Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-01-08

RB: INGA BRÅDSKANDE BEHOV AV HÖGRE REPORÄNTA - JANSSON

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det finns inga brådskande behov av en högre
reporänta och det är bättre att vänta till ett senare läge då det kan antas
att vissa risker inte längre är så akuta.

Det sade Per Jansson enligt protokollet från det penningpolitiska mötet den 18
december. Han röstade då emot en höjning av reporäntan till 0 från -0,25
procent.

Per Jansson hade i huvudsak tre skäl till att avvakta med en höjning.

Det första och viktigaste skälet har att göra med prognosen för inflationen
och den riskbild som är förknippad med den.

Inflationen sedan oktobermötet har legat nära Riksbankens prognos. Detta har
inneburit att prognosrevideringarna är mycket små vilket i sin tur innebär
att prognosen för inflationen fortsätter vara under 2 procent under stora
delar av prognosperioden.

"Med den prognosen har jag svårt att se att det föreligger något brådskande
behov av en högre reporänta", sade han.

"Faktum är att jag skulle vara emot att höja reporäntan på dagens möte även om
vi nu hade reviderat upp vår inflationsprognos, kanske så att den till och
med under en tid hade skjutit över inflationsmålet. Det hänger samman med att
det i så fall rimligen skulle handla om en mycket tillfällig effekt", sade
Per Jansson.

Han kan inte identifiera några omständigheter som skulle leda till en
inflation som mer varaktigt överskjuter målet.

Det andra skälet är att utvecklingen för inflationsförväntningarna. För
penningmarknadens aktörer ligger de långsiktiga förväntningarna kvar strax
över 1,8 procent. Men för parterna på arbetsmarknaden fortsätter de
långsiktiga förväntningarna att falla.

"En anledning till att jag bekymrar mig ganska mycket för utvecklingen av de
långsiktiga inflationsförväntningarna är att vi från tidigare erfarenheter
vet att det är svårt att vända en negativ trend, när den väl infunnit sig",
sade Per Jansson.

Det tredje skälet hänger ihop med den penningpolitik som andra centralbanker
(främst världens ledande centralbanker Fed och ECB) för tillfället bedriver.

Fed sänkte räntan vid tre tillfällen under 2019 och ECB lanserade i mitten av
september ett omfattande stimulanspaket.

"Frågan är då vad konsekvenserna blir av att Riksbanken, om räntan nu höjs så
som föreslås i utkastet till penningpolitisk rapport, går åt motsatt håll. Vi
vet ju att marknaden kan ändra sina förväntningar mycket och snabbt, och
detta kan få stora effekter på framåtblickande finansiella priser, till
exempel växelkurser", sade Per Jansson.

Sedan oktobermötet har den svenska kronan stärkts snabbare än den norska
kronan mot både euron och dollarn.

"En inte alltför vågad gissning är att den större förstärkningen av den
svenska valutan i ganska stor utsträckning beror på att marknaden har börjat
lita allt mer på att Riksbanken kommer att besluta om en höjd reporänta på
dagens möte", sade Per Jansson.

Än så länge är utvecklingen inte dramatisk, men skulle förstärkningen
fortsätta kommer den förr eller senare bli ett problem ur inflationssynpunkt,
menar Per Jansson.

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Författare Direkt News

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.