Du är här

2017-08-29

SEB: "Phillipskurvan testas nu på allvar"

SEB
wysiwyg_image

Phillipskurvan, som visar hur inflationen förändras när arbetslösheten förändras, testas nu i skarpt läge, såväl internationellt som i Sverige.

Det skriver SEB i en konjunkturprognos på tisdagen.

Phillipskurvan har varit ett nyckelkoncept i både teori och praktik sedan 1950-talet. Logiken är enkel; när arbetsmarknaden stramas åt tvingas företagen betala högre löner för att attrahera arbetskraft, vilket i sin tur leder till högre inflation. Lönetillväxten väntas dessutom tillta när arbetslösheten är under jämviktsarbetslösheten (NAIRU).

Historiskt sett är det också vid den tidpunkten som centralbankerna stramar åt penningpolitiken på allvar för att undvika att en löneprisspiral får fäste i ekonomin.

Efter att det ekonomisk-politiska ramverket lades om på 1980- och 1990-talen med oberoende centralbanker och inflationsmål har situationen förändrats. Inflationen har gradvis fallit och centralbankerna har generellt varit så framgångsrika att skapa trovärdighet för målen att fluktuationerna i inflationen nästan försvunnit. Detta har återigen rest frågetecken huruvida sambandet mellan arbetslöshet och pris- och lönebildningen har förändrats.

"Men nu gäller frågan snarast om Phillipskurvan har blivit horisontell och fastnaglad på inflationsmålet. När det

vägda genomsnittet nu visar att arbetsmarknadsgapet för G7-

länderna som helhet är stängt står vi inför det verkliga testet

huruvida historiska samband fortfarande gäller", skriver SEB.

SEB:s skattningar visar att Phillipskurvesambandet är flackare numera. När arbetslöshetsgapet minskar med 1 procentenhet stiger lönerna med ungefär 0,5 procentenheter. Runt millennieskiftet var effekten ungefär dubbelt så stor.

Det finnas många förklaringar till detta. Centralbankernas ökade trovärdighet kan ha lett till att inflationsmålen blivit självuppfyllande. Sekulära deflationistiska krafter har nog också fått en mer framträdande roll i globaliseringens fotspår.

Större rörlighet på den globala arbetsmarknaden

är en förklaring. Teknologiska framsteg, där trenderna mot ökad robotisering och digitalisering är framträdande exempel, kan dessutom ha bidragit till att minska såväl arbetskraftens förhandlingsstyrka som företagens prissättningskraft.

SEB:s prognos är att lönerna kommer att stiga något snabbare inom G7 i takt med att arbetsmarknaden fortsätter att stramas åt. Det kan pressa upp inflationen en del vad det

lider. Men det är inte hugget i sten att stigande löner leder

till att också priserna ökar snabbare. Om lönerna kan motiveras

av stigande produktivitet behöver inte enhetsarbetskostnaden öka på ett sätt som tvingar företagen till prishöjningar för att behålla lönsamheten.

"Man kan också tänka sig att konkurrenstrycket är så hårt att företagen får svårt att vältra över kostnadsökningar på priserna. Åtminstone under en tid skulle vi då kunna få en marginalpress med negativa konsekvenser för börskurser", skriver SEB.

Även Sverige kommer nu in i ett avgörande testläge i takt med att flaskhalsproblemen växer, framför allt avseende brist på arbetskraft. På den privata sidan gäller detta framför allt bygg- och IT-sektorerna medan den offentliga sektorn har

svårt att rekrytera personal på de flesta nyckelområden.

Den hårt centraliserade lönebildningen försvårar situationen genom att blockera relativlöneförändringar som skulle kunna öka rörligheten och rekryteringsmöjligheterna till heta branscher.

"Frågan är nu i vilken grad den heta arbetsmarknaden kommer att leda till högre löneglidning. De flesta prognoser innebär en försiktig uppväxling av löneökningarna, men det är svårt att helt bortse från de strukturförändringar som våra skattningar om en flackare Phillipskurva tydligt påvisar", skriver SEB.

Även om marginalerna är små når löneökningarna de närmaste åren troligen inte upp till en nivå som är fullt förenligt med Riksbankens inflationsmål på 2 procent, skriver SEB.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.