Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-05-07

FINPOLRÅD: FINANSPOLITIK 2019 FÖRENLIG MED RAMVERK (NY)

(Tillägg: på flera ställen i texten)

STOCKHOLM (Direkt) Finanspolitiken 2019 är förenlig med det finanspolitiska
ramverket. Finanspolitiken är i linje med överskottsmålet och det är inte
troligt att bruttoskulden hamnar under gränsen på 30 procent före nästa
översyn av det finanspolitiska ramverket om åtta år.

Det skriver Finanspolitiska rådet i sin årliga rapport "Svensk finanspolitik",
enligt ett pressmeddelande.

De skriver att finanspolitiken är i linje med överskottsmålet, där någon
tydlig avvikelse från överskottsmålet inte föreligger. Sett över de senaste
åtta åren har emellertid varken det gamla eller nya överskottsmålet nåtts,
noterar rådet. Det gamla överskottsmålet var ett överskott på 1 procent av
BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och i det nya har det sänkts till
1/3 procent.

När det gäller att bedöma om finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet i
ett framåtblickande perspektiv använder rådet det strukturella sparandet
under innevarande och nästkommande år. Rådet anser då att det inte föreligger
en tydlig avvikelse från överskottsmålet, vare sig det gamla eller det nya
målet. Rådet anser därmed att finanspolitiken är förenlig med
överskottsmålet.

Utgiftstaket de tre kommande åren har sänkts och budgeteringsmarginalerna är
därmed mer normala.

"Vi välkomnar detta, men som rådet tidigare efterlyst bör de principer och
överväganden som styr valet av utgiftstak klargöras", skriver rådet.

De noterar vidare att bruttoskulden befinner sig 2019 nära 35 procent av BNP
och beräknas av regeringen underskrida 30 procent 2022. Det skulle i så fall
vara under skuldankarets mål på 35 procents offentlig bruttoskuld +- 5
procentenheter.

"I denna beräkning ingår emellertid inte några framtida finanspolitiska
åtgärder. Det är därför inte sannolikt att bruttoskulden hamnar under 30
procent före nästa översyn av det finanspolitiska ramverket", skriver rådet.

Denna översyn ska ske om åtta år.

Finanspolitiska rådet bedömer vidare att den aktiva finanspolitiken nu är väl
avvägd, men att de stabiliseringspolitiska riskerna har ökat. Konjunkturen i
Sverige har varit stark under flera år, men konjunkturtoppen har passerats
och den svenska konjunkturen är nu i en avmattningsfas.

"Behovet av stabiliseringspolitiska åtgärder är i nuläget litet, men
Riksbankens utrymme för att kunna stabilisera konjunkturen är mycket
begränsat. Skulle Sverige drabbas av en allvarlig konjunkturnedgång är det
inte säkert att finanspolitikens automatiska stabilisatorer räcker till.
Regeringen bör därför vara beredd att vidta stabiliseringspolitiskt
motiverade åtgärder", skriver rådet.

Finanspolitiska rådet skriver om en aktiv finanspolitik i sin rapport att
åtgärderna måste vara vältajmade, med störst stimulanseffekter när nedgången
är som djupast, vilket i praktiken är svårt att uppnå. Åtgärderna ska vidare
vara träffsäkra.

"Stimulansåtgärderna bör därför riktas mot grupper med hög marginell
konsumtionsbenägenhet (typiskt sett låginkomsttagare) eller utformas så att
de bidrar till att fördela om konsumtion eller investeringar i tiden. Vid en
konjunkturförsvagning kan man till exempel tidigarelägga planerade permanenta
reformer som stärker hushållens ekonomi", skriver rådet.

Slutligen ska åtgärderna vara temporära, med exempelvis tillfälliga
skattesänkningar eller höjda bidrag.

Rådet skriver vidare i rapporten att finanspolitiken sedan 2016 har varit
expansiv och bedrivits procykliskt samtidigt som nivån på det strukturella
sparandet i rådande högkonjunktur är i underkant i förhållande till målnivån.
Finanspolitiken bidrar enligt rådet därmed till att förstärka högkonjunkturen
och risken för överhettning samtidigt som den minskar det framtida utrymmet
för aktiva konjunkturstabiliserande åtgärder.

"Vi menar att nuvarande politik innebär en risk för att finanspolitiken i en
framtida lågkonjunktur kan komma att behöva stramas åt för att möta
överskottsmålet och därmed vara fortsatt procyklisk. Om en sådan åtstramning
uteblir, trots att överskottsmålet inte nås, riskerar i stället förtroendet
för överskottsmålet att undermineras", skriver rådet.

Rådet skriver vidare att Sverige de allra senaste åren i internationell
jämförelse haft en låg tillväxt i BNP per capita.

"Skulle det visa sig att detta är en bestående trend är det ett allvarligt
problem", skriver de.

Sett i ett längre perspektiv har Sveriges tillväxt i BNP per capita varit i
nivå med andra jämförbara länders. Det betyder dock inte att man kan ta lätt
på de allra senaste årens svaga produktivitetstillväxt.

"Det är viktigt att följa utvecklingen och vidta åtgärder som kan bidra till
en bättre utveckling av produktiviteten, skriver rådet.

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.