Du är här

2017-08-29

SEB: Nordic Outlook: Världen går mot bättre ekonomiska tider - Ökande obalansrisker för överstimulerad svensk ekonomi

Sencykliska tillväxtkrafter lyfter global tillväxt som hamnar över det
historiska genomsnittet under hela prognosperioden 2017-2019. Men prognoserna
går en komplex balansgång mellan dramatiska politiska skeenden och klassiska
konjunkturfrågor som tillväxtens uthållighet, resursläge och
inflationskrafter. Det är budskapet från SEB:s ekonomer i nya Nordic Outlook.
Statistiken under 2017 har gett förnyat stöd till en hög BNP-prognos för
Sverige. Överhettningsriskerna tilltar och Riksbanken höjer räntan två gånger
2018 och tre gånger 2019 till 0,75 procent.
Aktiviteten har, trots mörka politiska orosmoln, överraskat positivt i
flertalet ekonomier; t ex i Kina, Japan, eurozonen och Norden-Baltikum.
Drivkrafterna är allt starkare arbetsmarknader, stigande resursutnyttjande,
ökad handel samt högre tillgångspriser. Förutom ökade geopolitiska risker
finns också stora samhällsutmaningar i form av ekonomisk ojämlikhet, åldrande
befolkningar och sektorsvisa jobbförluster p g a digitalisering och
automatisering.BNP-tillväxten i OECD-området blir i år och 2018 2,1 procent
och dämpas sedan
till 1,9 procent 2019
.

Centralbanker möterminskade deflations- och recessionsrisker
. Det finns skäl för en fortsatt expansiv penningpolitik men det blir att
svårare att argumentera för dess mer extrema former. Sedan 2008 har
centralbanker skapat ettöverskott på pengar på ca 15 000 miljarder dollar
, motsvarande 20 procent av globalt börsvärde, som ökar till ca 16 000
miljarder dollar i slutet av 2018. Därför får penningpolitiken under
prognosperioden en fortsatt expansiv inriktning men med steg motfortsatt
normalisering
(Fed),neddragning/avveckling
av obligationsköp (ECB, Riksbank) ochgradvis höjda styrräntor
(Fed, ECB, Riksbank, Norges Bank, Bank og England).Phillipskurvan
- som visar sambandet mellan arbetslöshet och inflation/lönetillväxt - är
ifrågasatt som policyankare och kommunikativt verktyg för centralbanker men
studier av IMF och BIS, och våra egna skattningar, landar i slutsatsen att
sambandet kvarstår om än försvagat.Inflationen blir därför svagt stigande
2017-2019
med fortsatta utmaningar att nå inflationsmål. Kombinationen av förbättrade
tillväxtutsikter och expansiv penningpolitik gerfortsatt stöd till börserna
.

USA:s arbetsmarknad uppväger Trumps utrikesretorik och lynnighet

Politisk turbulens kring Trump-administrationen påverkar inte - som väntat -
ekonomin nämnvärt och skattesänkningarna uteblir 2017.BNP-tillväxten blir 2,2
procent 2017 och 2,4 procent 2018 för att sedan sjunka
till 2,0 procent 2019
p g a stigande räntor och tilltagande flaskhalssymptom. Skuldtaket höjs i höst
men Vita huset får fortsatt svårt att driva igenom sitt politiska program.
Arbetsmarknaden är stark med en jobbtillväxt som är mer än dubbelt så snabb
för vad som krävs för att hålla jämna steg med
befolkningstillväxten.Arbetslösheten faller till under 4 procent och
lönetillväxten rör sig långsamt
upp mot 3,5 procent i slutet av prognosperioden.
Fed höjer styrräntan
ytterligare en gång i år, tre gånger under 2018 och ytterligare en gång 2019
till2,50 procent
, en nivå som ligger under vad Fed i dag anser som normal (ca 3 procent). Den
penningpolitiska portföljen avvecklas gradvis under en fyraårsperiod och
innebär en försiktig monetär åtstramning. Detta ger stöd för en starkare
dollar men i takt med att andra centralbanker börjar följa Fed tappar dollarn
i styrka bl a mot euron;i slutet av 2019 ligger EUR/USD på 1,25
. En svag dollar är bra för flera skuldtyngda tillväxtekonomier.

Växande förhoppningar om nytändning för EU- och eurointegration

Eurozonens tillväxt har varit det tydligaste utropstecknet hittills under 2017
och uppgången blir alltmer bredbaserad sektorsvis och
geografiskt.BNP-tilllväxten blir något över 2 procent 2017 och 2018 för att
mattas
marginellt 2019.
Arbetslösheten faller
med ca 1 procentenhet till drygt 8 procent 2019 vilket är nära jämviktsnivå.
En trolig Merkel/CDU-seger i tyska valet i september befäster bilden av en
betydligt stabilare politisk situation än vad som befarades i början på
supervalåret 2017, även om italienska valet våren 2018 fortfarande tillför en
del osäkerhet. Framöver skiftar dock fokus från nationella val till
enintensiv agenda för förändringar av EU- och eurosamarbetet. Ett förnyat
tysk-franskt ledarskap
tar sikte på EU-valet 2019 med ambition om att sjösatta ett
flerhastighetssamarbete från 2025. Uppblossade spänningar kopplade till
alltför höga federalistiska ambitioner, t ex mellan Danmark/Sverige och
kärnländerna, i kombination med besvikelser avseende franska strukturreformer
utgör risker.

En förbättrad budgetsituation p g a saneringsprogram, tillväxt och låga räntor
möjliggör en svagt expansiv finanspolitik. Om dessutom eurozonen ökar
integrationen och tar steg mot en finanspolitisk union med Tyskland som
"garant"minskar pressen på ECB
att hålla minusränta och stödköpa obligationer. Under hösten tar ECB beslut om
att minska de månatliga köpen från 60 till 40 miljarder euro första halvåret
2018. Därefter avslutas programmet och inlåningsräntan höjs från -0,40 till
-0,25 procent.Under 2019 höjs refiräntan från 0,00 till 0,50 procent
.

Brexitprocessen fortsätter att omgärdas med stora frågetecken
. Hushållens pressas av urholkad köpkraft p g a inflation som stigit
när pundet tappat i värde. Osäkerheten halverar tillväxten 2018 till ca 1
procent jämfört med 2017 bl a på grund av svagare investeringar. Under hösten
måste London och Bryssel enas om rättigheter för medborgare och hur mycket
London ska betala för att lämna EU. Inrikespolitiskt finns möjlighet för ännu
ett nyval.

EM-ekonomierna växlar upp efter avmattningsperiod

Kurvorna pekar uppåt för tillväxtekonomierna (som står för ca 60 procent av
världsekonomin i PPP-termer) och BNP-växlar totalt upp från 4,3 procenti 2016
till runt 5,0 procent 2017-2019. Peking orkestrerar nu en delvis kreditstyrd
inbromsning med målsättningen att en stabil ekonomi ska underlätta den
politiska successionsordningen. KinasBNP-tillväxt blir 6,8 procent i år
, klart över målet på ca 6,5 procent, men faller till6,4 respektive 6,1
procent 2018 och 2019
. Inflationen väntas ligga under det informella inflationsmålet på 3
procent.Yuanen stärks
under prognosperioden från 6,70 till 6,40 mot dollarn i slutet av 2019.
Denindiska
tillväxten accelererar mot nivåer nära 8 procent när vissa reformer
genomförs.Ryssland
ochBrasilien
är på väg ur sina recessioner men BNP-tillväxten stannar runt 2 procent de
närmaste åren p g a brist på reformer och brasiliansk politisk instabilitet.
Vår prognos för tillväxtekonomierna baseras på ettoljepris (Brent) på 55-60
dollar per fat med tydlig nedåtrisk
.

Positiva tillväxtsignaler från nordiska och baltiska ekonomier

Uppsvinget i världsekonomin, inte minst i Europa, bidrar till nya
tillväxtförbättringar i Norden och Baltikum.Den finska ekonomin
växer med 2-2,5 procent per år 2017-2019 och får extra hjälp av mer stabila
utsikter för Ryssland. IDanmark
blir hushållens konsumtion en allt viktigare tillväxtmotor när tidigare strama
förhållanden på kreditmarknaden lättas; BNP växer med 2-2,5 procent per år
2017-2019. Även iNorge
blir bilden mer positiv; oljesektorns investeringar återhämtar sig och
framtidsförväntningarna är positiva. BNP ökar med 1,5-2,0 procent per år.
IEstland
lyfter exporten tillväxten till höga 3,6 procent i år för att därefter bromsa
in något när inflationen dämpar privat konsumtion.Lettlands
höga BNP-tillväxt bygger flaskhalsproblem på sikt och stigande lönetryck;
tillväxten backar tillbaka från 4,1 procent i år till 3,1 procent 2019.
Förutom exporten är investeringar en viktig drivkraft iLitauen
; arbetskraften minskar. Tillväxten bromsar in från 3,7 procent i år till ca 3
procent 2019.

Sverige i full fart men bristande policysamordning ökar riskerna rejält

En bredbaserad svensk tillväxt får bränsle från procyklisk finanspolitik, en
extrem penningpolitik och svag krona. Vi räknar med attBNP växer med 3,2
procent i år, 2,8 procent 2018
och2,4 procent 2019
. Bostadsinvesteringar är fortsatt viktigaste drivkraften medan privat
konsumtion utvecklas lugnare och nya mätmetoder gör att offentlig
konsumtionsvolym stagnerar trots rekordhög jobbtillväxt. Allt allvarligare
rekryteringsproblem, framför allt inom byggbranschen och den offentliga
sektorn, hämmar tillväxten under senare delen av prognosperioden.Trots snabbt
ökande arbetsutbud väntasarbetslösheten falla till under 6 procent 2018
.Lönetillväxten lyfter till 3,5 procent 2019.
Ett oväntad starkt arbetsutbud möjliggör en längre period med tillväxt över
trend och skapar statsfinansiellt budgetutrymme för nya satsningar. Men
tecknen på en obalanserad bopris- och skuldutveckling är tydliga.

Regeringen hårdsatsar för en valvinst 2018 i ett förvirrat inrikespolitiskt
landskap.
Regeringens höstbudget väntas innehålla30 miljarder i reformer/stimulanser
. Uteblivna skattehöjningar innebär en mer expansiv och procyklisk
finanspolitik. Ändå faller offentlig skuldsättning till strax över 35 procent
av BNP under 2019, d v s i linje med "skuldankaret". Ett budgetöverskott på
ca 1 procent av BNP per år 2017-2019 samt Riksbankens återbetalning till
Riksgälden driver ned skulden. Ett minskat obligationsutbud pressar ned
svenska långräntor.

Även om inflationen stiger något nås inte målet 2 procent fullt ut trots
högkonjunktur
. Allt stramare resursläge och normalisering i omvärlden gör ändå att
Riksbanken höjer räntan i april 2018 och sedan genomför ytterligarefyra
räntehöjningar under 2018-2019 till 0,75 procent
. Att penningpolitiken är extremt expansiv i en stark konjunkturökar riskerna
för stora ekonomiska bakslag
på sikt p g a uppdrivna hushållskulder och bopriser.

Kronan är i dag 5 procent undervärderad mot euron och dollarn
. När Riksbanken höjningar närmar sig stärks kronan.EUR/SEK handlas till 9,35
i slutet av 2017 och till 9,00 i slutet av 2018. I
en miljö med stark euro på den globala scenen rekylerar EUR/SEK uppåt till
9,20 under 2019.
Efter en rekyl i höst förväntasUSD/SEK handlas till 8,20 i slutet av 2017 men
faller sedan till 7,50
respektive 7,35 i slutet av 2018 och 2019
. Den negativa effekten på exportföretagen mildras av starkare global
konjunktur.

Nyckeltal: Internationell&svensk ekonomi
(siffror inom parentes är prognos från NO maj 2017)

-------------------------------------------------------------------------------------------
| Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2016 2017 2018 2019 |
| USA 1,5 2,2 (2,3) 2,4 (2,5) 2,0 |
| Eurozonen 1,8 2,1 (2,0) 2,2 (2,0) 2,0 |
| Japan 1,0 1,3 (0,8) 0,8 (0,5) 0,7 |
| OECD ...

Författare Hugin

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.