Du är här

2018-03-02

USA: SLAG MOT ANDRA SEKTORER STÖRRE ÄN LYFT FÖR STÅL - CAP ECON

STOCKHOLM (Direkt) President Donald Trumps besked om att USA ska införa
tariffer på stål- och aluminiumimport kom inte som någon större överraskning,
men det markerar i alla fall Donald Trumps första stora steg mot att uppfylla
den protektionistiska agenda han utlovade inför valet 2016.

Det skriver Andrew Hunter, USA-ekonom vid Capital Economics, i ett kundbrev.

Han konstaterar att beskedet var väntat med tanke på att handelsdepartementets
rapport dragit slutsatsen att importen utgör ett hot mot den nationella
säkerheten. Men åtgärden var bred och kraftig, med generella tariffer på
import av stål och aluminium med 25 respektive 10 procent.

De direkta effekterna av tarifferna behöver inte bli så stora; även om USA
importerar omkring en tredjedel av sitt stålbehov utgör stål- och
aluminiumprodukter endast något över 2 procent av den totala importen. Därmed
skulle de föreslagna tarifferna leda till att importpriserna endast stiger
0,5 procent.

Andrahandseffekterna kan dock bli större enligt Capital Economics, som
konstaterar att inhemska stålpriser redan stigit 20 procent sedan början av
året på förväntningar om att tariffer ska införas. Det kan innebära ett
signifikant tryck mot stålkunsumenter som maskin-, motorfordon- och
byggindustrin.

"Ironiskt nog kan tarifferna faktiskt öka incitamenten för dessa övriga
tillverkningsindustrier att flytta produktion utomlands för att undvika
tarifferna. Byggföretagen kommer dok inte ha mycket andra val än att skicka
vidare de högre kostnaderna till konsumenterna", skriver Andrew Hunter.

Han tillägger att en kraftig ökning i inhemsk stålproduktion kan förvärra
arbetskraft- och materialbristen och ytterligare höja priserna.

"Som ett resultat av detta misstänker vi att slagen mot andra industrier från
högre priser kommer att motverka ett eventuellt lyft för stål- och
aluminiumproducenter. I synnerhet eftersom lyftet kanske inte blir så stort",
skriver Andrew Hunter.

Han påminner om att stålproduktionen initialt lyfte kraftigt efter att
president George W Bush införde tariffer 2002, men redan i slutet av året
föll stålproduktionen igen och utvecklades sämre än tillverkningsindustrin
som helhet. Samtidigt fortsatte sysselsättningen i såväl stålsektorn som
tillverkningsindustrin som helhet att minska antalet anställda.

Enligt Capital Economics kommer Fed förmodligen att överse med de temporära
inflationseffekterna från högre priser på importerat stål. Centralbanken får
dock svårare att ignorera ett eventuellt uppåttryck på löner och priser i
spåren på ökad efterfrågan bland inhemska producenter.

"På marginalen är detta ytterligare ett skäl att räkna med att Fed höjer
räntan fyra gånger i år", skriver Andrew Hunter.

Han konstaterar samtidigt att USA-tarifferna ökar risken för motåtgärder från
andra länder. George W Bush tvingades snabbt att ta bort de tariffer han
införde 2002 efter att WTO förklarat dem som olagliga och EU hotade med
repressalier mot politiskt känsliga produkter som apelsiner från Florida och
bilar från Michigan.

Och även om Kina enbart står för en mindre del av USA:s stålimport, på grund
av existerande handelshinder, är landet världens största producent. Kina
överväger också uppenbarligen motåtgärder i form av restriktioner mot
amerikanska jordbruksprodukter.

Mexiko och Kanada lär också svara om tarifferna införs på deras
stålproduktion, eftersom det inte skulle vara förenligt med Naftas regler,
enligt Capital Economics.

---------------------------------------
Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.