Du är här

2018-03-14

RB: KRYPTOTILLGÅNGAR EJ DEFINIERADE, MEN DE ÄR EJ PENGAR

STOCKHOLM (Direkt) Det finns ännu ingen etablerad definition på
kryptotillgångar, som bitcoin, men även om de ofta kallas kryptovalutor kan
dessa tillgångar inte klassificeras som pengar.

Det skriver Gabriel Söderberg, vid Riksbankens avdelning för finansiell
stabilitet, i en ekonomisk kommentar som publicerats på Riksbankens
webbplats.

"Den avgörande skillnaden mellan kryptotillgångar och etablerade valutor är
att de senare aktivt sköts av centralbanker som med utgångspunkt från
lagstiftningen har det övergripande ansvaret för att penning- och
betalsystemet fungerar i praktiken och är tillräckligt flexibelt för att möta
samhällsekonomins behov", skriver han.

Gabriel Söderberg skriver att den nuvarande utvecklingen med kryptotillgångar
förstås bäst som en fortsättning på en sedan länge pågående interaktion
mellan teknologi och samhälle. Därtill är det viktigt att poängtera att ny
teknik aldrig uppstår i ett vacuum, utan hänger ihop med och förutsätter en
samhällelig och juridisk kontext.

Därför behöver en fortsatt diskussion om kryptotillgångar breddas så att den
också inkluderar dessa aspekter. Kryptotillgångar är exempelvis privat
utgivna och ställs ofta i kontrast mot statligt utgivna pengar, men samtidigt
förutsätter de att en stat lagstiftar om och upprätthåller äganderätt.

"En förutsättning för att kryptotillgångarna ska fungera är nämligen att deras
tekniska utrustning skyddas av ett juridiskt och, ytterst, polisiärt system
som tillhandahålls av staten. Utan stater skulle kryptovalutorna därför
paradoxalt nog inte kunna existera", skriver Gabriel Söderberg.

Han konstaterar samtidigt att det pågår ett omfattande experimenterande kring
kryptotillgångar och många av applikationerna, som blockkedjan, kan mycket
väl visa hitta nyttiga användningsområden i samhället och effektivisera vissa
processer.

Gabriel Söderberg vill inte heller utesluta att tekniken bakom
kryptotillgångar kommer att utvecklas i framtiden och lösa några av de
nuvarande utmaningarna. Men med tanke på de olika utmaningarna och i och med
att det saknas en officiell utgivare, är slutsatsen i nuläget dock att de
"inte kan klassificeras som pengar".

"För närvarande utgör kryptotillgångarna inget större hot mot den finansiella
stabiliteten. Det är dock viktigt för centralbanker och myndigheter att
fortsätta följa utvecklingen på området", skriver Gabriel Söderberg.

Han skriver samtidigt att Riksbankens eventuella e-krona skulle skilja sig
från en kryptotillgång, främst eftersom den skulle vara utgiven av Riksbanken
som är en statlig myndighet och att e-kronan därför skulle vara en fodring på
svenska staten.

"Skillnaden är stor mot en kryptotillgång som skapas av ett decentraliserat
nätverk och inte upprätthålls genom ett legalt åtagande utan genom
användarnas vinstintresse och tilltron till kryptotillgångens underliggande
protokoll. För Riksbankens e-krona skulle alltså värdet ha en officiell
garant, samtidigt som det inte finns någon juridisk oklarhet om dess status",
skriver Gabriel Söderberg.

E-kronan skulle också uttryckas i svenska kronor, och därmed inte vara en egen
valuta. Därmed skulle den också innefattas i Riksbankens lagstiftade
skyldighet att eftersträva ett inflationsmål och därmed en stabil utveckling
av köpkraften.

"En fundamental princip i kryptotillgångarna är just att ingen kan anförtros
detta ansvar. Kryptotillgångarnas köpkraft bestäms då i mycket högre grad av
tillgång och efterfrågan. Resultatet blir, som nämnts ovan, stora
fluktuationer i priset", skriver Gabriel Söderberg.

Därtill skulle Riksbanken ha ansvaret för e-kronans underliggande
infrastruktur. Hur transaktioner med en e-krona skulle prissättas är inte
bestämt, men för en centralbank är det nödvändigt att en eventuell avgift
inte varierar utan kontroll. Anledningen är att centralbankens skyldighet att
upprätthålla ett effektivt betalningsväsende då inte skulle vara uppfylld.

"Den avgörande skillnaden mot kryptotillgångar är alltså att e-kronan skulle
ges ut av en stat och skötas av Riksbanken på ett sätt som garanterar att den
skulle fungera som ett effektivt betalningsmedel. Med andra ord skulle
e-kronan inte bara fylla pengars tre grundläggande funktioner utan också
uppfylla villkoret att vara en legal skapelse utgiven av en stat", skriver
artikelförfattaren.

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.