Du är här

2017-05-16

INGVES: VARIATIONSBAND EJ STEG MOT ATT ACCEPTERA INFL UNDER 2%

STOCKHOLM (Direkt) Att införa ett variationsband kring inflationen är inget
steg mot ett målintervall där Riksbanken skulle acceptera en inflation under
2 procent, utan förslaget är bara ett sätt att signalera den osäkerhet som
finns kring inflation och penningpolitik generellt.

Det sade Riksbankens chef Stefan Ingves till reportrar vid ett seminarium
anordnat av Nationalekonomiska föreningen vid Handelshögskolan i Stockholm.

Riksbanken har enligt Stefan Ingves efter dagens besked inte mindre bråttom
att nå inflationsmålet på 2 procent.

"Inte vad jag kan säga i dagsläget. Målet är fortsättningsvis 2 procent.
Variationsbandet är ett sätt att signalera att oavsett vilken brådska vi har
och hur vi än strävar med vår räntebana och våra prognoser att ta oss till 2
procent så lyckas vi inte alltid med det och det vill vi illustrera med det
här", sade Stefan Ingves som anser att det har varit lite för mycket fokus på
att inflationen ska vara just 2 procent.

Han tror inte att marknaden kommer att tolka dagens besked som att Riksbanken
nöjer sig med en inflation under 2 procent där den i genomsnitt har legat på
senare tid.

Är variationsbandet inte något slags köttben till lågräntekritiker?

"Nej, det här är en diskussion som är helt fri ifrån diskussionen om räntenivå
i största allmänhet. Det här handlar framförallt om hur vi ska kommunicera
kring inflationsmålet på två procent och penningpolitiken och vad vi tror oss
klara av att uppnå".

Kommer man inte lite närmare att införa ett målintervall (med möjlig acceptans
för en inflation en bit ifrån 2 procent) om man inför ett variationsband?

"Nej, variationsbandet är ju baserat på historiska data. Det är det vi
försöker fånga i det här så det ändrar inte penningpolitikens innehåll alls.
Det noterar vi också i promemorian", svarar Stefan Ingves.

Riksbanken föreslog i dag även en ändring av sin formella målvariabel från KPI
till KPIF som myndigheten de facto redan har styrt emot sedan tidigare. Ett
alternativ som har övervägts men som valdes bort är europeiska HIKP.

De senaste årens stigande bostadspriser kommer att lyfta KPIF med
eftersläpning de kommande åren, något som däremot inte väntas ske med HIKP.
Sedan 1996 har boendekostnaderna i egnahem inneburit att KPIF-inflationen i
genomsnitt varit cirka 0,15 procentenheter högre än HIKP-inflationen. De
senaste årens höga ökningstakt i priserna på småhus och bostadsrätter kommer
leda till högre boendekostnader i KPIF än HIKP under de närmaste fem åren,
uppgav Riksbanken i höstas.

Ni väljer att inte införa HIKP som målvariabel. Bedömer ni att det är lättare
att uppnå tvåprocentsmålet med KPIF än HIKP de närmaste åren?

"Det har jag svårt att uttala mig om. Om man tittar på grafer så ligger båda
måtten väldigt nära varandra. När det begav sig en gång i världen på
1990-talet var diskussionen om man skulle välja HIKP eller inte. Då valde vi
KPI för det var något som var lätt att kommunicera eftersom det är fler som
känner till det. Redan då fanns det en diskussion om hur man ska hantera
bostadspriser och räntor i HIKP och då sades det att man ska lösa det ganska
snart. 25 år senare har man inte löst den frågan, utan den lever vidare. Mot
den bakgrunden håller vi noga reda på KPIF och då har det tett sig mera
naturligt att använda KPIF för det är praxis. Det är det ena. Det andra är
att vi i Sverige själva bestämmer utformningen av KPI och KPIF genom SCB",
säger Stefan Ingves.

Eftersom HIKP och KPIF ligger väldigt nära varandra hoppas Riksbanken att KPIF
också ska fungera väl när det gäller att förklara för andra utanför Sverige
hur det här fungerar, uppger Stefan Ingves.

Nu är ju inte EMU-medlemskap aktuellt för Sverige, men om Sverige skulle komma
närmare ett medlemskap i framtiden - hade det kunnat vara ett argument för
att gå över till HIKP så småningom?

"Det är ytterst svårt att uttala sig om det eftersom EMU inte är en aktuell
fråga i dagsläget", svarar Stefan Ingves.

KPIF är ett något smalare inflationsmått än KPI. Blir Riksbankens nya
målvariabel en något sämre spegling av utvecklingen för folks
levnadsomkostnader?

"Den stora frågan är ränteförändringarnas roll i KPI och vi jagar ju vår egen
svans om man har med räntorna. I det avseendet är KPIF ett bättre mått när
man utövar penningpolitik. Sedan är det en annan sak att ibland blir det både
dyrare och billigare för enskilda medborgare när man gör både det ena och det
andra. Men KPI i någon form, och i vårt fall då KPIF, är det bästa som vi
har. Men det finns ju inga absoluta sanningar i detta utan det här är frågor
som man i den akademiska världen och bland experter har diskuterat i
åtminstone 100 år", säger riksbankschefen.
---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Författare SIXN

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.