Du är här

2017-06-07

SN: AVSTEG FRÅN NORM OK LOKALT, EJ I CENTRALA AVTAL - JEPPSSON

STOCKHOLM (Direkt) Avtalen på arbetsmarknaden ska följa den kostnadsnorm som
industrin satt upp i industriavtalet - 6,5 procent på tre år. Vill
arbetsgivare lokalt höja lönerna mer än så, exempelvis på grund av
svårigheter att rekrytera, får de göra det men högre centrala avtal än
industrin kan inte accepteras.

Det säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson i en intervju med
Nyhetsbyrån Direkt.

"Annars riskerar vi att den ena efter den andra skulle anse sig ha bra motiv
för att just deras bransch eller yrke ska ha lite mer och sedan skulle vi
riskera att den spiralen är tillbaka igen", säger han.

Han pekar på att de 20 åren med industriavtalet gett svenska löntagare en
mycket god reallöneökning på 60 procent i motsats till föregående
20-årsperiod, då höga löneökningar åts upp av en lika hög inflation.

Industriavtalet har mött en hel del kritik under sin 20-åriga historia. I år
har Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och ordförande
i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, kritiserat industrinormen för att vara för
stel. Han ser en risk för att industrins avtal är för låga för
hemmamarknadssektorer med arbetskraftsbrist, som bygg, privat tjänstesektor
och offentlig sektor.

Tillåts inte lönerna öka mer där än i industrin kan bristen bli permanent i
dessa sektorer, vilket inte vore samhällsekonomiskt bra med en åldrande
befolkning som behöver mer tjänster och de behov som finns av investeringar i
bostäder och infrastruktur.

Peter Jeppsson vänder sig emot detta resonemang.

"Sverige är extremt exportberoende land, halva vår BNP genereras av exporten.
Det betyder att exportindustrin är den bästa mätaren på vad vi har råd att
kosta på oss. Det finns inte heller någon hemmamarknad som är skyddad från
internationell konkurrens", säger han.

Han påpekar samtidigt att det är fullt förenligt med industrinormeringen att
enskilda arbetsgivare väljer att betala högre löneökningar, om de ser ett
behov av det för att rekrytera personal.

"Det kan säkert vara svårt på sina håll att få tag på lärare eller
undersköterskor, men då får man hantera det lokalt. Att enskilda arbetsgivare
betalar mer är inte att spräcka industrinormen. Märket gäller de förbundsvisa
förhandlingarna", säger Peter Jeppsson.

Han tillägger dessutom att det inom ramen för industrins kostnadsnorm finns
alla möjligheter att göra branschvisa anpassningar där exempelvis högre
löneökningar kan bytas mot något av samma värde för arbetsgivarna.

Vad gäller sådan byteshandel vänder Peter Jeppsson sig skarpt emot den
tolkning som LO-förbunden gjort av årets löneavtal, att det finns en extra
låglönesatsning på avtalsområden med löner under 24.000 kronor i månaden.

Han säger att det står parterna fritt att komma överens om högre löneökningar
än 6,5 procent, men att det i så fall ska kompenseras av motsvarande
kostnadsbesparingar för arbetsgivarna.

"Det ska landa på 6,5 procent på sista raden. Inom handeln, hotell och
restaurang och ett antal andra områden har löneökningarna blivit lite högre,
men man har kommit överens om andra förändringar som gjort att kalkylen gått
ihop", säger han.

LO:s tolkning är i stället att det inte krävs någon sådan motprestation, utan
att vissa avtalsområden ska få 6,5 procent plus en låglönesatsning.

Vad gäller den totala nivån på årets avtal säger Peter Jeppsson att det är "en
rätt väl avvägd nivå" med tanke på förutsättningarna och att det är positivt
att avtalen kunde bli så pass långa, vilket ger arbetsro för att för att
under kommande tre år förhandla kring andra frågor, som omställning.
---------------------------------------
Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.