Du är här

2017-10-13

LÖNER: LÖNEGLIDNING RÄCKER INTE FÖR ATT LÖSA BRIST - CALMFORS

STOCKHOLM (Direkt) Att förlita sig helt på marknadskrafterna och löneökningar
utöver avtal för att lösa problem med arbetskraftsbrist är troligen
otillräckligt eftersom löneglidningen verkar påverkas ganska lite av brist på
arbetskraft. Därför bör man överväga högre löneavtal i sektorer med större
efterfrågan på arbetskraft.

Det säger Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och
ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, till Nyhetsbyrån Direkt.

"Löneglidningen verkar inte längre vara särskilt känslig för
marknadskrafterna. Variationer i brist på arbetskraft har under de senaste
decennierna påverkat löneökningarna utöver avtal förvånansvärt lite", säger
han.

Han hänvisar till beräkningar från Arbetsmarknadsekonomiska rådets senaste
rapport.

"De visar att den ganska stora förbättringen av arbetsmarknadsläget som skedde
2014-2017 enligt det historiska mönstret bara skulle ge cirka 0,3
procentenheters högre löneglidning", säger han.

Enligt Lars Calmfors riskerar industriavtalet och industrinormeringen att
förhindra önskvärda relativlöneförändringar. Han ser en risk för att avtal
satta utifrån industrins förutsättningar blir för låga för
hemmamarknadssektorer där stor arbetskraftsbrist kan bli ett problem - som
bygg, privat tjänstesektor och offentlig sektor.

Tillåts då inte lönerna öka mer där än i industrin riskerar bristen att bli
bestående, vilket inte vore samhällsekonomiskt bra med en åldrande befolkning
som efterfrågar mer tjänster och de behov som finns av investeringar.

Han har därför argumenterat för att löneökningarna måste anpassas mer till
sektorer utanför industrin, så att löneavtalen i de mer
hemmamarknadsinriktade sektorerna blir högre än de blir med nuvarande
industrinormering.

Svaret från bland andra Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting
är att det står enskilda arbetsgivare helt fritt att erbjuda högre
löneökningar än industrins märke för att locka till sig personal. För det
krävs inte några högre centrala avtal. De varnar också för konsekvenserna av
att överge nuvarande lönebildningsmodell.

Samma argument kom nyligen i en rapport av Industrins Ekonomiska Råd -
industriavtalet förhindrar inte att arbetsgivare som har svårt att rekrytera
höjer lönerna mer än avtalen.

Lars Calmfors menar alltså att de mekanismer man i så fall förlitar sig till
kan vara alltför svaga.

"Ska man verkligen få utslag behöver nog löneökningarna i avtalen också bli
högre. Det verkar tveksamt att bara lita till löneglidningen. Gör man det
måste man rimligen tänka sig att det mönster vi sett under 20-30 år ska
brytas och att brist på arbetskraft ska börja slå igenom hårdare på
löneglidningen", säger han.

Han påpekar också att löneglidningen successivt har sjunkit i Sverige och att
de centrala avtalen kommit att utgöra en allt större del av de totala
löneökningarna.

"Löneglidningen har nästan försvunnit", säger Lars Calmfors.

Han tillägger att detta gäller avtal med siffersatta löneökningar. Det finns
mindre kunskap om hur känsliga sifferlösa avtal är för arbetsmarknadsläget
och det är något som Arbetsmarknadsekonomiska rådet kommer att studera i sin
nästa rapport.
---------------------------------------
Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.