Du är här

2018-07-12

RÄNTOR/VALUTOR: REJÄL KRONFÖRSVAGNING EFTER RB-PROTOKOLL

STOCKHOLM (Direkt) Kronan försvagades rejält och svenska räntor sjönk på
torsdagen efter ett KPI-utfall i linje med prognos och ett Riksbanksprotokoll
som uppfattades som något duvaktigt.

Den svenska tvåårsräntan stängde 3 punkter lägre på -0,56 procent och
tioårsräntan 2 punkter lägre på 0,49 procent. Samtidigt visade övriga
europeiska räntor begränsade rörelser, med den tyska tioåringen 1 punkt ned
till 0,36 procent.

Kronan försvagades 8 öre till 10:36 mot euron och 12 öre till 8:87 mot
dollarn, jämfört med samma tid dagen före.

SCB meddelade att den svenska KPIF-inflationen steg till 2,2 procent i juni,
från 2,1 procent i maj. Det var exakt som analytiker räknat med enligt SME
Direkts enkät. I månadstakt ökade KPIF snäppet mer än väntat, med 0,3
procent.

KPIF-inflationen exklusive energi sjönk till 1,4 procent, från 1,5 procent i
maj, vilket var vad analytiker spått men under Riksbankens prognos på 1,6
procent.

KPI steg 0,2 procent från månaden före och med 2,1 procent från ett år
tidigare.

Nordeas Martin Enlund lyfte fram en kraftig nedväxling i tjänsteinflationen,
men trodde att denna duvaktiga påverkan blir begränsad av spekulation om att
Riksbanken kan ha börjat betona huvud-KPI.

Johan Löf, Handelsbanken, konstaterade å sin sida att inflationen återigen var
över Riksbankens 2-procentsmål, och att underliggande inflation OCH
energipriser banar väg för en höjning i december.

Samtidigt som inflationsstatistiken publicerade Riksbanken protokollet från
sitt senaste räntemöte, den 2 juli.

Känt sedan tidigare var att Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet att
lämna reporäntan oförändrad, han ville höja direkt med 25 punkter, och att
Martin Flodén ville höja i september eller oktober.

Cecilia Skingsley sade enligt protokollet att hon höll fast vid sin bedömning
att räntan kan höjas i oktober eller december, medan Per Jansson sade att det
kan bli nödvändigt att vänta med räntehöjningen till 2019. Även Kerstin af
Jochnick sade att räntan kan behöva höjas senare, med hänvisning till en
eventuellt sämre ekonomisk utveckling i omvärlden.

Av kommentarerna från Riksbankschef Stefan Ingves, som en del bedömare ser som
central för en möjlig omsvängning mot en tidigareläggning av en första
räntehöjning, fanns inget som tydde på att så skulle vara fallet.

Han sade bland annat att det ännu är för tidigt att ändra kurs för
penningpolitiken; "fortsatt vaksamhet och försiktighet är nödvändig".
Inflationen är visserligen numera väl i linje med målet, men Riksbankens
uppdrag är att se till att den fortsätter att hålla sig stabilt runt 2
procent, vilket kommer att kräva fortsatt uppbackning av penningpolitiken.

Han påpekade visserligen att Sverige i dag har en bättre tillväxt, lägre
arbetslöshet och en högre inflationstakt än inom EMU. Mot den bakgrunden är
det också, om den utvecklingen fortsätter, rimligt att anta att Sverige borde
ha en något högre ränta än inom EMU.

"Samtidigt känns vår måluppfyllelse idag skör. Mot den bakgrunden kommer en
normalisering av penningpolitiken att kräva stor försiktighet", sade han.

Kristin Magnusson Bernard på Nordea konstaterade att protokollet bekräftade
tidigare signaler om att en majoritet av medlemmarna står bakom en höjning
under fjärde kvartalet 2018.

"Men Ingves varningar kring utvecklingen om tjänsteinflationen föranledde en
mjuk tolkning på marknaden", skrev hon i en kommentar.

Swedbanks Åke Gustavsson skrev att dagens KPI-utfall inte ändrar deras
Riksbankshållning, men att sannolikheten för en senare höjning har ökat.

SEB höll fast vid sin prognos om att höjningen dröjer till april nästa år, och
drog fortsatt slutsatsen att inkommande inflationsutfall kommer att bli
"extremt viktiga".

EU-kommissionen publicerade på sin uppdaterade sommarprognos där de reviderade
ned sin prognos för tillväxten i både euroområdet och hela EU för i år med
0,2 procentenheter, till 2,1 procent för båda. För nästa år lämnades båda
prognoserna oförändrade på 2,0 procent.

"Den mindre nedrevideringen jämfört med våren speglar effekten på förtroendet
av handelsspänningar och politisk osäkerhet, liksom stigande energipriser",
sade EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici i en kommentar.

"Handelskrig skapar inga vinnare, bara olycksoffer", sade han.

Statistik från euroområdet visade samtidigt att industriproduktionen i maj
ökade med 1,3 procent från månaden före och med 2,4 procent från maj i fjol,
vilket var något starkare än väntades på årsbasis.

USA-räntorna pekade svagt uppåt på eftermiddagen efter inflationsstatistiken
för juni månad, med tioåringen stabil på 2,85 procent.

KPI steg 0,1 procent från månaden före, medan kärn-KPI steg 0,2 procent, med
en årstakt på 3,9 procent respektive 2,3 procent. Det var i linje med
förväntningarna.

"Den fortsatta uppåttrenden i kärn-KPI… håller Fed på spåret att höja
styrräntorna två gånger till i år", skrev Capital Economics i ett kundbrev.

Samtidigt publicerades veckostatistiken över antalet nyanmälda arbetslösa, som
sjönk oväntat mycket, med 18.000 personer till 214.000 förra veckan.
Förväntningarna låg på 225.000 personer, enligt Reuters prognos.

RDQ Economics påpekade att den första veckan i juli ofta är volatil på grund
av sommarstängningarna i bilindustrin och att man därför inte ska läsa in så
mycket i utfallet.

På valutamarknaden handlades euron kring 1:1676 mot dollarn, ned från 1:1743
vid svensk stängning dagen före, och dollarn stärktes även mot yenen, till
112:50 från 111:22.

---------------------------------------
Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.