Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2007-09-13

Risken är liten för långvarig börsnedgång

Sommarens börsturbulens har skapat en oro som många befarar ska leda till nya fall i höst. Men samtidigt finns det inga tydliga tecken som tyder på annat än att börsoron bara är ännu ett i raden av ras som kommer med ojämna mellanrum.

Efter sommarens oroligheter på börsen räknar många med att turbulensen håller i sig en bit in på hösten. Det är ett rimligt scenario, men det finns samtidigt inga tydliga tecken som säger att börsen skulle vara på väg in i en längre svacka. Mycket talar i stället för att sommarens börsturbulens är en mild form av kraftiga ras som inträffar då och då. I flera fall har börsen snabbt återhämtat sig efter den här typen av korrigeringar.

Lite förenklat har vi haft två slag av kraftiga nedgångar på börsen under de 20 senaste åren. Den ena typen av kursras har utlösts av en, som det i efterhand visat sig, relativt isolerad störning. Inte minst i samband med dessa ras har händelseförloppet i hög grad påverkats av att mycket psykologi har funnits med i bilden.

Den andra typen har till stor del berott på att några viktiga länder i världen, framför allt USA, har drabbats av lågkonjunktur.

Börskraschen 1987, samt nedgångarna i samband med Asien- och Rysslandskriserna 1997 och 1998 kan sägas vara av det första slaget. Kursrasen har inte i första hand utlösts av att världen varit på väg mot någon allmän ekonomisk inbromsning. Världskonjunkturen har inte heller påverkats nämnvärt av dessa kursfall, och börserna har mer eller mindre snabbt återhämtat sig. Nedgången våren 2006 var av liknande slag, dock inte lika kraftig som de tidigare nämnda.

Vid sidan av dessa kortsiktiga kursfall har två längre nedgångar inträffat under de 20 senaste åren. 1990 föll börsen kraftigt efter Iraks invasion av Kuwait. En återhämtning skedde efter att landet hade befriats, men sedan tog nedgången ny fart. USA drabbades av recession, och i Europa tyngdes konjunkturen av Tysklands kostnader för landets återförening.

Sverige råkade dessutom mer illa ut än många andra länder, eftersom avregleringen på kreditmarknaden hade blåst upp en fastighetsbubbla. När bubblan sprack höll hela banksystemet på att gå under, och samtidigt drabbades Sverige av en statsfinansiell kris.

Börsfallet 2000–2002 inleddes med att IT- och telekombubblan, som hade pumpats upp i slutet av 1990-talet, sprack. Kursfallen förstärktes av terroristdåden den 11 september 2001, som bidrog till att föra USA:s ekonomi in i recession. En avgörande skillnad jämfört med nu är att när aktiekurserna stod på topp i mars 2000 handlades många bolag till fantasivärderingar som vi inte är i närheten av för tillfället.

Under den gångna sommaren har oroligheter på nytt blossat upp på världens finansiella marknader. Orsaken den här gången är problem på USA:s bolånemarknad. Problemen är allvarliga för alla som är direkt drabbade. Men i ett historiskt perspektiv tycker jag att det behövs betydligt mer negativ information än vad som hittills framkommit för att börserna ska fortsätta falla.
Först och främst finns det ännu inga säkra tecken på annat än att den amerikanska lågkonjunkturen blir förhållandevis mild. Spridningen till Europa kommer sannolikt också att bli ganska begränsad.

En del olyckskorpar pekar på att företagens försäljnings- och vinsttillväxt har bromsat in och menar att detta är första tecknet på att vinsterna är på väg att vända nedåt. Men det är ju inget konstigt med att företagen inte kan fortsätta att växa med höga tal i det oändliga, så när de nått en viss nivå är det rimligt att tillväxttalen blir lägre. Det är inget som nödvändigtvis behöver leda till lägre aktiekurser, allt under förutsättning att värderingen varit rimlig i utgångsläget.

En genomgång av de större branscherna och företagen på Stockholmsbörsen visar att värderingarna i de flesta fall kan räknas hem, förutsatt att vinsterna inte faller kraftigt eller att avkastningskravet stiger rejält. Ett sådant scenario är dock inte det mest troliga.

För att vinsterna ska falla måste konjunkturen bli betydligt svagare än vad den är i dag, och det är inte alls säkert. Och höjt avkastningskrav är samma sak som att räntan ska stiga. Det gör den framför allt om konjunkturen fortsätter att vara stark – och i så fall kommer även vinsterna att stiga.

Ändå vill jag uppmana alla att hålla ett extra öga på konjunkturutvecklingen. Det kan inte uteslutas att det kommer signaler som pekar mot att konjunkturen bromsar in mer än väntat. I ett sådant klimat kommer börsen kortsiktigt att vara svag. Jag tror samtidigt att det inte dröjer särskilt länge förrän kurserna i så fall återhämtar sig, förutsatt att konjunkturoron visar sig obefogad.

Det främsta skälet är att värderingen är försiktig redan i utgångsläget, och många av de stora företagen på Stockholmsbörsen befinner sig på marknader som gör att de kan tjäna rejält med pengar även under något sämre tider. Till detta kommer att den finansiella ställningen fortsätter att vara mycket god i företagen. Detta ger utrymme för såväl frikostiga utdelningar som möjligheter till investeringar och köp av konkurrenter och kompletterande verksamheter – något som i längden gynnar aktieägarna.

Kortsiktiga kursfall, utlösta av nyheter som får större utrymme i massmedierna än de förtjänar, kan inte heller uteslutas. Det dröjer innan krisen på den amerikanska bolånemarknaden är över, och det finns säkert flera banker och andra aktörer som tvingas plocka fram förluster som i dag är okända för marknaden. Och de finansieringsproblem som uppstått för riskkapitalbranschen kommer också att hämma marknaden.

Slutsatsen av mitt resonemang blir att det nu är mer köp- än säljläge på börsen. Samtidigt är det viktigt att var och en ser över sin riskbild. I samband med att börsen faller, som den nyligen gjort, uppstår ovanligt bra tillfällen för att känna efter om man egentligen äger ”lagom” många aktier.

Om du känner stor oro, och är nära att trycka på säljtangenten under dagar när kurserna faller som mest, är det ett tydligt tecken på att du egentligen äger fler aktier än vad du bör göra. Personer som å andra sidan har en viss likviditet och känner sig bekväm med sin riskbild kan få fina köptillfällen då det skakar som mest.

Vad ska man då köpa? Bland de billigaste aktierna just nu är bankerna. Det är i och för sig inte så konstigt att bankaktier tar stryk när det stormar på finansmarknaderna. De direkta effekterna för svenska banker av USA:s bolånekris torde dock bli mikroskopiska. Den som tål kortsiktig osäkerhet, och samtidigt är lite uthållig, ska passa på att köpa bankaktier.

Den som missade uppgången i Volvo tidigare i år har fått en ny chans. Aktien har kommit ned en bra bit från toppen, och värderingen är försiktig såväl i förhållande till aktuell vinst som vad företaget kan förväntas tjäna på något års sikt.

H&M är sedan länge en av mina favoriter, och även den har fallit oförtjänt mycket. Trots sin storlek har företaget bättre tillväxtförutsättningar än kanske någon gång tidigare. H&M har till exempel aldrig expanderat på så många nya marknader samtidigt som företaget gör i dag.

Av: Anders Haskel

Ur: Aktiespararen nr 9, 2007      

Författare Aktiespararen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.