.

Vid det europeiska toppmötet i slutet av juni meddelades att
även räddningsfonderna kan komma att genomföra stödköp av
statspapper. Finansminister Anders Borg sade till Nyhetsbyrån
SIX i Almedalen att detta beslut var förståeligt givet den
rådande marknadsoron eftersom åtgärden kan mildra
marknadsmisstro. Stödköp kan dock bara fungera om man samtidigt
är väldigt klar över långsiktiga tillväxtreformer och långsiktig
stabilitet i offentliga finanser, framhöll finansministern.

Statsminister Fredrik Reinfeldt föreföll mer kritisk till
toppmötesbeslutet om att möjliggöra nya stödköp av statspapper.

"Marknadens bedömning av detta var ju positiv, men det beror
ju på att man ser möjlighet till en skuldtäckningsförskjutning
från privata intressen över till vissa stater. Jag skulle inte
förorda detta med konsekvensen att svenska skattebetalare på
något sätt var med och täckte detta", sade statsministern till
SIX i somras.

Johan Lind, tel +46 8 586 164 48
johan.lind@six-group.se
Nyhetsbyrån SIX

Författare direkt.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.