Du är här

2014-05-13

SEB: Nordic Outlook: Återhämtning & penningpolitisk divergens

Riksbanken sänker räntan två gånger till 0,25 procent

Trots försiktigt ökat tillväxtmomentum i världsekonomin är centralbankernas
kamp mot deflationsrisker ännu inte vunnen
. USA:s ekonomi växlar nu upp rejält efter väderrelaterade konjunkturbakslag
under vårvintern. Eurozonen har samtidigt lagt recessionen bakom sig men den
divergerande trenden för de 18 olika euroländerna fortsätter alltmedan hög
arbetslöshet och skuldsättning består och den politiska integrationsprocessen
står och stampar. Tillväxtekonomierna hämmas av regleringar och strukturella
svagheter. Likväl har de uppvisat motståndskraft mot t ex ny allvarlig
geopolitisk osäkerhet. Sammantaget växerOECD-området i år med 2,1 procent
(2,4 procent iNordic Outlook Februari
),upp från 1,2 procent 2013
.Nästa år blir BNP-tillväxten 2,7 procent
(oförändrat). Sannolikheten för ett sämre utfall är något högre än för ett
bättre globalt tillväxtutfall.

Den underliggande globala pristrenden domineras av disinflationistiska
krafter, vilket tvingar den globala penningpolitiken att bli ännu mer
expansiv under prognosperioden
. Deflationsriskerna gör centralbanker mer toleranta mot risken att överskrida
inflationsmål. I det korta perspektivet lyfts inflationen något av stigande
mat- och bränslepriser, med störst effekter i tillväxtländerna, samt
skatteförändringar och för vissa länder även en svagare valuta. Lågt globalt
resursutnyttjande fortsätter att pressa priser på konsumtionsvaror och löner.
I USA är resursutnyttjandet högre än i Västeuropa vilket bidrar till en
inflation som rör sig upp mot centralbankens mål. I eurozonen däremot krävs
ytterligare åtgärder för att förhindra att sjunkande inflationsförväntningar
höjer realräntan och därmed stärker de negativa konjunkturkrafterna. Medan
Federal Reserve, och Bank of England, väntas inleda räntehöjningscykeln under
tredje kvartalet 2015 måste Europeiska centralbanken (ECB) löpa linan fullt
ut. I juni påbörjar ECB obligationsköp. Bank of Japan måste öka
stimulansdosen ytterligare efter 2013-2014 års enorma monetära lättnader.
Centralbankernas beslut och en gradvis konjunkturförstärkning innebär
fortsatt låga ochbara försiktigt stigande räntor. Detta ger utrymme för
stigande börser på
medellång sikt (6-24 månader). EUR/USD väntas handlas till 1,34 i slutet av
året och till 1,28 i slutet av 2015
.

Ukrainakrisen har förändrat den globala säkerhetspolitiska spelplanen
. De globala ekonomiska och finansiella effekterna är svåra att kvantifiera
eftersom krisen fortfarande är i ett utvecklingsskede. I nuläget är dock vårt
huvudscenario att ett omfattande handelskrig och stora störningar i ryska
energileveranser till Västeuropa kan undvikas. Strukturproblemen i rysk
ekonomin är dock stora. En politisk och ekonomisk isolering från omvärlden
skulle öka riskerna för att landet kommer in på ett allvarligt
destabiliseringsspår. Ukrainas ekonomi, som varit stillastående de senaste
åren, faller i år med 6 procent. Återhämtningen 2015 blir svag. Ryssland är
nära recession i år och får svag tillväxt 2015.

De globala ekonomisk-politiska utmaningarna
förändras i takt med att de akuta krisförloppen blir färre. Växande inkomst-
och förmögenhetskillnader har riktat IMF/OECD-forskning och analys mot en
omfördelningspolitik som syftar till att minska riskerna för långvarig
stagnation och sociala och politiska risker samt öka penningpolitikens
verkningsgrad på tillväxt och inflation. Samtidigt ökar utmaningarna för
centralbankerna när tillgångspriserna stiger och arbetslösheten sjunker av
både konjunkturella och strukturella skäl. Ökade inslag av politisk styrning
i de ekonomiska systemen via både ekonomisk politik och finansregleringar kan
dock också öka osäkerheten och därigenom även hämma tillväxten.

Det globala tillväxten 2014-2015 får välkommen kraft från USA, Japan och
Storbritannien
.USA
leder återhämtningen med en tillväxt på 2,6 procent i år och 3,7 procent 2015.
Alla tillväxtfrågetecken är inte uträtade, t ex när det gäller den
underliggande styrkan i företagens investeringar. Men tillväxten väntas ändå
få bra stöd av t ex starkare arbetsmarknad, ökat bostadsbyggande, frånvaro av
finanspolitiska åtstramningar, stigande tillgångspriser och lättare
kreditförhållanden. IJapan
hålls den ekonomiska aktiviteten uppe med hjälp av Abenomics (BNP växer med
1,0 procent i år och 1,3 procent 2015) och inflationen når Bank of Japans mål
2 procent tack vare svag yen, högre energipriser och momshöjning. Men den
förda politiken och indikatorerna har ännu inte bekräftat att Japan
långsiktigt är på rätt väg. Den riktigt positiva överraskningen
stårStorbritannien
för vars ekonomi växer med 3,0 procent i år och 2,6 procent 2015.

Tillväxtekonomierna går nu igenom en fas med långsiktigt nedjusterade
expansionsförväntningar efter förra decenniets snabba expansion.
Länderna står också inför varierande typer av strukturella utmaningar.
Samtidigt har den senaste tidens utveckling bekräftat vår bild av att
motståndskraften mot finansiella störningar och geopolitisk oro har ökat
genom starkare offentliga finanser, bättre externbalanser och mer robusta
växelkurssystem.Kinas ekonomi
väntas leverera gradvis lägre tillväxttakt, från 7,7 procent 2013 till 7,2
procent i år och 7,0 procent 2015, med acceptans från Peking trots att det är
under målet 7,5 procent.Indiens ekonomi
väntas växa med 5,0 procent i år och 5,4 procent 2015. Samtidigt finns det
skäl att fortsätta varna för överdrivna förhoppningar om att ett indiskt
regeringsskifte ska leda till omfattande ekonomiska reformer.

Utsikterna för de nordiska länderna spretar
. Norsk ekonomi präglas av krafter som drar i olika riktning. Motvinden kommer
från dämpade investeringar inom olja/gassektorn samt svaga
bostadsinvesteringar. Men arbetsmarknaden har stabiliserats, liksom
bostadsmarknaden, och goda realinkomstökningar ger stöd till
konsumtionen.Norges BNP väntas växa med 1,9 procent både i år och nästa år,
vilket är något
under trendtillväxt
. Norges Bank pressas närmare en räntehöjning men lättare penningpolitik i
eurozonen och Sverige får centralbanken att av-vakta till nästa sommar med
att höja. I slutet av 2015 ligger styrräntan på 2,00 procent (1,50 procent i
dag). I Danmark blir tecknen allt tydligare på att återhämtningen får
starkare fotfäste genom sjunkande arbetslöshet, stigande bostadspriser och
stärkt framtidstro.Dansk BNP-tillväxt blir 2,0 respektive 2,5 procent i år
och 2015
. Finska ekonomin står däremot inför stora utmaningar. Strukturella problem
kopplade till skogsindustrin, IKT-sektorn och relativt stor exponering mot
Ryssland pressar tillväxten.Finsk ekonomi kan inte undvika en recession 2014
(tillväxten väntas bli -0,3
procent)
och återhämtningen därefter blir svag(BNP växer med 0,8 procent 2015)
.

Baltikum tyngs av oron i närområdet via både handeln med bl a Ryssland och
lägre investeringar.
Samtidigt har de tre baltiska länderna buffertar som ger immunförsvar mot
alltför stora tillväxttapp genom bl a starka realinkomster, goda offentliga
finanser och små underskott i bytesbalanserna. Därtill försvinner den
kvarvarande lilla växelkursrisken när Litauen i maj-juni väntas få klartecken
för euromedlemskap 2015.BNP-tillväxten i Litauen blir 2,7 procent i år och
3,8 procent 2015.
Motsvarande BNP-prognoser för Estland och Lettland är 0,5 och 2,3 procent
respektive 2,5 och 3,2 procent
.

Svenska konjunktursignaler har varit blandade under våren med särskilt fokus
på det låga inflationsutfallet
. Återhämtningstakten i industrin har bjudit på besvikelser och det har
smittat av sig på en låg investeringstakt. Men det finns försiktiga tecken på
en konjunkturförbättring. Förutsättningarna är goda för en stark
konsumtionsuppgång: rejäla reallöneökningar, skattesänkningar, låga räntor.
Huspriserna steg med ca 5 procent under 2013 och de väntas stiga med lika
mycket under 2014 för att därefter plana ut.Arbetslösheten når 7 procent
i slutet av nästa år; fortfarande klart över långsiktig jämvikt.BNP växer med
2,7 procent i år
(0,2 procentenheter högre än i februari), en uppgång från 1,5 procent
2013.Nästa år väntas BNP öka med 3,1 procent
(0,1 procentenhet lägre).

Inflationen
(såväl KPI som KPIF)har sannolikt bottnat men prisökningarna väntas bli
fortsatt besvärande låga
framöver
. KPIF-inflationen blir 0,5 procent i år och 1,3 procent 2015, d v s långt
under inflationsmålet. Tre saker har det senaste halvåret ökat pressen på
Riksbanken att agera. Dels harinflationen
överraskat på nedsidan på ett sätt som ifrågasatt Riksbankens prognosförmåga
och förståelse för inflationens drivkrafter. Även andra centralbanker har
ställts inför detta faktum. Dels harinflationsförväntningarna
hamnat på den lägsta nivån på 15 år, vilket hotar inflationsmålets
trovärdighet. Dels har ansvaret för, och utformningen
av,makrotillsynspolitiken
klarnat vilket i viss mån avlastar Riksbanken ansvar för finansiell
stabilitet. På olika sätt har Riksbanken också bekräftat policy
förskjutningen:inflationsutvecklingen har blivit viktigare för räntebesluten
. Även kronan verkar i rådande låginflationsmiljö ha fått större
policybetydelse.Riksbanken väntas sänka räntan med 0,25 procentenheter i
början av juli och
därefter, i oktober, ta ytterligare ett steg till 0,25 procent
. Först under hösten 2015 inleder Riksbanken sina höjningar och når 0,75
procent i december 2015. Riksbankens sänkningar gör att kronan hamnar under
press och blir lågt värderad närmaste året.I höst toppar EUR/SEK på 9,25-9,30
. Därefter börjar kronan att stärkas och i slutet av 2015 ligger kronan mot
euron på 8,60. Mot dollarn förblir rörelserna små och USD/SEK väntas toppa
runt 6,80 för att sedan handlas stabilt kring 6,70 under nästa år.

Opinionsläget talar för regeringsskifte i höstens riksdagsval
med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som det mest troliga
regeringsunderlaget. Starka statsfinanser och bred uppslutning kring det
finanspolitiska ramverket har gjort att politiska förändringar sällan fått
genomslag på finansmarknaderna. Denna gång är osäkerhetsrisken ovanligt stor.
Dels kanförändringarna i det politiska landskapet bli stora
i höst med en oprövad regeringskonstellation, uppbruten blockpolitik,
partiledarbyten och ett stort vågmästarparti som ingen vill samarbeta med.
Dels harflera stora sakpolitiska frågor skjutits på framtiden. Dessa kräver
nu breda
politiska beslut
för att undvika att Sveriges ställning försvagas: den höga arbetslösheten,
skatterna, bostadsbyggandet, integrationen, energiförsörjningen, skolan och
försvaret. Sverige går mot mer omfördelningspolitik där både statens
inkomster (skatter) och utgifter (satsningar i offentlig sektor) ökar. Vår
prognos är ändå att de offentliga finanserna förblir starka med enstabil
skuldkvot på ca 40 procent av BNP
. Årets budgetunderskott på 1,5 procent faller till 0,5 procent 2015. Trots
att partierna nu tävlar om vem som är mest lojal motöversk...

Författare Hugin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.