Du är här

2018-08-24

Trenden som gäckar centralbankseliten

wysiwyg_image

I helgen träffas världens centralbankschefer i idylliska Jackson Hole. Claes Folkmar, chef för aktiespararnas marknadsbevakning, om förändringarna som oroar toppekonomerna.

Nu i helgen hålls det årliga centralbanksmötet i skid- och rodeoorten Jackson Hole i Wyoming, USA.  Centralbankschefer och den ekonomiska akademiska ”eliten” är på plats för att diskutera under agendan ”Changing market structure and implications for monetary policy”.

Det kanske låter lite trist och komplicerat för den oinvigde, men är egentligen både spännande och fyllt av politiskt och ekonomiskt sprängstoff.

Faktorerna som gör arrangemanget intressant

Vad det handlar om är att många nationalekonomer hävdar att den växande koncentration av marknadsandelar på få händer som skett under 00-talet via förvärv i kombination med den teknologiska utvecklingen har en negativ effekt på det på hela den globala ekonomin. Till exempel har lönernas andel av bolagsvinsterna succesivt tryckts ner, vilket förhindrat löneinflation och försvårat penningpolitiken.  

Det finns flera olika typer av beräkningar (till exempel Herfindahl-Hirschman index) för att påvisa en växande marknadsdominans bland de megastora bolagen inom flertalet branscher. Utvecklingstrenden sedan slutet av 1990-talet är tydlig; koncentrationen av marknadsandelar på färre aktörer är utan tvivel ett faktum. Det är inte så konstigt heller; kapitalistens slutliga mål är ju monopol.

Lika tydligt är den fallande trenden för lönernas andel av vinsterna; sedan slutet av 1990-talet handlar det om en halvering. Den andra sidan av myntet är succesivt stigande marginaler i näringslivet. Den genomsnittliga marginalen för de bolag som ingår i det amerikanska aktieindexet S&P 500 har klättrat från runt 6 procent strax över 10 procent sedan millennieskiftet.

De här förändringarna oroar centralbankerna, i synnerhet som dom förmodligen har starka kopplingar till en svagare produktivitetsutveckling, svag löneutveckling under en längre tid samt fallande kapitalinvesteringar. 

Den amerikanska centralbanken, Fed, har länge försökt förstå varför den kraftigt fallande arbetslösheten i USA, nu under 4 procent, inte har haft någon påtaglig effekt på löneutvecklingen och därigenom inte påverkat inflationen som låg arbetslöshet gjort historiskt.

Digitaliseringen påverkar

Samtidigt har den mycket snabba digitala utvecklingen påverkat både prisbildningen och prismedvetenheten. Bolagen får svårare att höja priserna när efterfrågan stiger eftersom digitala plattformar underlättar prisjämförelser och pressar priser. Den starka marginalutvecklingen i amerikanskt näringsliv handlar främst om volymer och växande skalfördelar när megaföretagen blir fler och större, inte om att dessa bolag kan få ut högre priser för sina produkter.

Delar av den akademiska makroekonomiska eliten och delar av det politiska etablissemanget i USA menar att politiken måste radikaliseras för att inte försämra konkurrensen i det amerikanska näringslivet. Antitrustlagarna måste utnyttjas hårdare; för många sammanslagningar och uppköp har tillåtits.

Claes Folkmar

Författare Redaktionen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.