Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2018-09-21

LÖNER: LÖNEÖKNINGSTAKTEN PÅ VÄG UPP I MÅNGA LÄNDER

STOCKHOLM (Direkt) Det syns allt fler tecken på att löneökningstakten har
börjat stiga i en lång rad länder, bland annat i USA och euroområdet, tio år
efter finanskrisen.

"Löneökningstakten har varit på väg upp det senaste halvåret-året. Vi ser det
allra tydligast i länder som USA och Tyskland, som har brist på arbetskraft.
Det har förvunnit lite i debatten, visst är löneökningarna fortsatt låga, men
de är på väg upp. Gamla ekonomiska samband verkar ändå fungera och nu får man
kanske plocka fram Phillipskurvan igen", säger Roger Josefsson, chefekonom
vid Macrobond, till Nyhetsbyrån Direkt.

Phillipskurvan - som säger att en lägre arbetslöshet ska leda till högre
löneinflation - har ifrågasatts på senare år eftersom en allt lägre
arbetslöshet i land efter land inte åtföljts av högre löneökningar. Nu verkar
det ändå som om det finns något i de gamla sambanden, menar Roger Josefsson.

"Det finns fortfarande många frågetecken, men visst börjar efterfrågan på
arbetskraft ge utslag på lönerna i allt fler länder", säger han.

I USA har löneökningstakten stigit till 2,9 procent nu senast i augusti,
vilket är den högsta sedan juni 2009. Hittills i år är löneökningarna 2,7
procent, också det högst sedan 2009.

I euroområdet är löneökningstakten, enligt ECB:s mått ersättning per anställd,
nu den högsta sedan finanskrishösten 2008.

Vidare är löneökningarna i Storbritannien nu bara en tiondel lägre än
toppnoteringen sedan finanskrisen och även i Japan, känt för notoriskt låga
löneökningar, har det synts en ett visst uppsving på senare tid.

"Vi ser tendenser till högre löner globalt, i euroområdet, Östeuropa och USA
bland annat. Den internationella ekonomin har nu kommit in i en ny fas.
Återhämtningen efter finanskrisen har nu pågått så många år att
arbetsmarknaden blivit så stram att det börjar göra avtryck i lönerna", säger
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker vid Nordea, till Direkt.

Macrobonds Roger Josefsson påpekar att Phillipskurvan fortsatt har sina
problem, särskilt för centralbankerna.

"Det har dröjt till långt in i en högkonjunktur, med mycket låg arbetslöshet,
innan vi har sett att sambanden fungerar. För centralbanker är det ett
problem att sambandet inte är stabilt över tid. Det är också bara det senaste
halvåret vi sett en ökning, det kan göra en fundersam över hur det kommer att
se ut om konjunkturen försvagas framöver", säger han.

Man kan notera att arbetslösheten i USA senast var på nuvarande nivå ett kort
tag runt IT-yran år 2000. Före dess får man gå tillbaka till slutet av
1960-talet innan arbetslösheten var lägre.

Storbritannien har den lägsta arbetslösheten sedan 1975 och Japan den lägsta
sedan 1993. Antalet lediga jobb per sökande har i Japan dessutom inte varit
fler sedan mitten av 1970-talet. Euroområdet sticker ut något med att inte ha
någon rekordlåg arbetslöshet, men den är nu ändå på den lägsta nivån sedan
finanskrisen bröt ut hösten 2008.

Även i Sverige har arbetslösheten sjunkit och är nu runt de lägsta nivåerna
sedan finanskrisen, men än så länge är tecknen här inte lika tydliga på någon
uppväxling av löneökningstakten.

"Vi ser en liten uppgång i Sverige, från en låg nivå., men trenden är inte
särskilt stark", säger Torbjörn Isaksson vid Nordea.

Macrobonds Roger Josefsson menar att det finns tecken även i Sverige på att
brist på arbetskraft börjar ge utslag i löneökningarna, om man gräver djupare
i statistiken.

"Vi ser det även i Sverige, men här får man gå ned på sektornivå för att se
ett tydligare mönster. Vi ser då högre löneökningar i sektorer som IT och
teknik", säger han.

Enligt Torbjörn Isaksson är det ett viktigt besked för svensk del att
löneökningarna börjar växla upp internationellt, särskilt i Tyskland.

"Tyska löner är något av ett nominellt ankare för Sverige, vid sidan av
inflationsmålet. Högre löneökningar där tror vi kommer att bidra till lite
högre löneökningar i Sverige, men det får inte det stora genomslaget eftersom
nästa avtalsrörelse är så långt fram i tiden, först våren 2020. Hade
avtalsrörelsen dragit i gång nu hade det haft större betydelse", säger han.

Nordeas bedömning är att högre löneökningar i framför allt Tyskland kommer att
bidra till att löneavtalen i avtalsrörelsen 2020 blir högre än nuvarande
avtal från 2017.

"Men vi tror inte på någon stor uppväxling. Mycket hinner också hända. Vi ser
nu en lite svagare industrikonjunktur i euroområdet och tyska löner kan komma
att dämpas igen, vilket i så fall skulle spilla över på Sverige", säger
Torbjörn Isaksson.

Fackförbundet Unionens chefekonom Katarina Lundahl säger att löneökningstakten
ser lite olika ut i olika länder, i Tyskland har den varit högre än i Sverige
på senare år.

"Tyskland har haft ganska höga löneökningar i några år, men snittet för hela
Västeuropa är betydligt lägre. Det är svårt att säga hur det påverkar nästa
avtalsrörelse, det är inte givet att en högre löneökningstakt i vissa länder
omedelbart får genomslag här", säger hon.

Hon tillägger att avtalsrörelsen utgår från en allmän bedömning av
konkurrenskraften.

"Vi tittar på en större bild än bara lönerna. Det går inte att säga att vi ska
ha högre löneökningar för att andra har fått det", säger hon.

Vad gäller löneökningarna i Sverige noterar Katarina Lundahl att
Medlingsinstitutets statistik visar en viss uppväxling i vissa delar av
näringslivet. Unionen själva kan dock i sin egen statistik, som följer
identiska individer, än så länge inte se att löneökningstakten blivit högre i
år än i fjol.

LO-ekonomen Sebastian de Toro säger att löneökningarna internationellt inte
betyder så mycket för svenska löner på kort sikt.

"De direkta effekterna av en högre internationell löneökningstakt slår
troligtvis igenom först på lite längre sikt, efter nästa avtalsrörelse,
eftersom man i avtalsrörelser tar hänsyn just till löneökningarna i
omvärlden. Däremot borde den inte ha någon direkt effekt på kort sikt på
Sverige. Den skulle dock kunna ha en mer indirekt effekt om samma mekanismer
driver upp löneökningstakten både i omvärlden och här", säger han.

Han tillägger att löneökningstakten i det svenska näringslivet växlat upp
något i år jämfört med tidigare, men att lönerna i offentlig sektor å andra
sidan ökat lite långsammare.

Bild: Löneökningar EMU

Bild: Löneökningar USA

---------------------------------------
Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.