Du är här

2017-10-11

IMF: FOKUS MOT ÅTGÄRDER FÖR INKLUDERANDE TILLVÄXT - RPT

STOCKHOLM (Direkt) Ökande social ojämlikhet och trög ekonomisk tillväxt i
många länder har riktat fokus mot åtgärder som kan stödja en inkluderande
tillväxt. Även om viss ojämlikhet är oundvikligt i ett marknadsbaserat
ekonomiskt system kan överdriven ojämlikhet erodera den sociala
sammanhållningen.

Det skriver IMF i sin Fiscal Monitor Report som publicerades på onsdagen.

IMF konstaterar att den globala ojämlikheten har minskat de senaste
decennierna, vilket speglar inkomsttillväxt i vissa större
tillväxtmarknadsekonomier, som Kina och Indien. Men bilden av ojämlikhet inom
länder är mer blandad.

Inkomstskillnaderna har ökat i de flesta utvecklade länder medan trenderna för
andra ekonomiska grupper har varit mer varierade.

"Krafterna bakom den stigande ojämlikheten varierar också över tid och
regioner. En viktig källa har varit teknologiska förändringar som gynnar
högre kvalifikationer", skriver IMF.

Fonden konstaterar vidare att en betydande del av skillnaderna i ojämlikhet
över tid och regioner kan kopplas till omfördelande finanspolitik.

Enligt IMF är progressiv skatt och transfereringar nyckelkomponenter för
effektiv omfördelning. I toppen på inkomstfördelningen kan marginalskatter,
som ökar med inkomsten, bidra till högre progressivitet.

Och medan olika instrument kan förstärka progressiviteten i botten av
inkomstfördelningen fokuserar IMF i denna rapport på "universal basic income
(UBI)" - en identisk transferering till hela populationen - ett förslag som
har debatterats livligt och nu testas i flera länder.

"Sammantaget, den lämpliga kombinationen av progressiva skatter och
transfereringsinstrument bör spegla landspecifika förhållanden, inklusive
administrativ kapacitet, prestandan i existerande skyddsnät, underliggande
skattetryck och sociala preferenser", skriver IMF.

Enligt IMF stöder inte empiriska resultat tesen att minskad progressivitet kan
vara en respons på farhågor om potentiella negativa effekter av
progressivitet på tillväxten, åtminstone inte i de fall där progressiviteten
inte är överdriven.

"Utvecklade ekonomier med relativt låg progressivitet i inkomstskatterna kan
därför ha utrymme att höja de högsta marginalskatterna utan att hämma den
ekonomiska tillväxten", skriver IMF, och tillägger att olika typer av
förmögenhetsskatt också kan övervägas.

Fonden konstaterar vidare att kapitalinkomster fördelas mer ojämlikt än
arbetsinkomster. Andelen kapitalinkomster av totala inkomster har också
stigit de senaste decennierna, och de skattas också till en lägre (och
sjunkande) grad än arbetsinkomster.

"Adekvat beskattning av kapitalinkomster krävs för att skydda den totala
progressiviteten i inkomstskattesystemet genom att minska incitamenten att
klassificera om arbetsinkomster till kapitalinkomster och genom en mer
enhetlig behandling av olika typer av kapitalinkomster", skriver IMF.

Enligt fonden bör många länder också lägga vikt vid att minska möjligheterna
att undvika att betala skatt.

"Skatt på fastigheter och mark är både rättvist och effektivt och är fortsatt
underutnyttjat, men kan kräva betydande investeringar i administrativ
infrastruktur, i synnerhet i låginkomstländer", skriver IMF.

Beträffande "universal basic income (UBI)" konstaterar IMF att visa länder
redan har vissa komponenter av detta, som allmänna barnbidrag och pensioner.
Men inget land har ännu antagit UBI som omfattar hela befolkningen.

Fonden konstaterar att förespråkare för UBI menar att det kan motverka
fattigdom och ojämlikhet mer effektivt än redan använda program med begränsad
information, höga administrationskostnader och andra hinder (som socialt
stigma).

Andra ser också UBI som ett instrument för att hantera större
inkomstminskningar och osäkerhet om jobbutsikter från effekter av förändrad
teknologi (i synnerhet automatisering). Det förordas också som en metod att
bygga stöd för strukturella reformer.

Motståndare mot UBI hävdar å andra sidan att dess universalitet innebär
onödigt läckage av förmåner till höginkomstgrupper. De höga finansiella
kostnaderna förknippade med UBI reser också farhågor för om genomförbarheten
och risker för att det tränger ut andra högt prioriterade utgifter för att
stödja inkluderande tillväxt. Motståndare befarar också problem med inkomster
som inte kopplas till arbetskraftsdeltagande.

Enligt IMF beror svaret på frågan om UBI är ett gott substitut för existerande
sociala förmånssystem på systemens prestanda och på regeringarnas
administrativa kapacitet och utsikter för att förbättra öronmärkningen av
förmånerna.

IMF skriver vidare att den finanspolitiska kostnaden för ett UBI-system kommer
att bero på vid vilken nivå det sätts. Enligt ett exempel där
ersättningsnivån sätts till 25 procent av medianinkomsten per capita skulle
den finanspolitiska kostnaden bli omkring 6-7 procent av BNP i utvecklade
ekonomier och 3-4 procent i tillväxt- och utvecklingsekonomier.

"Effekten på ojämlikhet, före finansiering, skulle bli substantiellt. Ett mått
på ojämlikhet, Gini-koeffecienten, skulle sjunka med i genomsnitt fem
punkter", skriver IMF och tillägger att reduktionen av fattigdom i tillväxt-
och utvecklingsekonomier också skulle bli betydande.

IMF påpekar dock att den nettofördelande effekten av ett UBI-system beror på
hur det finansieras.

IMF skriver vidare att investeringar i utbildning och sjukvård kan hjälpa till
att reducera inkomstskillnader på medellång sikt, hantera ihållande fattigdom
över generationer, förstärka social mobilitet och i slutänden stödja uthållig
inkluderande tillväxt.

"Ändå har många länder ännu betydande luckor i utbildnings- och
sjukvårdssystemen. Att fylla dessa luckor kan också hjälpa till att hantera
ojämlikheter i andra dimensioner, som könsskillnader och regionala
skillnader", skriver fonden.

Prognos budgetbalans (procent av BNP)

2017 2018
Genomsnitt* -2,8 -2,3
USA -4,3 -3,7
EMU -1,3 -1,0
Tyskland 0,7 0,8
Frankrike -3,0 -3,0
Italien -2,2 -1,3
Spanien -3,2 -2,5
Storbritannien -2,9 -2,3
Japan -4,1 -3,3
Kina -3,7 -3,7
Prognos konjunkturjusterad budgetbalans (procent av pot BNP)

2017 2018
Genomsnitt* -2,8 -2,5
USA -4,4 -4,0
EMU -1,0 -1,0
Tyskland 0,3 0,2
Frankrike -2,1 -2,4
Italien -1,4 -0,8
Spanien -2,6 -2,5
Storbritannien -2,8 -2,2
Japan -3,9 -3,2
Kina -2,7 -2,3
Prognos statsskuld (procent av BNP)

2017 2018
Genomsnitt* 106,3 105,2
USA 108,1 107,8
EMU 87,4 85,6
Tyskland 65,0 61,8
Frankrike 96,8 97,0
Italien 133,0 131,4
Spanien 98,7 97,2
Storbritannien 89,5 89,9
Japan 240,3 240,0
Kina 47,6 50,8

*Utvecklade ekonomier

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.