Du är här

2016-02-09

SEB: Nordic Outlook: Starkare global tillväxt men nedåtrisker dominerar - svensk högkonjunktur hotas av obalanser

Global tillväxt har förutsättningar att stärkas men är obalanserad och
bräcklig. Nedåtriskerna dominerar trots mångårig expansiv penningpolitik och
kraftigt fallande energipriser. Global tillverkningsindustri befinner sig i
stark motvind p g a svag efterfrågan, överskott på produktionskapacitet samt
råvaruprisfall. I flera länder visar dock tjänstesektorn ännu god
motståndskraft. Sammanvägningen av en förväntad inbromsning i Kina utan
hårdlandning, USA:s inhemska konsumtionskraft och Europas gradvisa
återhämtning ger en försiktig tillväxtacceleration. BNP-tillväxten för
OECD-området ökar från 2,1 procent 2015 till 2,2 respektive 2,4 procent 2016
och 2017. Prognosen grundas på att oljepriset (Brent) vänder upp mot $ 45/fat
i slutet av 2016, även om prispressen nedåt består på kort sikt.

Starka kapitalkrafter i rörelse när normaliseringsprocesser inletts

Utmaningarna för världsekonomin
är stora, komplexa och starkt sammanlänkade. Råvaruprisfall och tillväxt- och
olje-ekonomiers ökade skuldsättning i bl a dollar de senaste åren har
blottlagd strukturella svagheter. Kina och flera oljeländer tvingas sälja av
utländska tillgångar för hundratals miljarder dollar, vilket bl a sätter
press på globala aktie- och räntemarknader. Krafterna kan både förstärkas och
försvagas av att USA höjt räntan för första gången sedan 2006 och att Kina
har bytt valutapolitik efter 10 år med ständigt starkare yuan. Vi ser dock
inte den kinesiska omläggningen till mer flexbel valutapolitik som ett tecken
på att delta i globalt valutakrig. Normaliseringsprocesser har inletts men
blir allt annat än enkla och kräver fördjupat globalt samarbete bl a mellan
centralbanker.

Kinas BNP-tillväxt
2016 blir 6,5 procent (6,9 procent 2015) och sjunker till 6,0 procent 2017.
Följaktligen undgår Kina en hårdlandning bl a med hjälp av ytterligare
monetär och fiskal stimulans och en expanderande tjänstesektor. Inbromsningen
är både strukturell och därmed förväntad och cyklisk. Tillverkningsindustrin
brottas med överkapacitet och Kinas snabba skuldökning de senaste åren och
statliga bolags svaga balansräkningar gör ekonomin sårbar.

Tillväxtekonomier både släpankare och risk för global ekonomi

Ryssland och Brasilien
uppvisar allvarliga tillväxtproblem och ekonomierna krymper ytterligare 2016.
Valutor och börser har dragits med i den finansiella turbulensen. Indiens
utveckling är den motsatta och BNP-tillväxten går upp från drygt 7 procent
förra året till knappt 8 procent 2017. Tillväxt- och utvecklingsekonomiers
utgör ca 60 procent av global BNP och har bidragit med mer än 80 procent av
global tillväxt de senaste åren. Nu utgör de både ett släpankare och stor och
asymmetrisk riskfaktor, med oroande politiska inslag, för den globala
återhämtningen.

Västeuropa
tar små steg framåt och konjunkturen stärks gradvis. Eurozonen drar fördelar
av låga räntor, oljeprisfallet och en svag euro. En konsumtionsdriven
tillväxt gynnas av låg inflation som ger hushåll köpkraft samtidigt som
arbetslösheten fortsätter falla. Även en försiktig uppgång i investeringar
väntas p g a relativt högt kapacitetsutnyttjande. BNP-tillväxten för
eurozonen väntas bli 1,9 procent i år (upp från 1,5 procent 2015) och når 2,0
procent 2017. Flyktingkrisens ekonomiska effekter blir sammantaget ganska små
men den politiska osäkerheten ökar. Samtidigt genomgår EU-samarbetet
prövningar under hotet om att Storbritannien kan lämna EU. Vårt huvusscenario
är att Brexithotet avvärjs och att Storbritannien stannar i EU, men skilda
visioner om EU:s framtid kommer fortsätta att skapa fortsatta spänningar
mellan London och Bryssel.

USA växer över trend men utan att imponera - Fed tar paus till september

USA:s ekonomi
uppvisar inhemsk styrka men påverkas i högre grad än vanligt av omvärlden.
Avslutningen på 2015 blev svag. BNP-tillväxten 2016 väntas bli densamma som
2015: 2,4 procent. Tillväxten stiger marginellt till 2,7 procent 2017.
Industrin pressas av de senaste 18 månadernas nästan 20-procentiga
dollarförstärkning (reala effektiva termer). Effekterna av oljeprisfallet är
mer blandade: oljesektorns investeringar faller medan hushållen har fått
betydligt mer köpkraft. Industrins andel av ekonomin har minskat och
tjänstesektorn - som växer - har blivit mer drivande för USA:s
konjunkturcykel. Frånvaron av inhemska obalanser, som historiskt sett varit
utlösande för recessioner, gör att USA kan uppvisa en knappast imponerande
men likväl tillväxt över trend 2016 och 2017.

Överlag dominerar globala disinflationskrafter
p g a överskott på produktionskapacitet, nedåtpress på löner samt
globalisering och digitalisering. Inflationstakter i de flesta länder har
återigen fördröjts p g a förnyat oljeprisfall. Ett ökat resursutnyttjande
medverkar till ett begränsa risken för deflation. Inflationen förväntas stiga
framöver men kommer likväl att i slutet av prognosperioden ligga under flera
länders, inklusive Feds och ECB:s, inflationsmål.

"Sekulär stagnation" alltmer i fokus för centralbankdiskussioner

Global penningpolitik blir mer expansiv 2016
. Perioder av försvagad riskaptit på finansiella marknader tycks ständigt
provocera fram nya centralbanksstimulanser. Visserligen höjer USA räntan två
gånger 2016 och tre gånger 2017 till sammantaget 1,75 procent men bromsas av
att övriga världen går i motsatt riktning. Besvärande låga
inflationsförväntningar i kombination med nedåtrisker för tillväxten tvingar
Europeiska centralbanken och Bank of Japan att sänka räntor och utöka
tillgångsköp (QE). Även Sverige och Norge sänker räntan. Bank of England
höjer räntan först 2017. Dollarförstärkningen blir Fed- och flödesstyrd och
relativt försiktig under 2016: EUR/USD står i 1,03 i slutet av året och
handlas till 1,05 i slutet av 2017. Bank of Japan politik inriktas mot att
försvaga yenen. En stabilisering av oljepriset ger återhämtningsmöjligheter
för flera EM-valutor. Det underlättar för Fed att höja.

Risken för stigande realräntor (p g a fallande inflation) innebär att många
centralbanker har svårt att se en slutpunkt på stimulanserna. Allt fler
centralbanker verkar vara inne på att denkorta reala jämviktsräntan
, d v s räntan som ger full sysselsättning utan inflation och balans mellan
investeringar och sparande, ärnoll eller t o m negativ
. Detta innebär att bl aframtida höjningar blir gradvisa
och försiktigare än tidigare och att riktmärket för vad som är ennormal nivå
på långräntan behöver sänkas
. Den långa perioden med låg inflation tvingar också centralbanker till
omprövningar av i vilken utsträckning även långsiktiga och strukturella
krafter bör påverka penningpolitiken. Det är också troligt att centralbanker
pressas i allt större utsträckning att medge att det kan ta längre tid än den
normala tvåårshorisonten att nå inflationsmålen.

Norden inför olika utmaningar - Norge står hyfsat emot oljeprisfallet

De nordiska ekonomierna möter olika utmaningar. Den norska ekonomin tyngs av
det låga oljepriset som sänker investeringarna. Hushållens framtidstro har
påverkats negativt. Expansiv penning- och finanspolitik och en rejält
försvagad krona ger ändå en hyfsad tillväxt:Norges BNP-tillväxt
väntas bli 1,5 procent 2016 och 1,6 procent 2017. Norges Bank sänker räntan
till 0,50 procent och första höjningen kommer i slutet av 2017. Finland
plågas av fortsatt stagnation och konkurrenkraftsproblem. Den ekonomiska
politiken inriktas mot att stabilisera de offentliga finanserna och samtidigt
ta itu med strukturella tillväxtproblem.Finsk BNP-tillväxt
blir 0,4 procent i år och 1,1 procent 2017; en uppgång som får visst stöd av
låga räntor och svag valuta. Den danska modesta återhämtningen fortsätter. En
stark arbetsmarknad ger stöd till hushållens konsumtion men total tillväxt
dämpas av lägre investeringsaktivitet.Dansk BNP-tillväxt
2016 landar på 1,8 procent och stiger till 2,2 procent 2017 vilket är nära
trendtillväxt.

Svensk högkonjunktur med växande obalanser och nedåtrisker

Sverige lämnade 2015 i ett tillstånd av högkonjunktur. Sysselsättningen ökar i
snabb takt. Utsikterna framöver präglas dock av nedåtrisker p g a växande
inhemska obalanser och politiska låsningar samt osäkerhet om den globala
utvecklingen.Svensk BNP
växer med 3,7 procent i år för att mattas något till 2,8 procent 2017. De
starkaste drivkrafterna är bostadsinvesteringar och konsumtion, som delvis
stimuleras av stigande efterfrågan i flyktingkrisens spår. En viss ljusning
kan även skönjas för industrin som ger svensk ekonomi en bredare
tillväxtplattform att stå på.

Flyktingströmmarnas ekonomiska konsekvenser är svårbedömda p g a stor osäkehet
kring både migrationens storlek och den politiska reaktionsfunktionen.
Antalet nyanlända kan minska jämfört med tidigare prognoser. Å andra sidan
kan insatserna per asylansökande ha underskattats. Vi behåller därför
tidigare bedömning av utgiftstryck och efterfrågestimulans.Statsbudgeten
väntas visa underskott på 1,1 respektive 1,3 procent i år och
2017
. Likväl faller den offentliga skulden ca 1 procentenhet till 43,5 procent
2017 jämfört med 2015. De svaga opinionssiffrorna ökar trycket på regeringen
och finansministern att satsa mer offensivt på utbildning, infrastruktur och
bostadsbyggande. Mer expansiv finanspolitik är dock ett tveeggat vapen i det
konjunkturläge som Sverige nu befinner sig i. Krona-för-krona-principen är
övergiven men regeringen är beredd att försvara utgiftstaken. Sammantaget
innebär det att vårbudgetens innehåll mot bakgrund av det politiska läget
blir ganska magert med få nya reformer.

Sverige går mot gradvis ökat resursutnyttjande.Arbetslösheten
sjunker under de närmaste 12-18 månaderna till som lägst 6,4 procent för att
därefter p g a ökat arbetskraftsutbud stiga till 6,8 procent i slutet av
2017. Vår bedömning är att den strukturella arbetslösheten i dag ca 7 procent
kan stiga påtagligt de närmaste åren i frånvaro av en politikomläggning som
sänker trösklarna för nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Ökande antal
tecken på bristsituationer inom vissa yrkesgrupper påverkar inte utgången av
pågåendelöneförhandlingar
; treåriga avtal väntas landa på under 2,5 procent per år. Löneökningstakten
de närmaste åren bedöms hamna på nivåer som är lägre än vad som är förenligt
med att nå inflationsmålet. I år lyfts dock inflation med hjälp av vissa
höjda skatter. Huvudbilden är måttliga och fördröjda inflationseffekter
framöver. I slutet av 2016 ligger KPIF-inflationen på 1,4 procent och i
slutet av 2017 på 1,9 procent.

Pressad Riksbank sänker räntan till -0,45 procent - kronan är en joker

Fortsatt låg inflation och andra centralbanker som rör sig i mer expansiv
monetär riktning pressar en redan stressad och kortsiktigt fokuserad
Riksbank. Reporäntan sänks till 0,45 procent i februari och första höjningen
kommer i början av 2017. Om kronan inleder en tydlig förstärkningstrend,
eller når nivån EUR/SEK 9,00-9,10 det närmaste halvåret, förväntas Riksbanken
intervenera och sä...

Författare WKR

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.