Du är här

2018-06-14

Viktigare än någonsin att trygga din pension

wysiwyg_image

Denna artikel framgår ur Aktiespararen nummer 5 2018.

Litar du på att pensionssystemet klarar av att ge dig en vettig levnadsstandard på ålderns höst? Ta det säkra för det osäkra och spara själv.

Pensionen bekymrar. Det gäller för ungefär halva befolkningen. Unga har annat att fundera på och mitt i livet pockar amorteringar och tonåringar, på utgifter, uppmärksamhet och omsorg. Livet går fort och det är först vid 50+ som vi med större allvar funderar på pensionärstillvaron och med bävan öppnar orange kuvert. Det är inte roligt.

MISSA INTE: Lita inte på systemet: Bygg din egen pension

För aktiesparare, oavsett yrke, som genom åren följt gyllene regler som regelbundet sparande, riskspridning och långsiktighet, är pensionen inte heller munter. Men det kapital över vilket man själv råder är så stort och ger så stora utdelningar att livet kan avnjutas ekonomiskt obekymrat.

Det gäller inte för många som förlitat sig på kombinationen allmän pension och avtalspension. Vanliga pensioner ligger på halva slutlönen. Pensioner är heller inte jämställda.

LÄS OCKSÅ: Experten: "Pensionsmålet som ger dig guldkant"

Total pension, där tjänstepension och privat pension med en tusenlapp i månaden inkluderas, är i genomsnitt 17 400 kronor per månad, före skatt. Män har imponerande 21 100 kronor per månad och kvinnor futtiga 14 300 kronor.

I det gamla ATP-systemet baserades pensionen på de 15 bästa av 30 inkomstår och den räknades upp med inflationen. Det gav över 60 procent av slutlönen och därtill kom tjänstepensionen.

Pensionsöverenskommelsen från 1994 mellan borgare och socialdemokrater skulle vara hållbar för statsfinanserna och trygg för medborgarna med bibehållna nivåer om inget oförutsett inträffade.

SE OCKSÅ: TV: "Sparande i aktier och fonder viktigt för bättre pension"

Den politiska enigheten signalerade förutsebarhet med oomkull­runkeliga spelregler framgent.

På 90-talet krackelerade statsfinanserna. Beslutet att lyfta ut pensionerna stärkte Sveriges kreditvärdighet. Risken flyttades till löntagar- och pensionärskollektiv och ytterst till individer som enligt inkomstprincipen, där alla år räknas, ansvarar för att samla pensionspoäng.

ATP-systemet fasades ut över 15 år och från årskull 1954, som fyller 65 nästa år, är det enbart den allmänna pensionen som gäller. Under ungefär halva deras yrkesliv var det ATP-systemet kompletterat med tjänstepension som skulle vara tryggt. Det nya systemet som formellt infördes 2001 fick retroaktiv verkan.

I det orange kuvertet ser det ut som om vi tjänat in ett pensionskapital, miljonbelopp, ungefär som om pengarna stod på banken. Det är förledande och det är inte ett kapital som vi förfogar över. Systemet är avgiftsbaserat. Lika mycket betalas ut till pensionärskollektivet som det avgiftsbelopp som kommer in under ett år. Som pensionär har du rätt till en andel av dessa inbetalningar.

Storleken på inbetalningarna beror på hur sysselsättningen utvecklas och på hur inkomstfördelningen ser ut. Att unga gör sen entré på arbetsmarknaden påverkar pensioner negativt liksom arbetslöshet och lågkonjunkturer.

AP-fonderna med drygt 1 400 miljarder kronor är en buffert som inte är tänkt att tömmas utan hantera förutsägbara, demografiska svängningar. I stället finns en så kallad broms som slår till, senast 2010 då avgifterna blivit lägre än väntat. Bromsen sänker utbetalningarna över några år, tills balansen mellan ut- och inbetalningar återställts.

TITTA HÄR: TV: "Så styr känslorna ditt sparande"

Pensioner följer inte inflationen utan ett inkomstindex som påverkas av andelen låglönejobb och utvecklats sämre än lönerna. Allt för att systemet ska vara statsfinansiellt hållbart, vilket det i en perfekt räkne­snurra är.

Författare Dag Rolander

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.