Du är här

2018-08-22

Handelsbanken Finland: Handelsbankens ekonomiska prognos: stark arbetsmarknad upprätthåller den inhemska efterfrågan i Fi...

Pressmeddelande 22.8.2018

· Tack vare den starkt ökade sysselsättningen kommer konsumenterna
att bära ett större ansvar för den ekonomiska tillväxten i Finland
under åren 2018-2019. Uppgången i sysselsättningen balanserar även
den offentliga ekonomin redan i år. Handelsbanken ändrar inte
BNP-prognoserna för Finland, men justerar prognosen för
arbetslöshetsnivån nedåt en aning för åren 2018-2020.

· Världsekonomin domineras allt mer av geopolitiska risker. Hittills
har handelskonflikterna inte nämnvärt påverkat den globala tillväxten
men det finns en risk att krisen eskaleras med negativa effekter som
följd. I en sådan situation skulle Norden och i synnerhet Finland
drabbas extra hårt.

· Utvecklingen i den globala ekonomin är alltmer spretig jämfört med
2017, något som avspeglar sig i penningpolitiken. USA:s tillväxtspurt
- som i år blir kortvarig - får centralbanken Fed att fortsätta med
räntehöjningar fram till mitten av 2019. Ser man på inflationsdata
blir det aktuellt med ECB:s första räntehöjning först under andra
halvåret 2019. Även då har centralbanken föga möjligheter till
åtstramning i och med att den allt svagare konjunkturen i USA
tillsammans med Fed:s räntesänkningar i mitten av 2020 tvingar även
de övriga centralbankerna att avvakta med penningpolitisk
åtstramning.

· I USA består den starka dollarn under resten av året tack vare den
starka konjunkturen och förväntningarna på en penningpolitisk
åtstramning för att sedan gradvis vändas till sin motsats. Den starka
dollarn orsakar turbulens i tillväxtländerna med stor utlandsskuld.

Starkare arbetsmarknad än beräknat stöder Finlands ekonomi

Årets största överraskning inom Finlands ekonomi har varit den starkt
ökade sysselsättningen, som har satt fart på hushållens inkomstflöde
och konsumtion.

"Konsumtion behövs både i år och nästa år för att åstadkomma en rejäl
ekonomisk tillväxt när investerings- och särskilt byggkonjunkturen
mattas av och utrikeshandelns tillväxt saktar ner", säger
Handelsbanken Finlands chefsekonom Tiina Helenius.

"Optimismen bland konsumenterna stöds dels av fortsatt låga räntor,
dels av bättre köpkraft på grund av lönehöjningar", tillägger ekonom
Janne Ronkanen.

Utrikeshandelns inverkan på BNP-tillväxten blir mindre än i fjol,
eftersom exportuppgången märkbart har avtagit under början av året.
Vår export är starkt kopplad till den ekonomiska tillväxten i
euroområdet, som i det närmaste halverades under första delen av
2018. Barometrarna för konjunkturen i euroområdet har inte nämnvärt
förbättrats under sommaren. Detta tyder på att exporttoppen var nådd
i fjol.

"Överlag är aktivitetsnivån inom Finlands industri, export och
byggverksamhet rätt hög för tillfället, och den långsammare
tillväxten inom industriproduktion, orderingång och export eller
minskningen av byggloven innebär ännu inte att Finlands ekonomi
plötsligt skulle vara på väg nedåt. Vi tror att konjunkturuppgången
fortsätter i år och nästa år, men den kraftigaste uppgången ligger
bakom oss", preciserar Helenius.

Tillväxten räcker också till för att stimulera arbetsmarknaden, och
tillgången till arbetskraft minskar när vi närmar oss 2020.

Utvecklingen i den globala ekonomin blir alltmer spretig

Tillväxttakten i världshandeln och industriproduktionen minskade under
första halvåret 2018. Troligtvis handlar det mer om en normalisering
i tillväxten från den mycket starka utvecklingen 2017 än om en
nedgång till följd av handelskonflikten. Den senaste statistiken över
utrikeshandeln stöder vår syn på en relativt stark global efterfrågan
också i fortsättningen. Ekonomiska barometrar tyder dock på att vi är
på väg från en synkroniserad global tillväxt till allt större
regionala skillnader. USA befinner sig i en accelerationsfas medan i
Europa och Japan har utvecklingen varit betydligt svagare. Även i
Kina tyder de senaste indikatorerna på en inbromsning. Olika länder
har helt enkelt olika förutsättningar att hantera
spridningseffekterna av minskad likviditet, högre räntor och en
starkare dollar.

Avmattningen i den kinesiska ekonomin slår hårt mot de länder som är
starkt integrerade i de kinesiska produktionskedjorna. Risken för att
handelskonflikten trappar upp sprider osäkerhet till exportberoende
länder. Brexit-förhandlingarna mellan EU och Storbritannien kastar
för sin del en skugga över Europas ekonomiska utsikter. Enligt vår
bedömning kommer EU och Storbritannien att ingå ett begränsat avtal
inför övergångsperioden som inleds den 29 mars 2019, men att många av
de svårlösta frågorna lämnas till senare. På grund av osäkerheten
kring Brexit-processen samt de negativa effekterna på ekonomin kommer
den brittiska räntehöjningen i augusti att vara den enda under de
nästföljande åren.

USA:s konjunkturstig i avgörande roll

USA:s konjunkturstig spelar en mycket central roll i världsekonomin
under de kommande åren. Tillväxten accelererade under första
halvåret, sysselsättningen ökade och arbetslösheten är den lägsta på
nästan 20 år. Det finns mindre lediga resurser vilket leder till ökat
löne- och inflationstryck. Därför fortsätter den amerikanska
centralbanken Fed att höja räntan fram till mitten av 2019, tills
konjunkturen på grund av arbetskraftsbristen börjar tappa fart.
Strängare penningpolitik jämfört med den övriga världen tillsammans
med en allt starkare dollar har visat sig vara en svår kombination
för tillväxtländer med stor utlandsskuld. Det senaste exemplet är
Turkiet som befinner sig i en ekonomisk kris.

Naturligtvis påverkar avmattningen i USA den övriga världen och därför
kommer 2020 att vara ett utmanande år för de flesta ekonomier. Första
halvårets lägre tillväxt och den ökade osäkerheten till följd av
handelskonflikten har fått de kinesiska myndigheterna att stimulera
ekonomin med hjälp av svagare valuta, lägre räntor och ökade
investeringar. Stimuleringen minskar de negativa effekterna från
handelskonflikten men trots allt tror vi att tillväxten i Kina i sin
helhet bromsar in något.

Eskalerande handelskrig en risk för Finland

Det uppskruvade tonläget i handelskonflikten tillsammans med nya
handelshinder och redan införda tariffer har ännu inte i någon större
utsträckning påverkat den globala tillväxten. Risken för att
handelskriget eskalerar har dock ökat även om detta inte är vårt
huvudscenario. I ett sådant scenario kommer effekterna bli betydande
men det är svårt att beräkna storleksklassen. Norden och i synnerhet
Finland och Sverige är synnerligen sårbara eftersom de på grund av
sin exportstruktur påverkas starkt av svängningarna i den globala
industrikonjunkturen. Finans- och penningpolitiken är effektiva sätt
att stödja tillväxten under en kris. I Finland är möjligheten till
penningpolitisk stimulans beroende av om ECB ser det motiverat att
stimulera efterfrågan i euroområdet. Vad gäller finanspolitiken är
Finlands skuldstimulans bunden till EU:s regler och landet har därför
väldigt begränsade möjligheter att påverka via den kanalen när
skuldgraden ökar efter finanskrisen.

Den uppdaterade konjunkturprognosen finns tillgänglig som bilaga.
(http://mbpublicbinaryproxy/Public/7263/2597617/b2880d2810855b23.pdf)

(http://mbpublicbinaryproxy/Public/7263/2597617/b2880d2810855b23.pdf)Ytterligare
information:

Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2404
Janne Ronkanen, ekonom, tfn 010 444 2403

E-postadresserna har formen: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi

Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag
har banken verksamhet i drygt 20 länder runtom i världen och den
sysselsätter drygt 12 000 personer. Banken är känd för sin starka
företagskultur samt kundorienterade och flexibla service. Sedan flera
år tillbaka har Handelsbanken legat i topp i en stor
kundnöjdhetsmätning både i Finland och i de andra nordiska länderna
(EPSI Rating). Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871, och
Handelsbanksaktien är den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen.
I Finland har banken funnits sedan 1985.

Information om hur banken behandlar dina personuppgifter finns på
www.handelsbanken.fi.

-----------------------------------------------------------
http://news.cision.com/se/handelsbanken-finland/r/handelsbankens-ekonomi...
http://mb.cision.com/Main/7263/2597617/895099.pdf
http://mb.cision.com/Public/7263/2597617/b2880d2810855b23.pdf

Författare Cision

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.