Du är här

2017-09-14

EU: VILL KUNNA STOPPA UPPKÖP INOM ENERGI, TELEKOM, TRANSPORT

BRYSSEL (Direkt) EU-kommissionen förklarade på torsdagen i detalj sitt förslag
om granskning av utländska uppköp av strategiska europeiska företag.

EU bör kunna stoppa uppköp som skulle tillåta utländska investerare att
kontrollera företag som är kritiska för EU:s säkerhet och den allmänna
ordningen.

Det kan handla om branscher som forskning, rymd, transport, energi och
telekom, och tillgångar som avgörande teknologi, kritisk infrastruktur och
känsliga data.

Det sade kommissionens vice ordförande för investeringar Jyrki Katainen och
handelskommissionär Cecilia Malmström vid en gemensam presskonferens på
torsdagen.

De följde upp tillkännagivandet om granskning av investeringar i talet som
kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll på onsdagen.

"EU kommer att förbli en av de mest öppna investeringsmarknaderna i världen.
Men vi kan inte blunda för att i vissa fall kan utländska uppköp vara
skadliga för våra intressen", sade Jyrki Katainen.

Han tillade att inget EU-land kommer att tvingas att granska uppköp av sina
företag om landet inte vill.

"Den nya mekanismen kommer inte ge kommissionen makt att bestämma över
EU-länderna", fortsatte han.

Cecilia Malmström underströk att lagstiftningen ska vara icke-diskriminerande,
transparent och förutsägbar.

Tidigare har främst statsfinansierade kinesiska företag beskrivits som
måltavla för skyddet.

Lagstiftningen ska bygga vidare på granskningen som redan finns i tolv
EU-länder. Länderna är Finland, Danmark, Lettland, Litauen, Tyskland,
Frankrike, Storbritannien, Polen, Österrike, Portugal, Spanien och Italien.

Sverige saknar alltså sådan lagstiftning.

Lagstiftningen måste antas med sedvanlig procedur av EU:s ministerråd och
Europaparlamentet.

Men omedelbart vill kommissionen starta en samordningsgrupp med experter från
EU-länderna för att diskutera frågan brett och identifiera branscher och
tillgångar som kan behöva skydd mot uppköp.

Fram till slutet av 2018 vill kommissionen också analysera investeringsflöden
in i EU i strategiskt viktiga sektorer.

Vid EU-toppmötet den 22-23 juni drabbade frihandelsvänner och protektionister
samman om EU ska öka skyddet mot uppköp i känsliga sektorer.

Tyskland, Frankrike och Italien stötte då på motstånd från Sverige och andra
nordliga frihandelsvänner. Men denna gång anslöt sig också mindre
sydeuropeiska länder till frihandelssidan. Det var länder som Grekland,
Portugal och Malta som är i stort behov av utländska investeringar.

Beträffande förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland,
som kommissionen vill starta, sade Cecilia Malmström att avsnittet om
investeringsskydd utelämnas för tillfället.

EU-länderna har ännu inte analyserat konsekvenserna av EU-domstolens utslag
den 16 maj om frihandelsavtalet med Singapore. Domstolen sade att den
överväldigande delen av avtalet bara behöver godkännas på EU-nivå (EU:s
handelsministrar och Europaparlamentet).

Detta skulle spara mycket tid i stället för att blanda in omkring 40
nationella och regionala parlament runt om i EU. De enda två avsnitt där de
40 också måste ratificera ett frihandelsavtal gäller portföljinvesteringar
och investeringsskydd.

Ett alternativ skulle vara att helt enkelt förhandla två avtal med varje land.
Men EU-länderna vill inte anklagas av frihandelsmotståndare att kringgå den
demokratiska kontrollen.

Kommissionen publicerade också sitt förslag till en multilateral
investeringsdomstol som ska ersätta de privata, tillfälliga panelerna som nu
löser tvister mellan investerare och stater.
---------------------------------------
Bengt Ljung +32 22 30 74 56

http://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.