Du är här

2017-08-29

SEB: ÄNDRAD MÄTMETOD BAKOM STAGNERAD OFFENTLIG KONSUMTION

STOCKHOLM (Direkt) Trots en mycket stark sysselsättningsökning ökar den
offentliga konsumtionen i Sverige förhållandevis svagt. Förklaringen tycks
ligga i ändrade beräkningskonventioner som implementerades i Sverige för ett
antal år sedan.

Det skriver SEB-ekonomerna i en fördjupningsruta i bankens konjunkturprognos
som publicerades på tisdagen.

SEB konstaterar att offentlig konsumtion i fasta priser oväntat stagnerade
under första halvåret i år. Det var visserligen väntat att den statliga
konsumtionen skulle falla när ansvaret för det omfattande flyktingmottagandet
flyttas över från migrationsverket till kommunerna, men samtidigt har
konsumtionsuppgången i kommunsektorn lyst med sin frånvaro.

SEB-ekonomerna konstaterar att samtidigt som konsumtionen stagnerat så har
offentlig sysselsättning ökat snabbare än väntat.

Sedan 2015 har offentlig sysselsättning ökat med nästan 2 procent per år,
vilket kan jämföras med 0,1 procent i genomsnitt under tioårsperioden
2005-2014. Tillväxten i konsumtionen har samtidigt stannat vid en
genomsnittlig ökning på 1,9 procent sedan 2015, vilket bara är en knapp halv
procentenhet högre än under 2005-2014.

SEB jämför utvecklingen i Sverige och i euroområdet och konstaterar att
Sverige har en lägre ökningstakt för offentlig konsumtion i fasta priser
samtidigt som den offentliga sysselsättningen på senare år har ökat mer än
dubbelt så snabbt som i euroområdet.

Förklaringen tycks enligt SEB alltså bero på ändrade beräkningskonventioner.
Tidigare beräknades offentlig produktion enbart med utgångspunkt från input i
form av arbetade timmar i offentlig sektor, vilket per definition innebär
konstant produktivitetsnivå.

Nu försöker nationalräkenskaperna i stället beräkna offentlig konsumtion
utifrån volymuppskattningar av ett antal offentliga tjänster, som antalet
elever, antalet operationer med mera. Enligt nationalräkenskaperna har dessa
volymmått inte alls ökat i samma takt som antalet anställda och därmed har
produktiviteten fallit i en ganska stadig takt.

SEB-ekonomerna medger svårigheterna med att mäta pris- och volym på områden
där det inte finns marknadspriser. De konstaterar också att det inte var
tillfredsställande att den gamla metoden inte beaktade effektivitetsfrågor
men frågar sig samtidigt om inte den nya metoden får konsekvenser som skapar
allt för stora tolkningsproblem.

"Om man till exempel ökar lärartätheten eller ökar användningen av läromedel
som faller i pris, som datorer, faller produktiviteten", skriver
SEB-ekonomerna.

De ser också problem med jämförbarheten när många EU-länder valt att avvakta
med att införa de nya metoderna.

SEB uppskattar att denna ändrade mätmetod underskattar offentlig konsumtion
med i storleksordningen 0,2-0,3 procentenheter i år jämfört med den gamla
metoden. Men när det gäller påfrestningarna på de offentliga finanserna och
riskerna för akut personalbrist i viktiga offentliga nyckelgrupper är dock
sysselsättningen avgörande.

SEB noterar att offentlig konsumtion i löpande priser, liksom sysselsättning,
på senare år har ökat dubbelt så snabbt i Sverige som i euroområdet, och att
offentlig konsumtion i löpande priser också är en bättre indikator på
finanspolitikens totala expansivitet.
---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.