Du är här

2018-09-05

NORDEA-PROGNOS: TYSKA LÖNER KAN DRA MED SVENSKA UPPÅT

STOCKHOLM (Direkt) Det som sker i Tyskland påverkar oftast hela Norden, och
med stigande löneökningar så tycks spridningseffekter vara oundvikliga.
Särskilt Sverige och Danmark kan stå inför ökat lönetryck.

Det skriver Nordea i sin konjunkturprognos på onsdagen.

De konstaterar att löneökningarna hittills i Tyskland varit överraskande låga
trots robust ekonomisk utveckling och stram arbetsmarknad. De avtalade
löneökningarna har legat runt 2 procent årligen och timersättningarna ökat
mindre än 3 procent årligen sedan 2012.

Detta beror delvis på låg produktivitetstillväxt och låg inflation, men även
en minskad förhandlingskraft hos facken kan ligga bakom. Dessutom har
arbetskraftsutbudet blivit mer flexibelt, och den ökade invandringen sedan
2014 har också gett nedåttryck på lönerna.

Men det finns nu tecken på att trenden långsamt håller på att vända och att vi
kan vänta oss högre löneökningar i Tyskland. Löneavtalen för de
offentliganställda och IG Metall har redan lett till högre löner, och under
andra kvartalet låg de avtalade löneökningarna 3,2 procent högre än
motsvarande kvartal föregående år.

"Den takten är klart signifikant och ungefär 1 procentenhet högre än tidigare.
Men vi väntar oss inte något dramatiskt skifte i den tyska lönesättningen",
skriver Nordea.

I Sverige har industriavtalet spelat en viktig roll, där industrin ska sätta
märket och där de tyska lönerna spelar en stor roll. Den svenska
löneutvecklingen har därför följt den tyska under det senaste decenniet.

Den senaste tidens uppgång i Tyskland kommer däremot inte att spela någon
större roll för Sverige förrän vid nästa avtalsrunda, som avslutas våren
2020.

"Trots det kan det bli vissa spridningseffekter till svenska löner innan nästa
avtalsrunda, då löneglidningen tar fart. Förhållandena tycks finas på plats
för höger löner givet att tillverkningsindustrin arbetar vid full kapacitet,
det finns uppenbar arbetskraftsbrist och vinsterna har varit höga under en
tid", skriver Nordea.

Högre tyska löner kan också driva upp internationella priser och ge nordiska
företag mer utrymme att höja såväl priser som löner.

Hittills finns det däremot få tecken på stigande löneinflation i Sverige.
Löneglidningen har såväl i industrin som på andra områden förblivit på
historiskt låga nivåer. Ett viktigt skäl är strukturella faktorer som dämpar
trots den cykliska uppgången, och även andra sektorer känner av den
internationella konkurrensen. Byggsektorn dämpas och löneökningarna bromsar
även in i offentlig sektor, vilket lägger ett tak på lönerna.

Löneglidningen skulle behöva stiga till historiskt höga nivåer för att de
totala löneökningarna skulle landa på de senaste 20 årens snitt på 3,5
procent. Produktivitetstillväxten har minskat, men lönetillväxten behöver
sannolikt överstiga det historiska snittet för att kärninflationen ska kunna
stabiliseras runt 2-procentsmålet.

"Därmed kommer löneutvecklingen troligen inte att mildra Riksbankens
inflationsutmaning kommande år", skriver Nordea.

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.