Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2012-03-09

Kvartalsrapporter: God börs i sikte

USA, Tyskland och Kina trotsar de dystra konjunkturprognoserna, samtidigt som krisräntorna har börjat krypa nedåt i Spanien och Italien. Det har räckt för att börskurserna ska dra i väg uppåt.

Vilket fantastiskt kvartal! Sedan min förra sammanställning i Aktiespararen, som färdigställdes den 11 november, har Stockholmsbörsens index stigit 14 procent. Från bottenläget i oktober är uppgången hela 28 procent, och räknat från turbulensens början, den 2 augusti förra året, ligger index 8 procent högre. Det är en välbehövlig upprättelse efter en deprimerande höst, då mina prognoser slog fel.

Slutsatserna i förra analysen var att konjunkturen var bättre än sitt rykte och att de extremt låga räntorna i de flesta länder var en potential för kursuppgång – inte en förvarning om fallande konjunktur och vinster. Därför höll jag fast vid en mycket hög aktieandel. Det blev framgångsrikt.

Vad har gått rätt? Inte bolagsvinsterna, konstigt nog. Stockholmsbörsens företag slog visserligen rekord för hela 2011, men för fjärde kvartalet rapporterades ett vinstfall på hela 26 procent. Som beskrivs noggrannare på sidorna 20/21 beror en stor del av nedgången på engångsartade poster,  som nedskrivningar och omstruktureringar, men även korrigerat för dessa drabbades företagen av ett fall på 7–8 procent, vilket är klart sämre än väntat. Emellertid steg bolagens försäljning ungefär som tidigare, varför vinstfallet inte behöver vara en indikation på en svagare konjunktur. Det svaga kvartalet gör dock att osäkerheten om börsutvecklingen är större än tidigare.

Räntorna fortsätter att gå fel, men ändå rätt. I Sverige och andra statsfinansiellt välskötta länder ligger de kvar på rekordlåga nivåer. Detta är i grunden positivt, eftersom räntesparande är huvudalternativet till aktiesparande. Emellertid ser många detta som en krissignal, nämligen att inflationsförväntningarna är mycket låga – vilket i sin tur är en indikation på en markant konjunkturförsvagning. Inte förrän de långfristiga statsräntorna kommit upp till historiskt mer normala nivåer kan denna konjunkturoro avskrivas.

Däremot har konjunkturstatistiken, särskilt den amerikanska, överraskat många. Läsare av denna analys bör emellertid inte vara överraskade. Genom hela höstpaniken har den goda utvecklingen i USA framhållits. Såväl industriproduktionen som detaljhandelsförsäljningen och bilförsäljningen har vägrat följa med konjunkturprognoserna nedåt. Detta har medfört att sysselsättningen överraskat, vilket i sin tur resulterat i att konjunkturpessimisterna sakta bytt fot. Nu är synen på USA övervägande positiv, inte minst sedan det kommit livstecken även från den dödförklarade bygg- och fastighetssektorn.

Inte heller Kina har gått i pessimisternas ledband. Trots prognoser om avtagande aktivitet fortsätter den kinesiska raketen ut i rymden. Med ramstarka finanser, enorma investeringar i infrastruktur och en växande inhemsk konsumtion trotsar Kina alla ekonomiska naturlagar. Av mina nyckelparametrar är industriproduktionen och detaljhandeln kärnfriska, medan bilförsäljningen har drabbats av åtstramningen i bankerna liksom riktade lokala åtstramningar. Inflationen balanserar visserligen på gränsen till det tillåtna, och det är nog här vi först kommer att hitta spår till mer långsiktiga problem, men just nu är denna varningssignal på väg att dämpas.

Men Europa kan väl knäcka börsen? Tvivelsutan, men även här går det mesta i rätt riktning. Obligationsräntorna i Spanien och Italien, erkända krisindikatorer, har fallit från toppnivåerna på mer än 7 procent till något över 5 procent. Här är dock konjunkturstatistiken ingen munter läsning, varför dessa två länder kommer att rankas högt på riskskalan även det närmaste halvåret.

Däremot utvecklas Tyskland urstarkt, samtidigt som Frankrike växer tillfredsställande. Storbritannien är relativt svagt, trots rekordlåga räntor. Den starka tyska utvecklingen borde dock inte överraska någon. Tyska företag gynnas kraftfullt av expansionen på tillväxtmarknaderna, samtidigt som räntorna på hemmaplan krupit ned till rekordlåga nivåer. Därför har till och med bostadspriserna börjat stiga efter 15 år av stagnation och med dem ökat byggande. Om 90 miljoner tysktalande européer öppnar plånböckerna lite till kommer dagens dystra konjunkturprognoser att hamna på skam. Det uppväger i så fall sparniten vid Medelhavet.

Slutligen börjar nu Japan, efter ett år av enorma motgångar i spåren av flodvågen, komma upp till ytan igen. Industriproduktionen har stigit till nivåerna från februari 2011, medan privatkonsumtionen släpar efter. Här börjar det dock synas tecken på en ljusning.

Slutsatsen denna gång blir, som tidigare: Behåll en hög aktieandel. Med globalt sett rekordlåga räntor, konjunkturstatistik som överraskar positivt och en global inflationstakt som just nu är på väg nedåt känns potentialen för aktier som mycket god det närmaste året. 

Vinsterna föll i fjärde kvartalet
Vinsterna för fjärde kvartalet föll för första gången på bortåt tre år. En stor del av nedgången förklaras dock av engångsartade poster, såsom nedskrivningar av goodwill. Däremot fortsatte försäljningen att stiga.

När merparten av bolagen på Stockholmsbörsen lämnat rapport kan konstateras att fjärde kvartalets vinster blev en besvikelse. För första gången på nio tio kvartal föll vinsterna. Jämfört med samma kvartal för ett år sedan var nedgången 26 procent. En stor del av nedgången förklaras av engångsartade poster, som nedskrivningar och omstruktureringar.

Vinstutvecklingen påverkas kraftigt av enstaka storbolag. Av den samlade vinstminskningen på 21,9 miljarder kronor svarade SCA för 6,7 miljarder (goodwillnedskrivning), Ericsson för 4,2 och MTG för 3,3 miljarder kronor (goodwillnedskrivning). I andra änden av skalan hittar vi Volvo, med en förbättring på 1,9 miljarder, Hexagon på 1,4 och Atlas Copco på 0,5 miljarder kronor. Räknar vi bort dessa sex extremer blir resultatfallet lägre, minus 15 procent.

Det har skett en markant uppgång av nedskrivningarna och omstruktureringarna under fjärde kvartalet 2011 jämfört med ett år tidigare. Räknar vi bort dessa blir vinstfallet 13 procent. Mäter vi slutligen vinsttillväxten utan hänsyn tagen till bolagens storlek, den så kallade mediantillväxten, får vi en nedgång på 7 procent i årstakt, att jämföra med en uppgång på 3 procent förra kvartalet. Samtliga indikatorer pekar alltså på en tydlig försvagning under fjärde kvartalet.
I förhållande till analytikernas kvartalsprognoser var utvecklingen också svag. Tre av fyra bolag låg under, vilket är en markant omsvängning från förra kvartalet, då 54 procent låg över. Totalt underskred bolagen prognoserna med 13 procent.

Försäljningen för börsbolagen steg dock för åttonde kvartalet i rad, räknat i årstakt. Uppgången blev 5 procent, mot 6 procent förra kvartalet. Valutaeffekterna är nu marginellt negativa i de utlandsberoende företagen. Orderingången för de bolag som redovisar detta tal steg med ungefär 6 procent, vilket dock var lägre än förra kvartalets 11 procent. Detta är tionde kvartalet i rad med ordertillväxt.  

Basindustri
Engångsposter vände vinst till förlust
Basindustrin (skog, metall, rederier och så vidare) gick från en kvartalsvinst för ett år sedan på 6,1 miljarder kronor till en förlust på 3,0 miljarder i år, huvudsakligen beroende på omstruktureringskostnader i Stora Enso och en nedskrivning i SCA. Avkastningen på eget kapital föll därmed till 4 procent för helåret. Försäljningstillväxten var minus 2 procent i årstakt, mot 4 procent förra kvartalet. Värderingen ligger på 13 gånger vinstprognosen för 2012, 25 procent under sektorns tidigare toppvinst.

Bygg
God avkastning på eget kapital
Byggsektorn (material, konsulter, byggtjänster) redovisade ett vinstfall i årstakt på 33 procent, beroende i huvudsak på ökade omstruktureringskostnader. Avkastningen på eget kapital ligger på goda 18 procent. Försäljningen steg 8 procent i årstakt, mot ett fall på 2 procent förra kvartalet. Orderingången steg 13 procent, mot 11 procent förra kvartalet. Värderingen ger ett P/E-tal på 14 gånger vinstprognosen för 2012, vilken ligger något över vinsten från 2011 och samtidigt något under tidigare vinstrekord.

Finans
Nedskrivning i Swedbank sänkte vinsten
Finanssektorn redovisar en vinstnedgång på 15 procent i årstakt, huvudsakligen beroende på en nedskrivning i Swedbank. Förra kvartalet föll vinsten 5 procent, då orsakad av Nordea. Avkastningen på eget kapital ligger på 11 procent. Intäkterna var oförändrade i årstakt, mot ett fall på 2 procent förra kvartalet. Räntenettot steg med 2 procent i årstakt. Finansaktierna betalas till ett P/E-tal på 12 räknat på vinstprognosen för 2012, något under sektorns tidigare toppvinst. Eget kapital värderas till 135 procent.

Hälsovård
Astra Zeneca trycker ned värderingen
Hälsovårdsföretagen (läkemedel, medicinsk teknik) redovisar en vinstnedgång i årstakt på 1 procent, mot plus 17 procent förra kvartalet (oräknat reavinster i Astra Zeneca). Avkastningen på eget kapital är höga 24 procent. Försäljningen steg med 2 procent, efter att ha varit oförändrad förra kvartalet. Till stor del styrs sektorn av Astra Zenecas utveckling. Merparten av övriga bolag utvecklas bättre. Sektorn värderas till mycket låga 12 gånger vinstprognosen för 2012, ungefär samma nivå som förra året men 15 procent under den tidigare toppnivån.

IT och tele
Ericsson står för merparten av nedgången
IT- och telesektorn (teleutrustning, teletjänster, datakonsulter) redovisar ett vinstfall på 33 procent i årstakt, mot en uppgång på 2 procent förra kvartalet. Ericssons svaga resultat förklarar merparten av nedgången det senaste kvartalet. Avkastningen på eget kapital för sektorn uppgår till 11 procent. Försäljningen var oförändrad i årstakt, mot en uppgång förra kvartalet på 8 procent. Ericssons nedgång förklarar merparten av dämpningen. Värderingen ger ett P/E-tal på 13, något över 2011 års vinster men 15 procent under tidigare toppvinst.

Konsumtion
H&M ligger bakom hög avkastning
Konsumentföretagen (konfektion, medier, kapitalvaror med flera) redovisade ett vinstfall på hela 44 procent på grund av en nedskrivning i MTG. H&M:s vinst föll 5 procent. Avkastningen på sektorns eget kapital är dock extremt höga 30 procent, vilket till stor del speglar H&M:s höga lönsamhet. Försäljningen steg med 3 procent i årstakt, efter ett fall på 3 procent förra kvartalet. Sektorn värderas till 19 gånger vinstprognosen för 2012, något under tidigare toppvinst. H&M:s P/E-tal ligger på 22, medan medianvärdet för gruppen är låga 12.

Verkstad
Dämpning i efterfrågan
Verkstadsföretagen redovisar en vinstökning med 6 procent, mot 14 procent förra kvartalet. Detta var nionde kvartalet i följd med förbättring. Avkastningen på eget kapital ligger på mycket goda 24 procent. Försäljningen steg med starka 12 procent i årstakt, mot 14 procent förra kvartalet, medan orderingången var oförändrad. Förra kvartalet var uppgången 15 procent i årstakt. En dämpning i efterfrågan kan alltså skönjas. Värderingen ger ett P/E-tal på 14 räknat på vinstprognosen för 2012, ungefär på samma nivå som utfallet för 2011.

Av: Peter Malmqvist

Författare Redaktionen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.