Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2012-11-17

Avkastningen ökar med högre utdelning

Hög och säker avkastning är en utopi. Men den säkra avkastning som statsobligationer erbjuder i dag ger inte ens kompensation för inflationen. På aktiemarknaden finns en grupp stabila bolag som ger hög utdelning – även om ordet ”säker” aldrig kan appliceras på en aktie.

Många köper inte värdepapper primärt för att berika sig själva – inte heller av filantropiska skäl utan närmast av plikt för att förvalta ett kapital som ärvts eller byggts upp under ett långt arbetsliv. I första hand gäller det att bevara kapitalet, i andra hand att nå avkastning som man kan tumma eller leva på.

Problemen på dagens kapitalmarknader är åtminstone två: Få investeringsalternativ kan betraktas som säkra, och de som kvalar in som sådana ger knappt någon avkastning.

Även för den med en försiktig grundinställning är dagens obligationsräntor svårsmälta. En schweizisk tioåring ger 0,5 procent per år, en japansk 0,8 procent, en tysk, brittisk, amerikansk, svensk, finsk och dansk ger under 2 procent. Spanska statsobligationer ger 5,5 procent och italienska 4,7 procent, vilket får sägas vara ganska bra, men de faller på att kapitalet kanske inte återbetalas intakt.

Efter skatt på 30 procent ger den svenska statsobligationen ungefär 1 procent i avkastning. Den förefaller säker men täcker inte ens inflationen, vilket betyder att kapitalet urholkas, sakta men obehagligt säkert.

Ett vanligt råd är att man bör fördela kapitalet mellan aktier och säkra tillgångar som räntebärande papper. Efter några år med bottenräntor är flera riskskyende möra och uttråkade och mer mottagliga för argumentet att ändra fördelningen till förmån för aktier. Steget från obligationer till aktier med relativt hög utdelning är det kortaste: ”Se här, med Investor fås 4,6 procent i direktavkastning, och den första utdelningen kommer redan om fem månader!” Argumentet biter.

Dock, det är inte givet att aktier med hög utdelning är bättre än andra, eftersom totalavkastningen för aktier består av såväl utdelning som kursförändring. Vi bör därför söka aktier som ger bra direktavkastning i utgångsläget, som inte delar ut hela vinsten utan investerar och lägger grunden för stigande vinster och utdelningar framöver – eller i vart fall säkrar en viss vinst- och utdelningsnivå.

Utdelningsförslagen för 2012 presenteras i bokslutskommunikéerna i början av nästa år. Styrelserna strävar normalt efter att sätta den ordinarie utdelningen på en uthållig nivå, som tål en konjunktursvacka eller smärre misslyckanden, och höja den i takt med de långsiktiga resultatutsikterna. Ibland ges extrautdelning. Ibland blir utvecklingen oväntat svag, och med mörka utsikter sänks den.

I Aktiespararens genomgång av högutdelarna, sammantaget 46 stycken och representerande ungefär en tredjedel av aktierna på börsens listor för stora och medelstora bolag, har direktavkastningen först beräknats med utdelningarna för 2011. Därefter har prognoser för 2012 tagits fram. Därför finns Kungsleden, SSAB och New Wave upptagna som bedöms radikalt sänka sina utdelningar och därmed inte längre platsar som utdelningsaktier.

För nio aktier, Tele 2, Avanza, Björn Borg, Bilia, Ratos, Nolato, Haldex, Billerud och Latour, spås utdelningssänkningar. Men i dessa fall är direktavkastningen ändå hög, och inte alltid ligger en resultatförsvagning bakom.

För övriga aktier upprepas eller höjs fjolårets goda utdelning. Den största höjningen, 45 procent, svarar det norrländska fastighetsbolaget Diös för. Den genomsnittliga direktavkastningen för högutdelarna är 5,7 procent, vilket med god marginal överträffar statsobligationer. Det är också mer än den ränta som flertalet av bolagen betalar för långfristig upplåning.

Högst direktavkastning har Tele 2, som också räknas till de konjunkturstabila aktierna. Av fjolårets utdelning på 13 kronor var 6,50 kronor en extrautdelning. Prognosen för 2012 är en ordinarie utdelning på 7 kronor och en extrautdelning på 4 kronor.

En extrautdelning, till totalt 4,25 kronor, kan bli aktuell också för Telia Sonera, givet att börsnoteringen i Moskva och London av det ryska intressebolaget Megafon fullföljs, om än försenat, före årsskiftet.

Investmentbolaget Kinneviks investeringsportfölj domineras av teleoperatörerna Millicom och Tele 2, och även för de nya satsningar som görs främst på Internetområdet är konjunkturkänsligheten relativt låg.

Astra Zeneca har stoppat de återköp av egna aktier som regelmässigt genomförts under senare år. Vad bolaget gör i stället är inte klart, förvärv av produkter eller verksamheter är ett alternativ, men att något spiller över i en höjd utdelning är troligt.

Fastpartner, med en direktavkastning på 5,2 procent, toppar bland bank- och fastighetsaktierna. Eftersom bolagets resultatutveckling och balansräkning är stark finns utrymme för en större utdelningshöjning än prognosens 10 procent.

För nätmäklaren Avanza är läget annorlunda. I fjol delade bolaget ut hela vinsten. Det lär gälla också för 2012, men eftersom vinsten ser ut att falla med runt 40 procent stannar utdelningen på 6 kronor.

Kungsledens slopade utdelning beror på stora förlorade skattemål och att mer av samma slag kan komma. Bolagets prognos för det så kallade utdelningsbara resultatet har sänkts radikalt.

Fabege har också fastnat i Skatteverkets garn och reserverat 1,9 miljarder kronor för skatter hänförliga till tidigare års fastighetstransaktioner. Trots detta är bolagets balansräkning i bra skick, rörelsen utvecklas väl och utdelningen bör kunna upprepas.

Handelsbanken och Swedbank har såväl resultat som kapitaltäckning för högre utdelningar än de som prognostiseras, men båda ryggar troligen för den kritik, från bland andra finansminister Anders Borg, som större utskiftningar av kapital skulle möta.

Bland de konjunkturkänsliga bolagen återfinns de fyra byggbolagen NCC, Peab, Skanska och JM. Ingen höjer för 2012, men kvartettens genomsnittliga direktavkastning är höga 6,8 procent.

Bilia är svårbedömt i år. Finanserna är starka men resultatet svagt. Med en sänkning till 6 kronor landar utdelningen i nivå med vinsten, och direktavkastningen är fortsatt hög. Björn Borgs situation är snarlik, och här är det rimligt att tro på en sänkning till 2,50 kronor.

Ratos har en offensiv utdelningspolitik, men fjolårets utdelning hade inte täckning i resultatet, och flera portföljbolag har gått svagt i år. Det förefaller rimligt att utdelningen sänks, men även med 3 kronor för 2012 blir direktavkastningen bra.

Nolato gav 5 kronor, varav 2 kronor som extrautdelning för 2011. En ordinarie utdelning på 4 kronor för 2012 motsvarar drygt hälften av vinsten, och trots sänkningen blir direktavkastningen hög. Latour hade också extrautdelning för 2011. Prognosen om 5 kronor för 2012 är en höjning med 50 öre ovanpå fjolårets ordinarie utdelning på 4,50 kronor.

New Wave tjänade drygt 2 kronor i fjol men gör i år ett nollresultat på grund av svagare konjunktur och radikala nedskärningar inom Orrefors-Kosta Boda. Finanserna är i svagaste laget. Prognosen på 0,25 kronor är samma utdelning som för 2009.

SSAB tappar hela resultatet i år. Även om kassaflödet är bra är den finansiella ställningen inte tillräckligt stark för att behålla fjolårets utdelning eftersom någon ljusning i stålkonjunkturen ännu inte märks. Halveras utdelningen till 1 krona blir direktavkastningen drygt 2 procent.

Klicka här för att se tabell.

Av: Dan Rolander

Ur: Aktiespararen nr 11, 2012

Författare Aktiespararen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.