Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2006-10-05

Nya möjligheter med nordisk lista

Nu är den nya nordiska börslistan på plats. Fler aktier än tidigare blir därmed på ett enkelt sätt tillgängliga för svenska aktiesparare. För en skicklig placerare innebär det ökade utbudet förbättrade möjligheter att uppnå hög avkastning på portföljen.

Vid sidan av uppköp och and-ra storaffärer är höstens stora händelse införandet av den nordiska börslistan, och börsoperatören OMX hoppas att detta ska leda till ökad handel över gränserna. För egen del tror jag att det dröjer innan vi får se någon tydlig skillnad jämfört med i dag. Förutsättningarna har dock blivit klart bättre än tidigare för att en eller annan aktie från våra grannländer i ökad utsträckning letar sig in i svenska börsportföljer.

Hur ska man då resonera som placerare om man vill ge sig in på de danska och finska aktiemarknaderna? Först och främst styrs aktiekurserna i grunden av samma faktorer i de olika länderna. Skillnaderna finns främst på branschnivå och i enskilda aktier.

Räntenivån är i stort sett densamma i Sverige, Finland och Danmark, och det finns heller inte särskilt mycket som talar för att det ska bli några större skillnader i framtiden. Det land som avviker mest är i så fall Norge, som ännu inte valt att fullt ut ansluta sig till det nordiska börssamarbetet.

Samma sak gäller valutorna. Den danska kronan är i praktiken knuten till euron, så för en svensk som placerar i danska och finska aktier handlar det i stort sett om att göra samma bedömning av valutariskerna.

Vad gäller konjunkturella faktorer, som inhemsk konsumtion, finns inte heller några stora olikheter. I praktiken sker en konvergens mellan länderna, som innebär att sannolikheten efterhand blir allt lägre för att ett nordiskt land ska gå in i en recession samtidigt som stark konjunktur råder i de övriga länderna. Undantaget är återigen Norge, som med sitt beroende av oljeindustrin delvis lever sitt eget liv.
Annars består skillnaderna mellan länderna till stor del av olikheter i näringslivsstruktur. Sverige och Finland är mest lika varandra, med telekom-industri, en hel del verkstadsföretag samt stor skogsindustri och annan basindustri.

Danmark saknar däremot i stort sett klassisk tillverkningsindustri av det slag som det funnits mycket av i Sverige. I stället är den danska ekonomin till stor del inriktad mot tjänster och handel. Läkemedel och medicinteknik är andra områden där det finns en hel del intressanta danska företag.

Slutsatsen av mitt resonemang är att det knappast finns något makroekonomiskt skäl till att välja investeringar i något av länderna Sverige, Danmark eller Finland före något av de andra länderna. Den nya nordiska börslistan blir därmed i första hand intressant för den som vill hitta intressanta inve-steringsalternativ på bransch- eller bolagsnivå.

Det är just det senare som är en av de verkliga fördelarna med den nya nordiska börslistan. I flera branscher blir det betydligt fler alternativ att välja mellan. Samtidigt blir det enklare att göra jämförelser mellan företag i samma bransch, bland annat eftersom de ingår i samma index.

Låt mig därmed gå över till det aktuella läget på börsen. I mitten av augusti återvände optimismen, och kurserna har sedan dess stigit i stort sett konstant. Innan en liten rekyl inträffade i slutet av september befann sig Stockholmsbörsens index bara någon enstaka procent under toppen från i våras.
Hur kan detta komma sig? Drabbades börsen av omotiverad panik under våren, eller kommer den senaste tidens uppgång inte att kunna hålla?

Just nu talar alla om den amerikanska konjunkturen. Under den senaste månaden har det kommit en hel del statistik, inte minst från bostadsmarknaden, som pekar mot en avmattning i USA:s ekonomi. Andra tecken på att USA:s ekonomi kan vara på väg mot en inbromsning är att de långa obligationsräntorna har fallit tillbaka. Detta är en tydlig indikation på att marknaden har tonat ned inflationshotet och därmed också ställt in sig på en lägre aktivitet i ekonomin.

Lägre obligationsräntor kan delvis också vara en följd av att inflationshotet har minskat tack vare de fallande oljepriserna. Det positiva med lägre oljepris är ju dessutom att det kan leda till en stimulans av ekonomin och därmed bidra till att dämpa en eventuell lågkonjunktur.

En fråga som då måste ställas är varför oljepriset har fallit just nu. En förklaring kan vara att den amerikanska orkansäsongen inte blev så allvarlig som hade befarats. Risken för till exempel utslagna oljeraffinaderier har därmed för tillfället minskat. En annan förklar-ing kan vara att efterfrågan på olja är på väg att minska, på grund av en allmänt lägre ekonomisk aktivitet än tidigare.

Oavsett vilket blir det mycket intressant att följa den närmaste tidens ekonomiska data från USA. En titt på p/e-talen och andra värderingsmått visar tydligt att marknaden redan har diskonterat en viss försvagning i ekonomin. Frågan är dock hur kraftig nedgång aktiemarknaden tål.

En rejäl amerikansk lågkonjunktur med vinstfall, där även de europeiska börsföretagen påverkas i betydande omfattning, är något som analytiker inte räknar med och tagit hänsyn till i det här läget. I så fall anser jag att man kan vara ganska säker på fallande börskurser.

Mycket kretsar för övrigt kring den amerikanska konjunkturen, men det är även viktigt att följa vad som händer i Europa. Många svenska företag är beroende av att farten hålls uppe i Tyskland, men detta är inte givet. Indikatorer som presenterats under de senaste veckorna pekar mot att den tyska konjunkturen kan ha passerat toppen.

Så vänder jag åter till sensommarens uppgång. Som så många gånger tidigare har en rejäl portion psykologi varit med om att driva kurserna uppåt. I takt med att företagen lämnat starka rapporter har det också blivit tydligt att värderingen på börsen är låg i förhållande till de nuvarande vinsterna. Flertalet företag har dessutom signalerat positiva framtidsutsikter, och det finns inga tydliga tecken på att vinstkurvorna snart är på väg att bryta nedåt. Optimisterna på marknaden ser då köptillfällen, eftersom aktier helt enkelt känns billiga.

Flera storaffärer och rykten om affärer har också bidragit till att få fart på börsen. Inte minst ägarförändringarna i Volvo och budet på Scania har hjälpt till att höja stämningen på börsen. Vetskapen om att det finns gott om pengar hos såväl industriella som finansiella aktörer bidrar till att locka fram köpare.
Eftersom många företag har kassor som håller på att svämma över kommer det att ryktas om flera storaffärer. Ytterligare ett och annat bud på något större börsföretag ska inte heller uteslutas. Sådant kommer att bidra till att hålla humöret uppe hos börsaktörerna.

Men, som vi såg i våras, stämningsläget kan snabbt för-ändras. Svag makrostatistik eller några viktiga niomånadersrapporter som inte infriar förväntningarna kan räcka för att få börsen på fall.

Jag tycker därför att det är viktigt att man inte rycks med av den senaste tidens optimism. Se till att hålla en god balans i portföljen, med aktier i företag som har långsiktigt goda för-utsättningar att leverera vinster till sina ägare.

Av: Anders Haskel

Ur: Aktiespararen nr 10, 2006      

Författare Aktiespararen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.