Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2010-12-02

Fortsatt goda börsutsikter

Peter Malmqvists tillväxtindikator har nu nått extremt höga nivåer, samtidigt som vinsterna i börsbolagen slår rekord. Läget för aktier är därför fortsatt mycket bra, anser Malmqvist i denna uppdatering …

Efter analysen i augusti var slutsatsen att inte ens Greklandskrisen eller andra orosmoment borde rubba börsbolagens vinstutveckling. Läget för aktier var alltså fortsatt mycket bra, och trots den osäkerhet som insmög sig under våren/sommaren behöll jag aktieandelen på 100 procent, mot normalläget 50 procent.

När nu börsbolagen lämnat rapport för tredje kvartalet, och ytterligare konjunkturstatistik kommit, kan konstateras att vinst- och konjunkturtågen ångar på som aldrig förr. Uppgången i vinsterna för tredje kvartalet blev runt 80 procent i årstakt, vilket är extremt starkt. Vinsten var, därtill, den största som börsbolagen registrerat under ett tredje kvartal. Troligen kommer bolagen att slå det tidigare helårsrekordet från 2007, vilket skulle innebära en vinstuppgång på 80–90 procent, räknat från 2009. Det är en häpnadsväckande omsvängning från det krisläge som rådde för bara drygt ett år sedan.

Den goda vinstutvecklingen stämmer väl med konjunkturstatistiken. Min globala tillväxtindikator slår rekord, även om vi också kan registrera de första tecknen på dämpning. Detta är inte konstigt, eftersom uppgången från bottenläget har varit extrem. Indikatorn är en sammanvägning av industriproduktion, detaljhandelsförsäljning och bilförsäljning för världens åtta största länder. Vändningen kom i april förra året, om än från synnerligen hårt nedpressade nivåer – klart lägre än efter den kraschade IT-bubblan 2000. Nivån har sedan dess varit mycket hög, och indikatorn visar nu en tillväxt på 8,8 procent i årstakt, mot 10,4 procent för ett kvartal sedan. Tillbakagången ska dock ses i skenet av att den tidigare högsta tillväxttakt jag uppmätt var 5,4 procent (våren 1988). I bottenläget 2009 låg indikatorn på katastrofalt låga minus 9,7 procent.

Granskar vi delarna i indikatorn och börjar med den globala industriproduktionen kan konstateras att den nådde botten i april förra året på –16 procent i årstakt, tre gånger värre än under IT-kraschen. Sedan dess har produktionen kontinuerligt förbättrats och visar nu en tillväxt på 9 procent, mot 12 procent för ett kvartal sedan. Den tidigare högsta tillväxten i indikatorn var 5,7 procent och inföll våren 1999.

Den globala detaljhandelsförsäljningen är betydligt stabilare än industriproduktionen. Där nåddes botten i maj 2009 på –1,5 procent. Nu är tillväxten i årstakt 6,2 procent, jämfört med 5,8 procent förra kvartalet. Den tidigare högsta nivån inföll hösten 2004 på 4,7 procent.

Den globala bilförsäljningen nådde en botten i maj 2009 på –15 procent i årstakt, men den har tagit igen det mesta och ligger nu på en tillväxt på runt 14 procent, mot 16 procent för ett kvartal sedan. Den tidigare högsta nivån jag uppmätt var drygt 6 procent från hösten 1999.

Kina fortsätter att vara loket. Genom hela finanskrisen har detta enorma land visat tillväxt. Som lägst nådde tillväxtindikatorn plus 10 procent, men den har i dag ökat till osannolika 23 procent. Det tidigare högsta värdet var 16 procent våren 2008. Förra kvartalet var indikatorn dock uppe på 28 procent, men denna nedgång bör vi vara nöjda med, eftersom Kina har tydliga inflationsproblem. Kineserna måste strama åt, vilket de också gör.

Geografiskt kan också konstateras att USA, trots den allmänt negativa bild som sprids, har en stabil vändning. Tillväxtindikatorns botten nåddes visserligen så sent som i juli 2009 på –12 procent men har sedan dess stigit till plus 5,7 procent, att jämföra med 4,6 procent för ett kvartal sedan.

Europa (de fem största länderna) nådde en kombinerad botten i april förra året på –11 procent men ligger i dag på plus 3,9 procent, vilket dock är en tillbakagång från 4,7 procent förra kvartalet. Problemen i Grekland, Irland, Portugal och Spanien börjar alltså synas i den europeiska tillväxten. Däremot går Tyskland urstarkt.

Japan har uppvisat störst svängningar. Landet har varit nere och vänt på –20 procent i juli förra året men ligger i dag på plus 10 procent, vilket dock är en nedgång från 16 procent förra kvartalet. Fluktuationerna skapas främst av industriproduktionen.

Analyserar vi vidare olika så kallade inköpschefsindex blir bilden också positiv. På global nivå nåddes botten i mars 2009 på index 38. Sedan dess har index förbättrats till 56, vilket både är över gränsen för tillväxt (50) och är det högsta talet sedan februari 2008. Samtliga länder ligger över 50 – med Spanien lägst på 51. I topp ligger Tyskland och USA, som varit uppe på 60 men där utvecklingen mattats något – ned till 56 för båda. Allmänt har samtliga länders index stigit något de två senaste månaderna.

Slutligen har vi sysselsättningen. På global nivå (oräknat Kina) har sysselsättningen visat en kontinuerlig återhämtning från botten i oktober 2009 på –3,2 procent. I dag visar indikatorn för första gången sedan hösten 2008 tillväxt i årstakt, om än med marginella 0,1 procent. Tyskland, Frankrike och USA visar tillväxt, medan Japan ligger oförändrat och övriga stora länder visar minustal, med Spanien i botten på –1,9 procent.

Med börsbolag som markant överträffar analytikernas vinstförväntningar och konjunkturstatistik som visar en rask återhämtning borde inte börshimlen hysa några större moln. Under våren och sommaren var utvecklingen dock seg, därtill med tilltagande svängningar. Sedan slutet av augusti har index dock stigit 10 procent och svängningarna dämpats radikalt. Stockholmsbörsens index ligger nu på respektingivande 93 procent från botten i november 2008. Inte ens den förnyade oron för Europas skuldsatta länder har, än så länge, lyckats knäcka uppgången.

Den återhämtningsfas vi upplever är väldigt lik det historiska mönstret. Jämfört med uppgångsfaserna efter börskrascherna 1990–1992 (–55 procent) och 2000–2002 (–69 procent) ligger vi nästan på procenten lika. Även den utplaning vi upplevde under våren/sommaren passar in. Frågan är därför om vi är fångna i ett psykologiskt ”efterkraschmönster”, som vi inte själva är uppmärksamma på. Låt oss hoppas det, för då blir de tre kommande åren sagolika för alla aktiesparare.

Riskerna börjar dock torna upp sig. Lokomotivet Kina hamnar allt oftare på ”risklistan”, ibland för överhettningsrisken, ibland för risken att landet skulle strama åt för mycket. Klart är att Kina måste strama åt. Lika klart är att Kina drar upp priserna på många råvaror, särskilt metaller, vilket sakta transporterar den kinesiska inflationen till resten av världen. På plussidan är dock Kina, och möjligen även Indien, tillväxtlokomotiv av aldrig tidigare skådat slag, varför den sammanlagda effekten för aktier fortfarande är positiv.

På risklistan finns också de stora statliga budgetunderskotten i PIIGS-länderna. Samtidigt har britterna kommit med ett betydande sparpaket, medan USA ännu vilar på hanen.
Slutsatsen blir att det mesta ser mycket bra ut, trots det senaste halvårets dramatik kring Grekland, euron och de statliga budgetunderskotten. Tillväxt och vinster stiger markant, samtidigt som analytikerna ännu står på den försiktiga sidan. Därtill verkar inflationsfaran inte vara överhängande. Allt detta skapar en positiv omgivning för aktier, varför jag behåller min aktieandel på 100 procent.

Tredje kvartalet slog rekord

Kvartalets vinst var den högsta hittills, räknat för ett tredje kvartal, hela 80 procent högre än motsvarande kvartal förra året. Det är femte kvartalet i följd med vinstökning i årstakt.

När bolag motsvarande drygt 90 procent av Stockholmsbörsens vinstsumma lämnat rapport kan konstateras att kvartalsvinsten har stigit med 80 procent jämfört med samma kvartal förra året. Det är femte kvartalet i rad som bolagen redovisar vinstökning i årstakt. Kvartalets vinst var därtill den högsta, räknat för ett tredje kvartal, hittills. I förhållande till förra kvartalet var vinsten dock 6 procent lägre, eftersom tredje kvartalet är årets säsongmässigt svagaste, beroende på semesterperioden.

Mäter vi utvecklingen utan hänsyn till bolagens storlek får vi en uppgång på 16 procent, mot 7 procent förra kvartalet. Att denna trend blir svagare än den summerade beror på att bolag som redovisade förlust förra året faller bort. Förlustbolagen har för närvarande den största vinstförbättringen.

I förhållande till analytikernas kvartalsprognoser har 70 procent av bolagen utvecklats bättre, vilket är en stor övervikt och i linje med förra kvartalet. Vinstsumman ligger därför hela 10 procent över prognoserna, men korrigerar vi för de två mest extrema utfallen i botten och toppen ligger kvarvarande bolag 6–7 procent över prognoserna, vilket också är mycket starkt.

De bolag som haft enskilt störst positiv effekt på vinstförändringen är Volvo, Swedbank och Stora Enso, som svarade för 60 procent av uppgången, medan Eniro, Astra Zeneca och ABB drog ned mest. Räknas dessa extremer bort ökade vinsten i kvarvarande bolag med 70 procent, vilket understryker den starka trenden.

Bryter vi ned utvecklingen i sektorer kan konstateras att bolagen i de konjunkturkänsliga sektorerna (basindustri, verkstad, bygg) nu har redovisat stigande vinstsumma fem kvartal i rad. Kvartalsvinsten på 27 miljarder kronor kan jämföras med en vinst på 9,1 miljarder för ett år sedan. Även dessa bolag redovisar den starkaste vinsten hittills för ett tredje kvartal. De konjunkturstabila bolagen (konsument, hälsovård, tele/IT) presterade en vinstuppgång, i detta fall på 16 procent, samtidigt som även finanssektorn ökade vinsten med hela 120 procent, tack vare i huvudsak lägre kreditförluster i Swedbanks och SEB:s respektive baltiska verksamheter.

Försäljningen för börsbolagen steg för andra gången på sex kvartal, räknat i årstakt. Uppgången blev 6 procent, att jämföra med 3 procent förra kvartalet. Valutaeffekterna drar fortfarande ned i de utlandsberoende företagen, vilket döljer en något starkare uppgång. Orderingången för de bolag som redovisar detta tal steg med goda 20 procent, vilket dock var något sämre än förra kvartalets 30 procent. Detta är femte kvartalet med tillväxt.

Vinsten mäts före skatt samt före eventuella reavinster/reaförluster och värdeförändringar på fastigheter/skogsmark men inräknat omstruktureringskostnader och nedskrivningar. Bolag med huvudnotering på utländska börser ingår därtill med en lägre andel än 100 procent i summeringen. Detta gäller främst Astra Zeneca, ABB, Nokia och Stora Enso.

BASINDUSTRI – Efterfrågan ökar kontinuerligt
Basindustrin (skog, metall, rederier med flera) har gått från en förlust på 0,9 miljarder kronor för ett år sedan till en vinst på 4,6 miljarder detta kvartal. Jämfört med förra kvartalet är uppgången 4 procent, men jämfört med vinstnivån under toppåren 2006 och 2007 är det 28 procent lägre. Den prognostiserade avkastningen på eget kapital för 2010 beräknas till 8 procent.

Efterfrågan förbättras kontinuerligt. Försäljningen ökade med 11 procent i årstakt, mot 12 procent förra kvartalet. Det var sjätte kvartalet i rad med tillväxt. De negativa valutaeffekterna var fortsatt tydliga, varför förbättringen underskattas när den mäts i kronor.
Värderingen ligger på 11 gånger vinstprognosen för 2011, en prognos som ligger 13 procent under toppvinsten från 2007.

BYGGSEKTORN – Trög utveckling för byggbolag
Byggsektorn (material, konsulter, byggtjänster) har utvecklats ganska trögt de senaste kvartalen. Vinsten minskade med 11 procent i årstakt, mot en uppgång på 6 procent förra kvartalet. Kvartalsvinsten ligger dock 43 procent över genomsnittsvinsten 2006 och 2007, en nivå som delvis har att göra med säsongvariationer.

Imponerande är i alla fall att byggsektorn inte redovisat något förlustkvartal i denna konjunkturnedgång. Därtill ligger avkastningen på eget kapital, räknat på prognosen för 2010, på höga 17 procent.

Försäljningen faller dock med 7 procent i årstakt, att jämföra med förra kvartalets –10 procent. Tillväxten har nu varit negativ fyra kvartal i rad. Här har dock genomförts vissa redovisningsförändringar i de större byggbolagen, vilket skapat en eftersläpning i redovisningen av intäkterna. Även orderingången har mattats.

Byggsektorns bolag betalas till 13 gånger vinstprognosen för 2011 (oräknat reavinster med mera). Prognosen ligger cirka 10 procent över den tidigare toppvinsten från 2007.

FINANS – Stark ökning för bankerna
Finanssektorn redovisar en kraftig vinstökning. Tillväxten blev hela 120 procent, mot 80 procent förra kvartalet. Ökningen beror i sin helhet på Swedbank och SEB, som redovisar markant minskande kreditförluster i Baltikum. I förhållande till sektorns toppvinst 2006 och 2007 ligger den nuvarande kvartalsvinsten ungefär 8 procent lägre. Helårsprognosen för 2010 ger dock en avkastning på eget kapital på endast 8 procent.

Intäkterna föll med 5 procent i årstakt, vilket emellertid var klart bättre än förra kvartalets –18 procent. Nedgången visar att bankerna har svårt att nå tillväxt i ett läge med extremt låga räntenivåer. Generellt drar räntenettot och handeln mot eget lager ned intäkterna, medan provisionerna utvecklas bra. Baltikum har också en tydlig effekt på SEB och Swedbank, där utvecklingen nu markant förbättras.

Finansaktierna betalas till ett P/E-tal på 13, räknat på vinstprognosen för 2011. Denna prognos ligger drygt 10 procent under den tidigare toppnivån.

HÄLSOVÅRD – Tillväxt möts av misstro
Hälsovårdsföretagen (läkemedel, medicinsk teknik) redovisar en vinstnedgång på 28 procent i årstakt, mot en uppgång på 20 procent förra kvartalet. Till stor del styrs utvecklingen av Astra Zeneca, som under det gångna kvartalet redovisade höga kostnader för en juridisk uppgörelse. Det är också förklaringen till att gruppens kvartalsvinst ligger 34 procent under medeltalet för de åtta senaste kvartalen. Den prognostiserade avkastningen på eget kapital är dock höga 27 procent.

Försäljningen föll detta kvartal med 5 procent, mot en uppgång på 5 procent förra kvartalet. Valutaeffekterna är fortfarande negativa när försäljningen räknas om i kronor.
Sektorn värderas till låga 11 gånger vinsten för 2011, på en vinstprognos som ligger i nivå med den tidigare högsta nivån under de fem senaste åren. Den låga värderingen speglar en misstro mot tillväxten i sektorn, framför allt mot Astra Zenecas utsikter.

IT- OCH TELESEKTORN – Äntligen ökar försäljningen
IT- och telesektorn (teleutrustning, teletjänster, datakonsulter) redovisar en vinstuppgång i årstakt på hela 44 procent, vilket är samma som förra kvartalet. Vinsten påverkas dock starkt av minskande omstruktureringskostnader i Ericsson. Vinsten för sektorn ligger 3 procent under genomsnittsvinsten 2006/2007, och avkastningen på eget kapital räknat på prognosen för 2010 uppgår till 13 procent.

Försäljningen steg med 1 procent i årstakt, vilket innebar första kvartalet med tillväxt sedan andra kvartalet 2009. Förra kvartalet var nedgången 5 procent. Trenden är alltså positiv, men sektorn släpar efter de konjunkturkänsliga bolagen. Valutaeffekten drar därtill ned något.

Värderingen, räknat på vinstprognosen för 2011, ger ett P/E-tal på 12. Prognosen ligger därmed några procent över toppvinsten från andra halvan av 2007.

KONSUMTION – Omotiverat hög gruppvärdering
Konsumentföretagen som grupp, med H&M i spetsen, visar en vinstökning med 23 procent, mot 20 procent förra kvartalet. H&M drar upp talet markant, varför gruppens mediantillväxt är väsentligt lägre, 5 procent. Gruppens kvartalsvinst ligger 23 procent över de två senaste årens medelvinst.

Avkastningen på sektorns eget kapital, räknat på prognosen för 2010, är extremt höga 37 procent, vilket till stor del speglar H&M:s fantastiska lönsamhet. Försäljningstillväxten i årstakt är goda 10 procent, mot 2 procent förra kvartalet. H&M dominerar även dessa tal.

Sektorn betalas till 18 gånger vinstprognosen för 2011, där prognosen ligger 21 procent över den tidigare högsta vinstnivån. H&M:s P/E-tal ligger på 20, samtidigt som medianvärdet för gruppen är 18.

Den höga värderingen för gruppen som helhet framstår som omotiverad, mot bakgrund av att utvecklingen i bolagen är högst varierande.

VERKSTAD – Viss dämpning av stark tillväxt
Verkstadsföretagen redovisar en kraftig förbättring, från 3,1 miljarder kronor för ett år sedan till 20,5 miljarder detta kvartal. Detta var fjärde kvartalet i följd med förbättring, efter tidigare fyra förlustkvartal i rad. Jämfört med förra kvartalet föll vinsten något, 7 procent, vilket kan tillskrivas säsongmässiga effekter. Räknat i förhållande till genomsnittsvinsten under toppåren 2006 och 2007 ligger det senaste kvartalet 8 procent över, vilket visar att nivån är god. Avkastningen på eget kapital, räknat på prognosen för 2010, är goda 17 procent.

Försäljningen steg med hela 21 procent i årstakt, mot 20 procent förra kvartalet och 1 procent kvartalet dessförinnan. Även här maskerar valutaförändringarna att den underliggande utvecklingen är något starkare. Orderingången steg med 30 procent i årstakt, mot 56 procent förra kvartalet, vilket visar att en viss dämpning av tillväxten kan skönjas.

P/E-talet för gruppen är 14, räknat på vinstprognosen för 2011, och denna vinstprognos ligger bara något under den helårsvinst som nåddes toppåret 2008.

Av: Peter Malmqvist, fristående analytiker

Ur: Aktiespararen nr 12, 2010      

Författare Aktiespararen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.